Bild: Shutterstock
Publicerat 18 februari, 2019

Energiföretagen: EU-direktiv inget hinder för att ändra energikraven

Energiföretagen Sverige har låtit en advokatfirma utreda om en ändring i energikraven i Boverkets byggregler till använd energi, istället för köpt energi, strider mot EU:s direktiv. Det gör det inte enligt utredningen.

Från flera håll har det riktats kritik mot att begreppet köpt energi blir kvar som beräkningsgrund för byggnaders energiprestanda. I korthet kan man beskriva det som att en sådan systemgräns kan kan främja billiga hus med dåligt klimatskal som är utrustade med värmepump och som endast kräver en mindre mängd köpt energi för driften. Köps istället energin utifrån i form av fjärrvärme anses byggnadens energiprestanda rent beräkningsmässigt vara betydligt sämre.

[ Annons ]

Energiföretagen hör till dem som efterlyst en ändring i energikraven i Boverkets byggregler till använd energi, istället för köpt energi. Men enligt Boverket skulle detta strida mot EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda.

Därför har Energiföretagen låtit advokatfirman Vinge djupdyka i frågan. Enligt denna utredning finns det inga hinder i EU-direktivet.

– Energiföretagen tycker att energikraven ska sättas på själva byggnaden, inte styra valet av uppvärmningsform som de gör nu. Om man sätter kraven utifrån hur mycket energi byggnaden faktiskt använder, inte hur mycket energi som köps, blir regelverket teknikneutralt, vilket ju de allra flesta tycker är positivt, säger Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel – resurseffektivitet och energianvändning, på Energiföretagen Sverige i en kommentar.

Advokatfirman Vinge skriver att energiprestandadirektivet definierar en byggnads energiprestanda som ”den beräknade eller uppmätta energimängd som behövs för att uppfylla det energibehov som är knutet till normalt bruk av byggnaden, vilket bland annat inbegriper energi som används för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning”. 

Advokatfirman Vinge sammanfattar sina slutsatser:

”Det enda kravet som följer av energiprestandadirektivet är att den systemgräns som används tillåter att fastställa den energimängd som behövs för att uppfylla byggnadens energibehov vid normalt bruk. Såvitt vi kan bedömda kan såväl systemgränsen använd energi som systemgränsen levererad energi användas för detta ändamål”.

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, har läst utredningen med intresse.

– Det är ingen hemlighet vi att tillhör dem som vill se byggregler som fokuserar på byggnaderna och på sådant som byggherren har rådighet över. Byggregler bör i möjligaste mån inte användas som styrmedel för energisystem. Rättsanalysen är därför intressant och det ska bli spännande vad departement svarar, säger Rikard Silverfur.

Enligt Vinges rapport är det också möjligt att stryka undantaget för ”energi från sol, vind, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt” att räknas in i en byggnads energiprestanda. 

Eftersom det klart skulle kunna missgynna den fastighetsägare som satsar på egen energiproduktion säger Rikard Silverfur att han gärna sett att Vinge kompletterat med vad som sägs i Förnyelsebartdirektivet (RED II) om medlemsstaterna ”ska skapa incitament för fastighetsägare att skapa möjligheter till egenanvändning av förnybar energi”.

– Vi har överlämnat Vinges utredning till Miljö- och energidepartementet och hoppas nu på att detta klargörande ska sätta fart på arbetet med att ta fram teknikneutrala byggregler. Det är hög tid, konstaterar Erik Thornström.

Här finns advokatfirman Vinges utlåtande, med bilaga.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]