Arbetet med att uppgradera färdplanen inom bygg- och anläggning pågår för fullt och ska lanseras strax efter årsskiftet.
Det är fem år sedan färdplanen för bygg- och anläggning togs fram. Nu ska tempot vridas upp ytterligare.
– Mognaden är på en helt annan nivå nu. Mycket har skett och det vill vi att färdplanen ska reflektera. Det vi trodde var möjligt 2018 är nu testat och utvärderat, säger Åsa Lindell, nationell projektledare för klimatomställning på Byggföretagen.
Färdplanen samlar i dag runt 170 företag, kommuner och organisationer som antagit målet att halvera sina klimatutsläpp fram till 2030 samt uppnå netto-nollutsläpp år 2045. Åsa Lindell konstaterar att man också har att rätta sig efter en omvärld som utmanar med både energikris och materialbrist. Och som ställer nya krav genom EU-regelverk och en inte minst en alltmer hållbarhetsinriktad finansvärld.

Nu menar hon att fokus måste vändas från nyproduktion till cirkulära processer.
– Vi behöver fokusera mer på det redan byggda, exempelvis hur kontor kan konverteras till bostäder. Också skapa ett ökat återbruk, så att byggmaterial kan återanvändas i samma eller andra byggprojekt.
Åsa Lindells förhoppning är att man med en uppdaterad färdplan ska gå från framgångsrika pilotprojekt till att standardisera resurseffektiva lösningar.
Färdplanen, som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige, samordnas av Byggföretagen tillsammans med Installatörsföretagen, Innovationsföretagen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, Byggmaterialindustrierna, Byggherrarna och Trafikverket.
DETTA HAR VI UPPNÅTT
Åsa Lindell ger tre exempel på att klimatarbetet nu kommit så pass långt att färdplanen behöver uppdateras:

Flerbostadshuset Kungsörnen i Helsingborg
När Helsingborgshem skulle bygga 67 hyresrätter bestämde man sig för att konkurrensutsätta förmågan att bygga klimatsmart. Viktningen var 80 procent på priset och 20 procent på klimatpåverkan. NCC antog utmaningen och lyckades halvera klimatpåverkan i jämförelse med nationella referensvärden. Det bland annat genom att optimera och använda klimatförbättrad betong.

Skellefteå Site East
I exploateringsprojektet för nya industritomter, som Skanska drev på uppdrag av Skellefteå kommun, gick man till roten med klimatproblematiken. Bokstavligen genom att se uppbrutna stubbar som en resurs. Via en biokolanläggning återfördes de som fyllnadsmaterial och blev på så vis en kolsänka. En palett av åtgärder, alltifrån elektrifierade fordon till att aktivt stärka den biologiska mångfalden, minskade koldioxid-utsläppen med 75 procent.

Hoppets förskola i Göteborg
Ett hoppfullt projekt främst för att det tjänar som modell för ett klimatvänligare byggande av kommande förskolor. Man lyckades reducera klimatpåverkan med 70 procent och visade hur pass fossilfritt det går att bygga med de material och tekniker som finns tillgängliga i dag.