Att minska sin användning av fjärrvärme, el, vatten och minska mängden sopor med 25 procent leder inte till motsvarande lägre kostnader. I en del fall sparas faktiskt inte en enda krona. Det slår Nils Holgerssongruppen fast i en ny studie om lönsamhet vid effektiviseringar.
– Alla måste ta sitt ansvar om Sverige ska nå klimatmålen. Idag finns många ambitiösa mål för effektivisering, men priskonstruktionerna skapas på ett sådant sätt att de ska säkra stora intäkter till de privata leverantörerna eller till kommunerna, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
[ Annons ]
Nils Holgerssongruppen har studerat hur kundens kostnader påverkas då användningen av fjärrvärme, el- och vatten samt behovet av hämtning av hushållsavfall minskar med 25 procent i en fastighet. Förhållandena i 30 kommuner har undersökts och resultatet är nedslående. En minskad användning ger inte motsvarande kostnadsminskning. Möjligheterna att minska kostnaden genom att effektivisera ser mycket olika ut beroende på vilken kommun man bor i och vad man sparar på.
I vissa kommuner ger effektiviseringen ingen besparing alls. Extremfallet är kostnaderna för elnät i Luleå, här sparas noll kronor. Anledningen är att elnäten i Luleå enbart har fasta avgifter.
– Studien visar att elnäten generellt har stora andelar fasta avgifter. En sådan priskonstruktion minskar lönsamheten vid effektiviseringar, säger Per Holm.
I studien finns även positiva exempel. Fjärrvärmen i Göteborg är ett av dem, där priskonstruktionen gynnar effektivisering genom att vara helt rörlig. Fjärrvärmen har också stor betydelse för det totala kostnadsgenomslaget för kunden.
