Tänk om fler kunde engagera sig i sitt boende. Då skulle vi få en bättre demokrati, men också en mindre belastning för dem som drar lasset. För det är just arbetsbördan som gör att många väljer att inte engagera sig. Alla medlemmar tillsammans har ansvar för att saker fungerar. Tyvärr är det inte alla bostadsrättsinnehavare […]
Tänk om fler kunde engagera sig i sitt boende. Då skulle vi få en bättre demokrati, men också en mindre belastning för dem som drar lasset. För det är just arbetsbördan som gör att många väljer att inte engagera sig. Alla medlemmar tillsammans har ansvar för att saker fungerar. Tyvärr är det inte alla bostadsrättsinnehavare som har förstått vad det innebär att bo i en bostadsrätt. Många tror att de köpt en lägenhet och sedan inte behöver göra något mer än det som ska ske i den egna lägenheten. Allt annat är någon annans problem, oftast styrelsens.
För en tid sedan mötte jag en 30-åring med ett fantastiskt engagemang och massor av idéer för sin bostadsrättsförening. Men han kände sig tvungen att avsluta sitt styrelseengagemang eftersom det tog en massa tid från familjen. ”Och det som tog mest tid var en massa löst tyckande om saker och ting. Så skulle aldrig ett företag kunna drivas.” Som tur är kan man med ganska enkla medel förenkla styrelsearbetet. Dels genom att göra en tydlig arbetsfördelning. Dels med hjälp av de tekniska lösningar som står till buds.
Med en bra arbetsfördelning och delegationsordning behöver man som styrelse inte träffas så fort något beslut ska fattas. Det kan vara någon i styrelsen som har fått i uppgift att fatta dessa beslut och sedan bara återrapportera på styrelsemötet. På så vis är styrelsen uppdaterad om vad som hänt, men man har också minskat arbetsbördan. Och besluten finns dokumenterade. Självklart ska alla styrelsemöten förberedas, dagordning skickas ut tillsammans med beslutsunderlag, så att samtliga styrelseledamöter är inlästa på de punkter som ska behandlas. Detta är givetvis ordförandes uppgift, men kan med fördel göras tillsammans med sekreteraren.
När det gäller tekniska lösningar, så kan man i styrelsen använda sig av både mail och sms – för att lösa en del av arbetet. Det viktigaste är att man är överens om arbetsordningen. Det går att fatta beslut, via telefonmöten, det är dock viktigt att någon protokollför mötet och att det i protokollet framgår att beslutet fattades vid ett telefonmöte. Gårdsombud kan fungera som styrelsens förlängda arm ute i föreningens hus. Det är de som sköter mycket av kontakten med sina grannar och återrapporterar till styrelsen.
Det enklaste sättet att få fler bostadsrättshavare att engagera sig är givetvis att man som styrelse är lyhörd och lyssnar när medlemmarna har synpunkter. Dessutom blir det också enklare om man genomför aktiviteter som vänder sig till hela familjen och alla åldersgrupper i föreningen. Alla behöver inte sitta i styrelsen, utan man kan enkelt bilda arbetsgrupper för olika frågeställningar som dyker upp. Det kanske ska bytas ut redskap på lekplatsen, då är det lämpligt att man ber ett antal föräldrar att vara med och kanske få dem att ordna det. Givetvis handlar det om att styrelsen har givit arbetsgruppen tydliga riktlinjer och budget. För en styrelse kan aldrig avhända sitt ansvar som förvaltare av bostadsrättsföreningen. Den bästa investeringen en bostadsrättsförening kan göra är att se till att styrelseledamöterna får möjlighet att utbilda sig. Genom utbildning lär man sig oerhört mycket som förenklar arbetet i bostadsrättsföreningen.
PER RYDELL, ombudsman Fastighetsägarna Mellansverige