I min förra ledare skrev jag att regeringen gång på gång missar målet i bostadspolitiken när de genomför åtgärder som inte bidrar till det övergripande målet att öka utbudet av bostäder. Tyvärr verkar bristen på målfokus nu ha spridit sig även till energipolitiken. Visserligen har regeringen satt upp att de övergripande målsättningarna med energipolitiken är […]
I min förra ledare skrev jag att regeringen gång på gång missar målet i bostadspolitiken när de genomför åtgärder som inte bidrar till det övergripande målet att öka utbudet av bostäder.
[ Annons ]
Tyvärr verkar bristen på målfokus nu ha spridit sig även till energipolitiken. Visserligen har regeringen satt upp att de övergripande målsättningarna med energipolitiken är att öka andelen förnybar energi till 50 procent av den totala energianvändningen till 2020 samt att minska energiintensiteten med 20 procent till 2020. Men i praktisk politik agerar regeringen tvärtemot målsättningarna.
De första tecknen på att regeringen inte sätter energimålen i fokus kom när den nyligen aviserade en ny skatt på solenergianläggningar, genom att gränsen för skattebefrielse sänks från en effekt på 450 kW till låga 144 kW. En åtgärd som effektivt sätter stopp för fortsatt utbyggnad av miljövänliga större solenergianläggningar.
Vi vill se en långsiktig energipolitik som verkligen bidrar till minskad energianvändning.
De flesta fastighetsägare som valt att investera i solcellsanläggningar har gjort det för att minska sitt behov av köpt el. Då har man investerat i anläggningar som har en effekt på 450 kW för att kunna täcka delar av fastighetens elförbrukning. Med regeringens förslag försvinner incitamentet att använda egenproducerad solel, när solelen beläggs med energiskatt. Det gör att investeringar i solceller helt kommer att avstanna. En åtgärd som alltså leder till en minskad användning av förnyelsebara energikällor. Det har förhoppningsvis nu även regeringen förstått, när energiminister Ibrahim Baylan drar tillbaka propositionen efter omfattande kritik och lovar återkomma med ett omarbetat förslag.
Men med lanseringen av drygt tre miljarder i stöd till energieffektiviseringsåtgärder för miljonprogrammet stod det helt klart att regeringen inte genomför effektiva reformer för att minska energianvändningen, utan i stället fokuserar på att försöka vinna framgång i väljaropinionen med kortsiktiga lösningar.
Stödet till energieffektiviseringar är tänkt att gå till miljonprogramshus byggda på 1960- och 1970-talen. Men det är inte nödvändigtvis här som de största vinsterna finns att hämta. Det finns minst lika stora behov i hus byggda på 1950- och 1990-talen som har en hög energianvändning. Där skulle ett energieffektiviseringsstöd ge minst lika stor effekt som i miljonprogrammet.
I stället för att lägga miljarder på åtgärder i fastigheter, där det till stor del redan genomförts energieffektiviseringar, behöver regeringen tänka om i sin energipolitik. Inte minst för att det ska vara möjligt att nå de övergripande målen.
Vi vill se en långsiktig energipolitik som verkligen bidrar till minskad energianvändning och fler förnyelsebara energikällor.
Som alternativ till omfattande stöd för energirenoveringar föreslår vi därför en ny utformning av fastighetsavgiften. Genom att koppla fastighetsavgiften till byggnadernas energiprestanda skulle regeringen ge verkliga incitament för fastighetsägare att genomföra energieffektiviseringsåtgärder.
Det skulle dessutom föra det goda med sig att fastighetsägare som varit proaktiva och redan genomfört energieffektiviseringsåtgärder och tagit hela kostnaden själv premieras för sina insatser.
Med en energipolitik som utformas med de långsiktiga målen i fokus kommer rätt åtgärder att genomföras samtidigt som det blir billigare för staten. Det kallar vi en effektiv och långsiktig energipolitik.
Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige
Reinhold listar:
Nu har även Långtidsutredningen i regeringskansliet förslag på ändringar i hyresregleringen. Den förlösande droppen?
Härliga upplevelser i ett spännande Malmö får mig att känna entusiasm inför regionens utveckling.
Kall vår i år. Kanske behöver jag ylletröja i stället för shorts i Almedalen?
