Efter fredagens dom får Västfastigheter, som ingår i Västra Götalandsregionen, syna underentreprenörens ekonomisystem. Magnus Hjelmgren på Västfastigheter är nöjd med domen.
Fastighetstidningen skrev i fredags om deldomen i tvisten mellan elentreprenören Bergendahls och Västra Götalandsregionens bolag Västfastigheter. Bolaget menar att man inte fått den insyn man enligt avtalet hade rätt till, i syfte att inte bli överdebiterade för material.
Enligt dem har Bergendahls aktivt hemlighållit handlingar, något entreprenören tillbakavisat.
[ Annons ]
Tingsrätten gick på Västra Götalandsregionens linje, och gav dem fullt tillträde till Bergendahls hela ekonomisystem med rabatter och återbetalningar, så kallade kickbacks.
– Det är en gedigen och genomarbetad dom som kommit efter tre heldagar i huvudförhandlingen, så vi är nöjda. Det är ett bra utfall framåt för att kunna jobba vidare med det som är grundproblematiken med alla rabattsystem och olika kickbacks, säger Magnus Hjelmgren, strateg på Västfastigheter Bygg & Förvaltning.
Att få tillgång till hela ekonomisystemet är förutsättningen för att kunna se helheten i de ekonomiska transaktionerna som pågår mellan underentreprenörer och grossister, menar han.
– Det räcker inte med kopior på fakturor och liknande, eller utdrag från ekonomisystemet – man måste få se helheten. Fakturakopior är en del av sanningen, men det är långt ifrån hela sanningen för då ser du ju inte hur de olika uppläggen är gjorda.
Det är ett brett spektrum av byggherrar som också har reagerat.
Det dolda rabattsystemet har varit ett problem i åratal, menar Magnus Hjelmgren, som har jobbat snart 40 år i branschen.
– Det har funnits olika typer av system och skepnader genom åren. Jag kan inte säga hur omfattningen varit då, men nu har vi gjort en jämförelse och även i år har vi sett att det finns olika typer av kickbacks och marknadsföringsbidrag. Det finns många olika benämningar på de här olika delarna.
– Årsrabatter är en annan sak; det finns ju i avtal, men den ska inte ligga på 30–40 procent, utan kanske enstaka procent. Min och många andras bedömning – det är ett brett spektrum av byggherrar som också har reagerat – är att rabatten tillfaller entreprenören i det upplägg som är nu. Men den ska ju tillfalla beställaren, eller som i vårt fall, skattebetalarna.
Bergendahls har nu fram till 27 december på sig att överklaga domen till hovrätten.
Om de inte överklagar, och domen vinner laga kraft, vad tror du det kan få för betydelse framöver?
– Generellt har det betydelse eftersom det öppnar upp för en mer transparent marknad eller upplägg. Och det uppmärksammar att det behövs tillgång till ekonomisystem. Jag tycker att hela byggbranschen och installationsbranschen behöver vara transparent – till och med deras företrädare i branschen förespråkar mer transparens. Då är det väl bara att öppna upp, det borde inte vara några konstigheter, säger Magnus Hjelmgren.
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, tror och hoppas på att domen kommer leda till en förändring.
– Det är välkommet att tingsrätten tydligt markerar vikten av öppenhet och insyn i kostnader. Detta är dock bara en delseger för alla beställare och kunder som lurats på dolda rabatter och överpriser. Domen bekräftar att systematisk överdebitering och dolda återbäringar, som till exempel retroaktiva rabatter och kickbacks, strider mot självkostnadsprincipen och transparenskrav i avtal. Vi förväntar oss nu att detta leder till ökad rättvisa och stärkt förtroende inom branschen, säger Rikard Silverfur.
