Kampen mellan Energimarknadsinspektionen och landets nätbolag om nivån på nätpriserna fortsätter. Myndigheten anser att nätbolagens krav för de kommande fyra åren är 10-15 miljarder kronor högre än man anser vara rimligt. Nu väntar ett avgörande i domstol.
Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 men det är enbart elförsäljningen som är konkurrensutsatt – eldistribution av el är ett monopol med 180 elnätsföretag spridda över landet. Det är Energimarknadsinspektionen uppgift att kontrollera rimligheten i elnätsbolagens priser och för perioden 2012 – 2015 åkte myndigheten på ett bakslag i Kammarrätten som bestämde att bolagen hade rätt att ta ut ungefär 50 miljarder kronor mer än vad Energimarknadsinspektionen ville tillåta för perioden.
[ Annons ]
Nu har bolagen krav för perioden 2016 – 2019 som enligt Energimarknadsinspektionen ligger över det man anser rimligt med tanke på bolagens intäktsramar och avskrivningstider. Det rör sig minst om tio miljarder i överpriser. Resultatet är att många elnätsbolag inkommit med överklaganden, hittills drygt 40 stycken, men då har Energimarknadsinspektionen bara gått igenom ungefär två tredjedelar av företagen.
Ronald Liljegren, chefsjurist på branschorganisationen Svensk Energi, säger till SvT att nätbolagen behöver den högre avkastningen för att kunna investera i framtiden.
Rikard Silverfur, näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna Sverige anser precis som Energimarknadsinspektionen att kraven som bolagen ställer inte är rimliga.
– Men man ska nog inte vara så förvånad över att nätbolagen agerar på detta vis utifrån sin monopolställning. Den styrning som sker från Energimarknadsinspektionen anser vi är nödvändig men bevisligen inte tillräckligt kraftfull, säger Rikard Silverfur.
