Biologisk mångfald, klimatrisk, sociala värden. Utmaningen för samhällssektorn är att börja räkna sin verksamhet i annat än pengar, menar Elise Grosse, hållbarhetschef hos Sweco Architects.
Vi har nu ett fönster, eller window of opportunity, som Elise Grosse kallar det. En utmaning som är en möjlighet, och en chans som vi inte får missa.
– Den gröna omställningen med stora industrietableringar i Sverige som nu pågår. Får vi inte till den processen på riktigt så missar vi den möjligheten och aktörer kommer att söka sig någon annanstans. Vi som industrination behöver dessa arbetstillfällen. Och då talar jag inte bara om norra Sverige, utan hela Sverige.
[ Annons ]
Det hon saknar är ett helhetsbegrepp, ett sorts AB Sverige där stat, kommun och näringsliv går hand i hand.
– Alla är vi i samma båt och alla är beroende av varandra för att skapa välfärd i landet. Lyckas vi inte, och i stället missar chansen att lägga grunden för nästa välfärdsepok med den gröna industrins etablering, kan social oro och ökad polarisering fortsätta öka, något som även märks i ökad kriminalitet.
Alla är vi i samma båt och alla är beroende av varandra för att skapa välfärd i landet.
Har inte hållbarhetsfrågorna hamnat i skymundan just för att vi haft fokus på brottslighet och oron i omvärlden?
– Nej, jag tycker inte det, snarare är det så att dessa frågor är i en annan mognadsfas. Först var hållbarhet kosmetika, sedan något man insåg hade betydelse. Nu börjar det bli core med regelverks som är tvingande, inte minst de nya krav som ställs på leverantörskedjan och arbetsmiljö.
Elise Grosse möter i sitt arbete bolag som inser att de måste leva upp till kraven annars kan de inte låna pengar, och hon möter fastighetsägare som insett att försäkringsbolagen tittar noga på hur utsatt fastigheten är för vattenskador i samband med regn.
– Eftersom riskerna är så stora anser jag att det inte enbart ska åligga den enskilde fastighetsägarna att åtgärda sådana problem, det måste vara en fråga för kommun i samverkan med fastighetsägare och försäkringsbolag.
Vi har talat mycket om cirkulär ekonomi och återbruk. Ser du att det används också?
– Jag tycker att polletten har trillat ner i insikten att det finns så mycket material att tillgå, och det samtidigt som kostnaderna ökat enormt på byggmaterial. Man önskar dock att det fanns ett digitalt register för alla våra fastigheter, som en materialbank. Tänk att du ser att en fastighet som ligger i närheten, som om tre år ska byggas om och att de då kommer finnas olika material som går att återanvända – med den informationen går det verkligen att planera för återbruk.
Något som Elise Grosse ofta återkommer till är att vi även måste tänka i andra valutor än kronor, dollar eller euro.
– Pengar är inget statiskt eftersom vi har inflation, ränta och olika kursändringar – pengar mäter inte heller koldioxiden i luften. Vi borde därför införa flera valutor som redan idag påverkar en fastighets ekonomi, till exempel koldioxidekvivalenter eller valutan ”klimatrisk” där alla aktörer kan kolla sin nivå. Även biologisk mångfald och sociala värden borde vara nya valutor för samhällssektorn.
