Ett välbevakad lektion om att förebygga brott

Kamerabevakning är en effektiv metod för att stävja brott och otrygghet. Men att det samtidigt ofta innebär svåra intresseöverväganden för den som sätter upp kameran framkom på ett seminarium anordnat av Fastighetsägarna.

Annons:


Det finns ett uppenbart stort kunskapsbehov kring de nya reglerna för kamerabevakning. Fastighetsägarnas seminarium fick flytta till större lokaler i Stockholm Waterfront. Och det var fullsatt.

Björn Forslind är polis i Tensta och Rinkeby och leder ett särskilt projekt om kamerabevakning. Med 32 kameror på centrala platser har han och hans kollegor kunnat bedriva över 300 utredningsärenden.

– På de här platserna sker det öppen narkotikahandel, här sker våldsbrott och skjutningar. Samtidigt är det platser där människor som lever och bor där exponeras för allt detta. Det leder till otrygghet. Men ofta vill man inte delta i utredningar. Så vi behöver ett oberoende vittne, sa Björn Forslind.

Björn Forslind tackade också för det goda samarbetet med fastighetsägare på vars hus kamerorna ofta sitter. Men att som fastighetsägare på eget bevåg sätta upp en kamera för att komma tillrätta med olika problem är inte alltid helt enkelt.

Nils Henckel, jurist på Datainspektionen, bad publiken att resonera kring två exempel. Var är det okej att sätta upp kamera? I en källare där det skett inbrott? I en trapphusentré där det då och då klottras?

I publiken resonerade man olika. Men Nils Henckels svar, som får anses vara facit, så kan intresset att filma entrén vara berättigat – men här väger det integritetskränkande att bli filmad på väg in och ut till hemmet tyngre. Nej alltså, så länge det inte handlar om synnerligen grova brott.

– I källaren är man inte så ofta. Där väger integritetsintressen inte lika högt. Så där är det mer okej med en kamera, sa Nils Henckel.

Sedan den 25 maj 2018 gäller alltså andra regler kring kamerabevakning. Nu är det reglerna i dataskyddslagen GDPR som styr. I de allra flesta fall behöver man som privat fastighetsägare inte, som tidigare, tillstånd från Datainspektionen. Däremot ska det göras en avvägning mellan ett berättigat intresse att filma och en integritetsavvägning. Som i exemplet ovan.

Nils Henckel tog upp en rad saker som är viktiga att tänka på innan man sätter upp en kamera.

– Man bör tänka på uppgiftsminimering. Det kan exempelvis handla om att det sker inbrott på nätterna. Då bör man minimera kamerabevakningen till att gälla enbart nattetid, sa Nils Henckel.

Är det okej att sätta upp kamera om alla boende i huset lämnat sitt medgivande? Det var en av de avslutande publikfrågorna.

– Nej, vi har tidigare uttalat oss om att det överlag inte fungerar. Man kan inte på förhand veta alla som kommer att passera in i en bostadsfastighet och i praktiken skulle man behöva inhämta samtycke från varenda person som kommer in i huset, förklarade Nils Henckel.

Men lätt är det inte. Nils Henckel gav dock hopp om att en EU-vägledning är på gång. Han sitter själv med i den grupp som arbetar fram detta.

– Men det är många åsikter och inte helt lätt att harmonisera EU-ländernas olika syn på kamerabevakning, sa Nils Henckel.

Annons: