En geopolitisk- och finansiell instabilitet, Brexit och osäkerheter kring det amerikanska presidentvalet skapar en osäkerhet för byggbranschen i Europa. Det menar Prognoscentret i sin senaste rapport.
– Vi kan inte utesluta en ny flyktingström om avtalet med Turkiet havererar vilket initialt genererar mer byggande men samtidigt skapar utgifter som kräver prioriteringar. Den fria marknaden kan mycket väl bli satt under press vilket den inte är ännu. Men det skulle kunna begränsa möjligheterna att få till stånd en mer transparent Europeisk byggmarknad eller rent av begränsa förutsättningarna för fri rörlighet på arbetskraft, vilket i så fall slår hårt på den svenska byggsektorn, spekulerar Bengt Henricson, marknadsanalytiker på Prognoscentret.
[ Annons ]
Enligt rapporten så har tillväxten i Europa för 2016 justerats ned för tredje gången i följd, från 3,0 procent i december 2015 och 2,6 procent i juni i år till 2,0 procent i den senaste rapporten. Även prognosen för 2017 och 2018 har justerats ned med i genomsnitt 0,4 procentenheter per år jämfört med den rapport Prognoscentret släppte i juni i år.
Det är främst anläggningssektorn och byggandet av kontor, lager affärs- och industrilokaler som justerats ned medan bostadsbyggandet tar mer fart, med en tillväxt i år och nästa år på 7,2 respektive 4,8 procent. Den svenska marknaden har gått emot strömmen sedan 2012 tack vare ett ökat bostadsbyggande, men nu mattas tillväxten av och drivs mer av transportinfrastruktur.
– Kort kan man säga att vi i år når ett bostadsbyggande som med transformerade bostäder börjar närma sig det mål på 70 000 per år som satts upp till 2025. Nu mattas konjunkturen av där arbetsmarknad och den privata konsumtionen växer långsammare. Utrymmet för offentliga satsningar är begränsat, både finansiellt och på grund av politiska låsningar. Bostadspriserna mattas sannolikt av, vilket vi börjar se i storstäderna, och kan mycket väl vika ned något de kommande åren. Den stora utmaningen i Sverige blir att bibehålla den byggaktivitet i den kontext vi har, vilket nog blir svårt, förklarar Bengt Henricson.
Det är främst Storbritannien som bidrar till den svagare utvecklingen framöver i kraft av sin stora marknad. De årliga bygginvesteringarna mot 2018 har efter Brexit justerats ned med i genomsnitt 2,4 procentenheter per år, (för 2016; från 2,1 till -0,2 procent). Detta motsvarar cirka 7,7 mdr Euro under prognosperioden, vilket är närmare en tredjedel av den totala nedjustering som gjorts av alla 19 medlemsländer i Euroconstruct.
– Direkt påverkar Brexit den svenska byggbranschen mycket lite. Vissa byggmaterialleverantörer, exempelvis inom trävaruindustrin, har visserligen Storbritannien som en viktig marknad men det dröjer innan det konkret blir försämrade förutsättningar. Det är mycket lite av brittiska byggvaror och tjänster som inte kan köpas på andra håll inom EU. Indirekt påverkar Brexit betydligt mer, främst som en effekt av att en ökat protektionism kan hämma världshandeln och förutsättningarna för svensk export, med allt vad det innebär, förklarar Bengt Henricson.
Inte minst menar han att följderna av valet i USA är mycket svårt att förutse då mycket av Trumps konkreta ambitioner fortfarande är höljd i dunkel.
