Regeringens investeringsstöd går i stöpet. Lennart Weiss menar att det inte gör så mycket i sak – ingen i branschen vill ändå ha stödet. Men kanske öppnar det för genomgripande förändringar av hela bostadspolitiken.
När detta skrivs talar allt för att regeringens planer på att införa investeringsbidrag kommer att falla. Anledningen är att alliansen och Sverigedemokraterna lagt snarlika motioner och utnyttjar ett kryphål i budgetlagen.
[ Annons ]
Rent tekniskt handlar det om att en enskild del i budgeten bryts ut i samband med utskottsbehandlingen och kan ses som ett väl avvägt nålstick från oppositionen.
Å ena sidan släpper alliansen igenom huvudlinjerna i budgeten genom att låta de röd-gröna fastställa ramarna för statens utgifter och inkomster. Därmed har regeringen fått igenom huvuddragen i sin budget och kan knappast ställa kabinettsfråga. Å andra sidan kan oppositionen visa sina anhängare att ”decemberöverenskommelsen” fallit och att regeringen saknar handlingskraft.
För såväl regeringen som oppositionen får saken stort symbolvärde. Investeringsbidragen är regeringens största ekonomiska satsning inför nästa år och var tänkt att visa på politisk handlingskraft samt att bostadsfrågan åter hamnat på den politiska agendan.
Vad det betyder realpolitiskt kan diskuteras. Inom branschen torde få sörja. En smula genant för regeringen har till och med studentbostadsföretagen ställt sig negativa till stödet, trots att fler bostäder på högskoleorter var ett förslagets främsta mål.
Nederlaget kommer dock i ett känsligt skede för såväl regeringen som oppositionen. Alla inser att bostadsmarknaden är i skriande behov av reformer. Hyresmarknaden har sedan länge slutat att fungera. På den ägda marknaden, framförallt i Stockholm, stiger priserna oroande snabbt, något som eldas på av Riksbankens extrema räntepolitik.
När regeringens agenda nu ser ut att falla ändras den politiska spelplanen.
Ovanpå detta har vi en flyktingkris, äldre i behov av att flytta till anpassade bostäder samt yngre som möter en stängd dörr till bostadsmarknaden. Kort sagt, vi har en bostadsmarknad i närmast total kris.
Investeringsstödet hade inte på något sätt löst dessa problem men regeringen hade köpt sig tid. Så vad händer nu?
När regeringens agenda nu ser ut att falla ändras den politiska spelplanen. En opposition som lägger hinder för regeringens planer kommer per automatik att utsättas för hård kritik och avkrävas egna alternativ.
Nu finns det flera tecken på en intressant utveckling inom oppositionen. Inget parti är mer förknippat med avskaffandet av fastighetsskatten men ändå var det kd som i Dagens Industri den 18/9 lanserade åtgärder för att reformera flyttskatten.
På centerstämman som avlutades för några veckor sedan togs beslut som gav centerledningen mandat att verka för blocköverskridande lösningar. Inom samtliga partier har problemanalysen fördjupats.
Svensk politik må ha många drag av småskuret käbbel men historien visar också att när det verkligen är allvar så samlar man ihop sig till gemensamma genomgripande förändringar. Är det nu det äntligen ska ske och blir det rent av alliansen som drar proppen ur tunnan.
Lennart listar
Media
Varför springer alltid media i flock? Nu i debatten om priser och skulder där löst tyckande får ersätta analys och fakta.
Effektiv?
Hur effektiva har vi blivit med IT och mail? Någon som räknat på vad onödigt cc:ande och spam kostar i effektivitets-förluster?
Hösten
Åter detta höstmörker. Vem trivs, förutom älgarna och de kriminella?
