[ Annons ]

Jag blev riktigt arg när jag fick nyheten om räntesänkningen. Riksbanken signalerar kris trots att det går bra för Sverige. Det här är ingen åtgärd som inger förtroende, sade Marie Giertz, chefsekonom på Svensk Exportkredit på ett seminarium i Almedalen.
Publicerat 2 juli, 2015

“En sänkning som tyvärr ger krissignaler”

Jag blev riktigt arg när jag fick nyheten om räntesänkningen. Riksbanken signalerar kris trots att det går bra för Sverige. Det här är ingen åtgärd som inger förtroende, sade Marie Giertz, chefsekonom på Svensk Exportkredit på ett seminarium i Almedalen.

[ Annons ]

Riksbankens oro för att vi i Sverige bygger upp en allt för stor låneskuld och risk för bubbla var ämnet för ett seminarium. Att Riksbanken samma dag gör en räntesänkning som paradoxalt nog kan få effekten att utlåningen ökar kan tyckas märkligt. Men syftet denna gång är inte att dämpa utlåningen utan för att försvaga kronan så att inflationen inte dämpas igen och även hjälpa exportindustrin lite på traven. Kronan försvagades också markant mot andra valutor.

Men Marie Giertz, tycker att Riksbanken ger fel signaler och försvårar för kommande löneavtal.

– Denna minusränta skapar också osäkerhet i näringslivet. Man upplever det som konstigt och ingen vet riktigt vad effekterna blir. Nu får Riksbanken sluta att blicka på vad ECB gör och se mer till landets ekonomiska fundamenta.

Riksbanken och Finansinspektionen har länge varnat för hushållens överbelåning i bostadslån, det som resulterat i förslag på amorteringskrav och även sänkta ränteavdrag. Men både Marie Giertz och Ted Lindqvist, vd för analysföretaget Evidens, anser att Riksbanken målar en lite väl svart syn av situationen.

Skuldkvoten (skuld i förhållande till inkomst) har faktiskt inte ökat de senaste fyra åren, påpekade Ted Lindqvist.

Han anser också att man inte kan jämföra svenskars skuldnivåer med många andra länders eftersom vi har en utbyggd välfärd som betalas av skatt och sociala avgifter.

Beräknar man bruttoinkomst så ligger vi på ett medelvärde för Europa. Dessutom har vi haft en positiv BNP-tillväxt och då är det väl helt i linje med att folk anser sig klara av högre skulder. Men, beklagar Lindqvist, sådana här faktorer reflekterar man inte över hos Riksbanken trots att fakta är lätta att hitta.

Marie Gertz anser att det finns en buffert i hushållen att klara en värdenedgång.

Visserligen upplever även jag priserna som lite väl uppdrivna i vissa områden. Själv anser jag att det bästa motmedlet är att ta bort ränteavdragen, det får en dämpande effekt och uppmuntrar såväl frivillig amortering som ökat eget sparande.

Så någon bubbla ser du inte i din kristallkula?

Nej, men man ska väl tillägga att det fanns rätt många som även sa att de dåliga lånen i USA (subprimelånen) innan Lehmankraschen inte var något problem eftersom de bara utgjorde två procent av stocken.

 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]