Enstegstätad fasad – en tveksam men billig metod

Enstegstätade fasader har sedan början av 2000-talet ställt till omfattande problem för många fastighetsägare. Och de fortsätter att ­byggas.

Annons:

Annons:

Annons:


Enstegstätade fasader förekommer i lite olika varianter, men gemensamt är att det yttersta skiktet, som består av puts, är tänkt att fungera som både regn- och vindskydd. Putsen ligger direkt an mot det bakomliggande isoleringsmaterialet.

Metoden har visat sig vara väldigt känslig. Fukt som trängt in kan inte ventileras ut tillräckligt snabbt, därtill försvårar metoden upptorkning av byggfukt. Och det räcker med mycket små sprickor eller skador för att fukten ska komma in.
– Eftersom många av de här husen har stommar av trä, och det också kan ingå andra organiska material, finns det risk att husen drabbas av mögel, röta och hussvamp säger Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna.

Det kan vara svårt att upptäcka skadorna. Fukt och mögel syns inte alltid utanpå fasaden, men kan finnas i inne i själva konstruktionen. Ofta behövs avancerade mätningar för att fastställa förekomst av mögel.

Förutom att fuktangreppen kan förstöra och försvaga själva konstruktionen, innebär det stora hälsorisker. De senaste 20 åren har astma­fallen i Sverige ökat påtagligt.
– Närmare 40 procent av befolkningen är drabbad av allergi, och framförallt barn som bor i mögelskadade hus löper en stor risk att drabbas av astma eller allergier under de första levnadsåren, säger Magnus Wickman, professor i barnallergi vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset.

Under åren kan det ha byggts mellan 160?000 och 200?000 bostäder där metoden använts. Av dessa är cirka 30?000 småhus. Boverket har uppskattat kostnaderna för att åtgärda samtliga hus till mellan 1 och 2,5 miljarder kronor.

Tekniken med enstegstätade fasader har dömts ut flera gånger av både Boverket och Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP. Boverket har länge ansett att metoden är direkt felaktig och därmed inte uppfyller de krav som är rimliga att ställa på byggnaders säkerhet mot fukt (se artikel ovan). SP stämmer in i kritiken. Institutet anser att fasaderna inte är anpassade för att stå emot vädrets påfrestningar. År 2007 slog Ingemar Samuelsson, forskare och byggexpert vid SP, larm i samband med att stora mängder fukt kunde konstateras i flera nybyggda fastigheter i stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm.

– När vi först stötte på det här problemet med fukt i nybyggda hus trodde vi att det berodde på vädret, säger han. Men efter fortsatta undersökningar stod det klart att problemen kunde förklaras med byggmetoden.
Bengt Wessén, teknisk konsult på Pegasus lab, är inte heller förtjust i byggmetoden.
– Vi har gjort en hel del undersökningar av hus med den här typen av fasader. Det är väl högst tveksamt om det är lämpligt att bygga med metoden i vårt klimat.

Byggbranschen har dock fortsatt använda enstegstätade fasader i nya projekt. I alla fall större byggare som Peab, JM och NCC. Men då med mer eller mindre modifierade versioner som till exempel att använda stålreglar istället för trä. Vissa har också bytt ut cellplasten mot mineralull som uppges stå emot fukten bättre. Även andra typer av puts har tagits fram av branschen.

Byggbolaget JM kallar sin utvecklade variant för ”Gore-texfasad”. Det ska, enligt byggbolaget, fungera ungefär som en jacka som ”andas”, alltså att den kan släppa ut fukt inifrån, samtidigt som den är vatten­avvisande utifrån.

NCC lämnar numera en 10-årig fasadgaranti på hus som har enstegstätade fasader. Byggbolaget erbjuder också ett åtgärdsprogram som kan användas för undersökning av fasader. Har tekniken då inga som helst fördelar? Jodå, det finns några uppsidor, beroende på hur man väljer att se det. Energimässigt till exempel. Det ger en välisolerad väggkonstruktion. Därtill är den relativt billig att bygga med.
– Den ekonomiska biten är nog en stor del av förklaringen till att det fortfarande byggs med den här metoden, säger Yogesh Kumar. Vi har sett uppgifter på att det i genomsnitt kan handla om besparingar för bygg­bolagen på omkring 25 000 kronor per lägenhet.

Annons: