Jonas Anund Vogel, utanför KTH Live-In Lab i samband med inflyttningen 2018.
Publicerat 30 juni, 2020

Effektivare coliving i labbet

Studentlägenheterna på KTH Live-In Lab byggs om för forskning om coliving. Resultatet ska kunna användas i kommande bostadsutvecklingsprojekt.

De fyra forskningslägenheterna på KTH Live-In Lab ingår som en de i övriga 305 studentlägenheter i kvarteret Forskningen som Einar Mattsson byggt och äger. Studenterna som bodde i forskningslägenheterna fick bland annat sin utandningsluft, surf- och elförbrukning och sin vattenåtgång mätt under två års tid. Allt i forskningens tjänst.

I ett kommande projekt ska de bygglovsbefriade forskningslägenheterna byggas om för forskning kring framtidens coliving-boende. Två pågående projekt arbetar med den invändiga geometrin, dels kopplat till planlösning, och dels till design av kök och bad. I projektet ”space-efficient living” undersöker KTH tillsammans med Akademiska Hus, HSB Living Lab och ett tiotal andra partners hur vanliga ettor, tvåor, treor och coliving fungerar ur olika perspektiv. Målet är att ta fram förslag på optimala framtida planlösningar. 

[ Annons ]

[ Annons ]

– Dessa insikter ligger nu till grund för vår ombyggnation från fyra lägenheter med eget kök och badrum, till ett coliving med gemensamt kök och privata badrum. Det andra projektet är Co-Kitchen där KTH, Akademiska Hus, TIP, Savvy med flera undersöker hur kök och badrum bör designas i coliving lägenheter, säger Jonas Anund Vogel, föreståndare på KTH Live-In Lab. 

All data sparas och laddas ner via KTH Live-In Labs datapool. Bostadsutvecklare ska kunna använda kunskapen för att utveckla lägenheter som resulterar i ett hållbart boende – dels ur ett resursperspektiv, dels att det ska vara socialt och ekonomiskt hållbart. Planlösningen och köksuppställningen kommer att byggas sommaren 2021, och testas av nya boende 2021-2022.

– Målet är att vi ska kunna se hur vi kan minska resursanvändningen, öka upplevd nytta och möjliggöra för ett socialt hållbart boende. Många upplever att det är påfrestande att bo ensam och vill gärna dela boendet. Det traditionella delade boendet har vissa brister, så vi vill undersöka hur geometrin kan förändras för att skapa både privata delar och även delar för samvaro. Vi vill också testa hur förvaltnings- och ägarorganisationer kan stötta med tjänster, säger Jonas Anund Vogel. 

I och med ombyggnaden startar även två nya projekt. Den ena är om USB-C för smarta fastigheter för mätning av eldistribution, styrning av anslutna enheter och minskad elkonsumtion. Det andra är en pilotstudie med forskning kring minskad vattenkonsumtion genom icke-invasiv ultraljudsteknik.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]