Att de svenska EU-parlamentarikernas viktigaste uppgift inför beslutet om nytt EU-direktiv om byggnaders energiprestanda är att i möjligaste mål undvika improduktiv detaljreglering var panelen tämligen överens om när frågan diskuterades under fredagen.
Europaparlamentet ska inom kort ta ställning till direktivet om byggnaders energiprestanda. Inför beslutet hölls en paneldebatt under fredagen på Europaparlamentets informationskontor i Stockholm.
Det framgick ganska snart att ämnet på svensk nivå inte genererar någon vidare het debatt. Panelen var tämligen överens om, det något paradoxala faktum, att effektiv energipolitik måste föras på EU-nivå. Men väl där förvandlas den snabbt till klåfingriga detaljkrav som i många fall får motsatt effekt.
Europaparlamentariker Christofer Fjellner (M) beskrev debatten i EU-parlamentet som ”stökig”.
– Det blir ofta en lätt surrealistisk debatt kring detaljkrav. Men de förs oftast utifrån enskilda medlemsländers perspektiv. Men förutsättningarna varierar mycket, vad som fungerar i Tjeckien kan få helt andra effekter i Sverige. Så tyvärr så består mycket av det arbete jag ägnar mig åt ren skademinimering, sa Christofer Fjellner.
Ett exempel på skademinimering togs upp av Rikard Silverfur, näringspolitisk expert Fastighetsägarna. Från början fanns det med krav på ett visst antal laddstolpar för elbilar vid nybyggnation.
– Vi är naturligtvis för utbyggd laddinfrastruktur. Men det här är ett direktiv som ska leva under lång tid. Då kan det vara mindre klok att från EUdetaljstyra vilken infrastruktur som ska byggas även om 10-15 år. Trenden nu på många håll är dessutom färre bilar och mer kollektivtrafik, sa Rikard Silverfur.
Enligt Christofer Fjellner kommer det hela landa i en kompromiss med krav på att det ska förberedas med ett visst antal rör där laddenheter kan monteras.
Erik Thornström, ansvarig energianvändning och resurseffektivitet på Energiföretagen, pekade på att det transparensen ofta är dålig inom EU. En hel del beslut tas genom så kallade delegerade akter. Det handlar alltså om att Kommissionen kan fatta beslut efter att Europaparlamentet och rådet har delegerat befogenheten.
– Där har vi inte varit tillräckligt aktiva och bevakat för svensk del, sa Erik Thornström.
Han menade också att det på EU-nivå varit alltför stort fokus på att själva byggnaden ska bli självförsörjande på energi.
– Det är betydligt viktigare att det blir rätt ur ett systemperspektiv. Var själva energin produceras är av mindre betydelse.
På samma tema varnade Rikard Silverfur för att blanda in vilken typ av energi man köper in. Det ska byggas energieffektivt oavsett val av energislag, framhöll man.
– Det innebär att man kan bygga ett sämre hus om man väljer en viss typ av energi. Det är ett fundamentalt feltänk. Man kan byta uppvärmningsform hur ofta man vill, men byggnaden ska stå i hundra år, sa Rikard Silverfur.