En glad pessimist gillar läget

Det är lätt att bli uppgiven över bristerna i bostadspolitiken, men Maria Pleiborns råd är att gilla läget, glömma politiken och agera själv.

Annons:

Annons:


Jan Eliasson, före detta vice generalsekreterare i FN, skrev nyligen att han betecknar sig som en dyster optimist. Jag är snarare en glad pessimist. Jag har nämligen haft i uppdrag åt en kund att gå igenom de reformer på bostadsmarknaden som på något sätt haft en påverkan de senaste tio till femton åren. Min hypotes var att så gott som samtliga hade gjort läget värre. Och jag hade rätt.

Det började med att vi lade om fastighetsskattesystemet – från dyrt att bo till dyrt att flytta, fortsatte med en massa kreditrestriktioner, misslyckade försök att förbättra strandskyddslagstiftningen och överklagandemöjligheterna. Och nu senast ytterligare kreditrestriktioner och kapitaltäckningskrav samt återinfört uppskovstak utan att ta bort uppskovsräntan. Suck!

INSPIRERAS AV:
Det känns som våren är på väg och att både tussilago och blåsipporna tittar fram när man går på sin dagliga skogspromenad.

Kan man bli annat än uppgiven? Bostadsmarknaden tampas idag med stora och påtagliga problem – de största är inträdeshindren för många grupper och instängningseffekterna för andra. Samtidigt blir politiken allt mer polariserad och det parlamentariska läget gör att större bra reformer inom skatteområdet och bostadspolitiken kommer att utebli en relativt lång tid framöver. Det är i alla fall min pessimistiska prognos.

Ska vi bara lägga ner och dra täcket över huvudet? Nej, det tycker jag inte. Att skriva artiklar och genomföra seminarier som syftar till att få politiken att förstå att det är skarpt läge och att man har bra idéer tror jag är mer eller mindre meningslöst.

Illustration: Johan Isaksson

Det gäller i stället att gilla läget – #gillaläget! Alla kan vi göra något utifrån de förutsättningar vi har idag. Detta tycker jag att vi ska lägga krutet på istället. Glöm politiken! Gräv där du står! Några förslag:

Byggbranschen själva börjar ta bra initiativ kring hållbart byggande – både på miljösidan och för att förbättra den sociala hållbarheten. Dessutom kämpar man med fusk och säkerhet inom branschen. Fortsätt med det! Börja dessutom arbeta mer med fler nya upplåtelseformer.

Fastighetsägarna borde förändra sitt sätt att förmedla hyreskontrakt. Varför bara gå efter kötid? Det riskerar att förvärra bostadsbristen. Använd dessutom fler typer av kontraktsformer, till exempel kompiskontrakt och kontrakt som innebär ökad social interaktion mellan de boende.

Kommunerna kan när de planerar för nya bostäder fundera hur det befintliga beståndet kan utnyttjas bättre. Vilka grupper kan efterfråga bostäder med egna medel och hur får vi de som bor ”för stort” att röra på sig. Vad kan vi erbjuda i form att attraktiva bostäder för dessa grupper och hur kan vi stötta dem att ta flyttbeslutet. Morötter behövs kanske i form av lägre markpriser för vissa typer av nybyggen, flyttcoachar etc.

Bankerna borde väl gemensamt kunna komma fram till rimligare KALP-kalkyler, till exempel att räkna med fasta räntor till förstagångsköpare (en helt riskfri kalkyl för alla parter).

Vi konsulter kan hjälpa till med kloka analyser kring befolkningsprognoser, bostadsbehov, bostadsförsörjning, priseffekter, betalningsvilja, sociala värden, segregation/integration. Och våra kollegor på den tekniska sidan kan hjälpa till med smartare och billigare lösningar för att bygga det mest hållbara ur alla aspekter avseende digitalisering, säkerhet och trygghet, klimatanpassning etc.

#gillaläget

Maria Pleiborn,
demograf och bostadsmarknadsexpert på WSP Advisory.

Annons: