En bortglömd orts envisa bostadspolitik

Hade befolkningsutvecklingen fortsatt peka nedåt skulle Stavsjö vara mer eller mindre tomt 2040. Men med Kiladalens Utveckling har man med gemensamma krafter lyckats vända utvecklingen.

Annons:

Annons:

Annons:


Gamla hockeyrinkar utan tak som den i Stavsjö är ett försvinnande inslag i landskapet. Det är med visst vemod i rösten som Thomas Rodestam berättar om när rinken faktiskt användes.

– Vi hade ett framgångsrikt rinkbandy-lag här i Stavsjö.

Med sitt skimmer av svunnet folkhem hade detta kunnat vara en utmärkt inledning på ännu en sorgesam berättelse om en döende bruksort i avfolkningens spår. Och visst finns förutsättningarna.

Kiladalens Utveckling AB

  • Bildades 2013. På kort tid fick bolaget 84 aktieägare bestående av privatpersoner, familjer och småföretagare på orten.
  • Startade Sveriges första digitala lanthandel.
  • I och med bolagets köp av den gamla skolan i Stavsjö, som hade stått tom sedan 2007, kom man över 13 500 kvadratmeter tomt. Där har man byggt åtta lägenheter. Ytter-ligare 12 eller 14 ska byggas i etapp 2.

Många har nog passerat, kanske till och med stannat, i Stavsjö. En tätort alldeles intill den kräftrika badsjön med samma namn. Här kretsar fortfarande mycket kring Stafsjö bruk med anor från 1666. Men det är nog stoppet vid Stavsjö hotell och värdshus som etsat sig fast i mångas minnen. Även om det var ett tag sedan.

Kräftgången började med kommunsammanslagningarna på 70-talet. Med allt fokus på centralorten Nyköping sålde kommunen hela sitt lägenhetsbestånd på denna ganska perifera ort. Spiken i kistan blev när E4:an som gått rakt genom byn fick en ny sträckning. Värdshuset klappade igen och ortens enda butik och skola följde.

Enda problemet med den hotade hockeyrinken som en metafor för eskalerande landsbygdsdöd är att den inte är sann. Visst, rinken ska väck. Men då för att ge plats för del två i den expansiva bostadspolitiken som drivs av Kiladalens Utveckling. För det är faktiskt bostadspolitik, om än i liten skala. Kanske inte så konstigt, bolagets styrelseordförande Larz Johansson, har en lång politisk karriär bakom sig. Mellan 1979 och 1993 var han centerpartistisk riksdags-ledamot. De andra två herrarna inne i mittcirkeln är Gunnar Casserstedt, vd, och Thomas Rodestrand, fastighetschef i Kiladalens Utveckling AB (svb) – den lilla, men inte oviktiga, parentesen ska snart få sin förklaring.

Larz Johansson och Gunnar Casserstedt ser fram mot period två i bostadsbyggandet. Foto: Eva Lindblad

Larz Johansson skrattar åt den formella presentationen.

– Det låter ju väldigt tjusigt. Men så här är det. Vi har inga ersättningar, utan vi får fina titlar som belöning istället.

Det här handlar om ett helt ideellt arbete, men att det drivs i bolagsform är avgörande menar Larz Johansson.

Vi har inga ersättningar, utan vi får fina titlar som belöning istället. Larz Johansson, styrelseordförande Kiladalens Utveckling

Hockeyrinken är en del av de 13 500 kvadratmeter som ingick i utvecklingsbolagets köp av den gamla nedlagda skolan. Med en ny detaljplan fanns plats att bygga 20 till 25 nya lägenheter.

– Vi vände oss självklart till kommunen, vi pratade med det kommunala bostadsbolaget, vi pratade med privata byggherrar som äger fastigheter här och i angränsande samhällen. Men alla slog ifrån sig. ”Det går inte. Ni måste förstå att det inte går att bygga hyres-lägenheter här idag.”, berättar Larz Johansson.

Men varför ens tänka tanken att bygga hyreslägenheter på en ort med vikande befolkningsunderlag? Gunnar Casserstedt ger bakgrunden.

– Butiken försvann, bensinstationen försvann, skolan försvann – då försvinner folk. Och med det går huspriserna ner. Det tog kanske sex till nio månader att sälja ett hus. Det är en tydlig signal på att det inte är så bra i samhället.

Framför sig hade man alltså en åldrande och fortsatt krympande befolkning.

Larz Johansson fortsätter:

– Det har inte funnits någon som varit intresserad av att bygga hus i Stavsjö. Om en ung familj trots allt vill bygga ett hus som kostar tre miljoner så skakar banken bara på huvudet. Det går inte eftersom huset efter ett tag inte kommer att vara värt lika mycket i det korta perspektivet. Vi var tvungna att hitta ett sätt att vända alltihop.

Den gamla skolan har blivit navet i ortsutvecklingen och används flitigt av bland annat bridgeklubben. Foto: Eva Lindblad

Målet blev att i liten skala komma åt något som den nationella bostadspolitiken slagit knut på sig själv för att hitta en lösning på – att få igång flyttkedjorna.

– Om man kan bygga små moderna hyreslägenheter, dit de äldre som inte längre orkar med sitt hus kan flytta, så kommer det ut prisvärda hus på marknaden som kanske kostar 1,5 miljoner istället för det dubbla. Då finns det en möjlighet för barnfamiljer att köpa och flytta in, säger Larz Johansson.

Hittills har man byggt åtta lägenheter som var övertecknade långt innan inflytten den 1 mars. Och i befolkningsstatistiken kan man nu se en svag böj uppåt efter en negativ utveckling under nästan 30 år.

Lika genomtänkt är den lilla parentesen i Kiladalens Utveckling AB (svb).  Den står för särskild vinstutdelningsbegränsning – en bolagsform som syftar till att säkerställa att företagets vinst stannar kvar i företaget.

– Vi har bestämt att vi inte delar ut något alls på våra aktier. Den vinst som uppstår ska återinvesteras i bygden,
i service och fortsatt byggnation, säger Larz Johansson.

Utöver det finns en hembygdsskyldighet som innebär att om någon av de 84 lokalboende aktieägarna flyttar så har det föreningen första tjing att förmedla aktierna till nuvarande ägare.

– På så vis stärker vi den lokala demokratin, säger Larz Johansson.

Eftersom syftet var att de som flyttade in i de nya hyreslägenheterna skulle bidra till att få igång flyttkedjorna så skapades ett bonussystem med poäng för kriterier som att man bott i Stavsjö ett antal år, att man är lite äldre och så vidare. Foto: Eva Lindblad

Även om allt bygger på ideella insatser menar Gunnar Casserstedt att bolagsformen är nyckeln till att lyckas.

– Det gör att vi prata med banker och kommun på ett helt annat sätt. Och vi skulle inte kunna komma som intresseförening och söka investeringsstöd.

Sina erfarenheter har man samlat i böckerna: ”Handbok i Landsbygdsutveckling” och ”Att bygga hyreslägenheter på landsbygden.” Där talas det mycket om betydelsen av att ta ett brett helhetsgrepp. Och bostadsfrågan var inte det första man tog sig an. Först måste man se till att kunna få mat i magen. I Stavsjö öppnade landets första digitala lanthandel som snabbt blev en succé.

– Det bygger på ett samarbete med Ica Maxi i Norrköping. Fram till tisdag kväll kan man beställa allt man behöver via nätet. På onsdagen levereras varorna till det lilla kylrum som byggts in i föreningshuset. Tack vare kodlåset kan man hämta varorna när man vill, berättar Gunnar Casserstedt.

– De här nycklarna är både högst funktionella som symboliska. De går till gamla skolan, föreningshuset, våra nya fastigheter och alla andra ställen som blivit så viktiga för oss. På så vis låser vi upp hela landsbygden. Foto: Eva Lindblad

Nästa stora satsning är de ytterligare 12 till 14 lägenheter bolaget vill bygga där nu hockeyrinken står. Men först behöver man besked om investeringsstödet.

– Även om vi har en kö av intresserade så kan inte nästa steg tas innan vi vet om det kommer ett investeringsstöd. För vi förlorar 25 procent av värdet på varje planka så fort den sitter i ett hus. Så ser spelplanen ut helt enkelt, säger Gunnar Casserstedt.

Men de skulle gärna se förändringar i stödet.

– Vi lämnade på eget bevåg ett remissvar där vi bland annat pekat på att man nu får stödet först i efterhand, vilket varit ett problem för oss, säger Larz Johansson.

Vi förlorar 25 procent av värdet på varje planka så fort den sitter i ett hus. Så ser spelplanen ut helt enkelt.

Snett över sjön finns det än mer storskaliga fastighetsutvecklingsplaner. Mellan Järna och Linköping ska 15 mil lång dubbelspårig järnväg, den så kallade Ostlänken, byggas.

– Det här är enda stället mellan Norrköping och Nyköping där järnvägen och E4:an möts så att det är enkelt att ta sig upp på båda sidor om järnvägen. Vi har redan börjat förbereda oss för att kunna fungera som en strategisk punkt.

Detaljplanen är redan klar för att utveckla en bit outnyttjad mark vid avfarten för verkstäder, upplag, serviceutrymmen och annat där småföretagare på orten ska involveras.

Det tre herrarnas pensioneringar bör således tas med en nypa salt.