Möjligen något krångligt. Men Stefan Sagebro, expert på statsstöd hos Svenskt Näringsliv, menar att det inte alls borde vara omöjligt att se till att alla företag får samma rätt till elstöd.
Regeringen håller alltså fast vid att elstöd enbart ska gå till företag med eget elnätsabonnemang. Konsekvensen blir att ett flertal företag kan bli utan stöd då de får sin el debiterad via fastighetsägare som slår i stödtaket. Detta läser du mer om här.
Stefan Sagebro är expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd hos Svenskt Näringsliv. Han anser att det är beklagansvärt att regeringen inte närmare motiverat varför elstöd enbart ska gå till företag med eget elnätsabonnemang.
– Det är olyckligt eftersom då det kommer att leda till snedvridningar i konkurrensen mellan företag.
Stefan Sagebro konstaterar att villkor för två likartade företag på en ort, med den enda skillnaden att den ene får sin el debiterad via sin hyresvärd, kan bli väldigt olika.
Inte heller från regeringen ges någon tydligare motivering till hur man resonerat. Andia Gemsjö, pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, svarar på Fastighetstidningens frågor via mejl:
”Detta är i linje med det förslag som Svenska kraftnät ansökte om hos Energimarknadsinspektionen, och som sedermera fick godkänt. Det innebär att hyresgäster som inte har egna avtal för uttagspunkterna inte får del av stödet, utan det går istället till hyresvärdarna.”
Vilket egentligen bara är en upprepning av vad som står i regeringens förslag. Andia Gemsjö fortsätter:
”Det står dock hyresvärdar fritt att föra vidare det stöd de får till sina hyresgäster. Rent generellt anser regeringen att de bör göra det så långt som möjligt om hyresgästen har stått för elkostnaden.”
Svaret gör det svårt att veta om man på departementet verkligen uppfattat problemet när en fastighetsägare slår i taket – och då alltså har ett betydligt begränsat stöd att föra vidare.
Det är en följdfråga som fastighetstidningen i skrivande stund ej fått svar på.
Stefan Sagebro menar att det inte finns något formellt hinder för en mer funktionell tolkning där slutkund definieras som den som verkligen använder och betalar för elen. Han kan egentligen enbart spekulera i hur man resonerat. En orsak kan givetvis vara att regeringen inte velat skapa ytterligare fördröjningar, där det redan dröjer till den 30 maj innan företag kan lämna in sina ansökningar.
– Det skulle naturligtvis även innebära en ökad administration för skatteverket som ska hantera en stor mängd ansökningar, säger Stefan Sagebro
Men utifrån den snedvridning i konkurrens som nu kan uppstå anser Stefan Sagebro att det inte borde vara en helt omöjlig uppgift att bygga ett system som tar höjd för dubbel bokföring och andra problem som skulle kunna uppstå.
UPPDATERING: Efter att artikeln kom svar på Fastighetstidningens följdfråga. Andia Gemsjö hänvisar till den ansökan som Svenska Kraftnät gjort hos Energimarknadsinspektionen med hänvisning till avsnitt 2.1 i EU-kommissionens meddelande. Enligt detta ska stöd betalas ut till näringsidkare och juridiska personer som hade ett gällande elnätsavtal för uttagspunkter belägna i elområde 3 och 4 den 17 november 2022. Det menar hon gör att regeringen inte kan definiera slutkunder som stödmottagare eftersom man inte har ett elnätsavtal.