Digitaliseringen dundrar fram som en ångvält och vänder upp och ner på det mesta i vårt samhälle. Men än så länge är utvecklingen bara barnet.

Det är kallt, mörkt och otåliga raketer smäller. Champagneglasen plockas fram och jackor tas på. Det är dags att gå ut och skåla för det nya millenniet. Men denna nyårsafton 1999 var det många som räknade ner med en klump i magen. Var milleniebuggen sann? Skulle flygplan falla ner från himlen och bankkonton nollställas? Inget hände, men så här i efterhand var de skälvande sekunderna ett tydligt tecken på vart vi var på väg, mot en värld där det inte längre finns någon gräns mellan våra analoga och digitala liv. Ett första tecken på att digitaliseringen skulle förändra våra liv, ekonomi och samhällen i grunden.

Drygt 15 år senare. En ovanligt varm oktoberdag åker två stora grävmaskiner in på byggarbetsplatsen i Upplands Väsby. Här uppförs en av Sveriges största serverhallar av företaget Digiplex. De har gjort sig kända för att leverera dataservice som aldrig havererar och spås, med Nasdaq som första hyresgäst, bli den svenska finansbranschens val. En bransch helt beroende av att de digitala kugghjulen ständigt rullar.

En annan höstdag i år utsågs Johanna Frelin till ny vd på arkitektbyrån Tengbom. Hon har varken arbetat i branschen tidigare eller är arkitekt. Istället har hon en gedigen erfarenhet av att leda kreativa arbetsplatser och arbeta med digital utveckling, senast som vd för Hyper Island. Ett tecken i tiden.

– Jag tycker att det är oerhört framsynt av Tengboms styrelse att ha innovation som fokus när man skulle rekrytera ny vd. I framtiden kommer vi att bo i ett ännu mer digitalt samhälle än vi gör idag. Det är oerhört spännande att styrelsen gör den här kopplingen mellan digital kompetens och arkitekturbranschen, säger Johanna Frelin.

Digitaliseringen är den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025 skriver kansliet för strategisk analys på Utrikesdepartementet. För bara några år sedan pratade vi om digitalisering som en utveckling som vilken annan. Företag och privatpersoner kunde välja att hoppa på, eller titta på, ställa sig utanför eller logga in utan att varken ens delaktighet i samhället eller ens affär var hotad. Men så hände något. Allt fler datorer, smarta telefoner, appar, internetköp och nya tjänster nästlade sig in i våra liv tills vi plötsligt en dag insåg att vi inte kan vara utan dem. 3d-printers och robotisering har förändrat produktion. Nya digitala företag, som Spotify och Airbnb, med nya affärsmodeller har helt förändrat sina branscher. Digitaliseringen är inte bara en utveckling utan en transformation och vi befinner oss alla där mitt i stormens öga.

Vi är djupt inne i digitaliseringen och det finns ingen återvändo. Ibland pratar vi om den som om det gick att tacka nej till vissa delar. Elsa Dunkelz

– Vi är djupt inne i digitaliseringen och det finns ingen återvändo. Ibland pratar vi om den som om det gick att tacka nej till vissa delar. När man till exempel säger att folk använder ”det digitala” för mycket – som om det skulle gå att hoppa av. För fem år sedan var det kanske möjligt men det är det inte längre, säger Elza Dunkels, svensk forskare i pedagogik och expert på nätkultur.

Linus Bille, digital innovatör och vd på Eicorn, brukar jämföra digitaliseringen med den industriella revolutionen. Men till skillnad mot den industriella utvecklingen som sträckte sig över 250 år så tror han att digitaliseringen kommer nå sin fulländning på bara hundra år.

– Då kan man säga att vi precis har klarat av de första 25 åren. De tre kommande 25-årsperioderna kommer att vara olika och eftersom den digitala utvecklingen är exponentiell kommer de öka i intensitet.

Han menar att om man till exempel tittar på byggbranschen är det först nu som man verkligen börjar förstå vad digitaliseringen är och gör men också hur den förändrar kontexten för hela branschen. Men insikten har också skapat oro.

– Digitaliseringens natur är ju att ta bort vad som länge setts som eviga sanningar i många branscher, ofta i värdekedjan. Ett bra exempel är musikbranschen. De medium som bar musik i branschen och som man tjänade pengar på, det vill säga vinyl- och cd-skivor, var ju en sanning som alla räknade med men som digitaliseringen plötsligt gjorde helt inaktuella. Det är ofta så att den digitala utvecklingen gör att en bärande länk plötsligt försvinner.

Insikten om hur allomfattande påverkan från ”det digitala” är har nu försatt många företagsledare och affärsutvecklare i ett stadie av paralyserande ångest. De har förstått att digitaliseringen kommer att förändra alla branscher och att digital teknik är en möjliggörare för att stärka affären men de flesta vet inte hur.

– Alla har förstått att digitaliseringen kommer att förändra bygg- och fastighetsbranschen i grunden men vi har ingen aning om vart vi ska ta vägen i utvecklingen. Det skapar enormt mycket ångest i organisationerna och det gäller allt från små till stora aktörer. Företag kommer till oss och frågar ”Vad tusan ska vi satsa på?”, säger Markus Bylund som är forskare på Swedish ICT och har lett arbetet med att utveckla smarta digitala lösningar i Norra Djurgårdstaden.

Enligt Markus Bylund har den digitala ångesten och oförståelsen för möjligheterna med digitaliseringen lett till att företag agerar kortsiktigt.

– Man liksom hyvlar med osthyvel överallt och tänker bara i termer av effektivitet. Vi ska göra det vi gör idag fast det ska gå lite snabbare. Då fastnar man i många olika system och en liten vinst.

Elza Dunkels som länge inte förstått andras oro inför digitaliseringen har på senare tiden tänkt om.

– Jag fick mig en tankeställare härom veckan när jag spelade in en poddserie tillsammans med journalisten Jack Werner. Han tycker inte att vi ska vara hårda mot oss själva och säga att vi är så dåliga på att ta till oss och tänka kring det digitala. Man kan säga att internet har massanvänts i 20 år och Jack menade att om man tittar på andra genombrott, som böcker, handlade det om hundra år innan de fick allmänt genomslag.

Men när det kommer nya tjänster som totalt förändrar våra beteenden är det svårt att vara lugn, särskilt om man jobbar med affärsutveckling. Airbnb har skakat om hotellbranschen, Spotify musikindustrin och digitala lösningar har helt förändrat hur vi uträttar bankärenden, köper våra kläder och bokar våra fritidsresor. Disruptiv är ett begrepp att lägga på minnet. Kortfattat betyder disruptiv teknik eller disruptiva innovationer nya tekniska lösningar och affärsmodeller som kommer in och i grunden förändrar marknader. Frågan många nu ställer sig är vilka disruptiva innovationer som kommer att förändra fastighetsbranschen. Hittills har digitalisering mycket handlat om interna förenklingar och kostnadsbesparingar men nu handlar det allt mer om verksamhetsutveckling, hur man kan marknadsföra sig och förbättra relationen till kunden. Än så länge är utvecklingen av smarta hus, bim (Building information model) och användning av big data i fastighetsbranschen bara någonstans i krypstadiet. Sakernas internet, som det länge pratats om i branschen, har ännu inte nått sin möjliga potential.

– När vi jobbade med Norra Djurgårdsstaden så tittade vi på det här med låshantering. Det är en fullständigt bisarr värld med nyckelhantering i fastighetsbranschen. Om man tittar på en typisk fastighet i Stockholm så kan den ha upp till 5-6 olika typer av passersystem för samma dörr och det är enormt kostsamt för alla inblandade.

Det är dyrt för fastighetsägaren att underhålla alla olika system och det är kostsamt för de olika aktörer som ska använda sig av dem. Istället menar Markus Bylund, ”tjänstemäklare” som helt enkelt förmedlar tjänsten att öppna dörren, att det inte spelar någon roll vad det är för teknik.

– Vi lät en aktör titta på hur många servicebesök de klarar av att göra på en dag. Det blev i genomsnitt fyra servicebesök per dag, men om man hade kunnat effektivisera nyckelhanteringen enligt den modellen som vi föreslog var deras bedömning att de hade kunnat göra 50 procent fler. Det är en rejäl kostnadsbesparing för ett företag.

Först när det kommer ut den här typen av ”tjänstemäklare” på marknaden,  som till exempel Uber eller Airbnb, med fungerande affärsmodeller som skapar en infrastruktur där olika företag bara kan docka in sina tjänster utan att behöva installera helt nya system kommer sakernas internet slå igenom.

– Det finns brist på visioner om vad digitalisering kan bidra till och det finns brist på kompetens i hur man ska upphandla. Branschen präglas fortfarande av små aktörer som vill erbjuda en pusselbit men de är dåliga på att sätta in det i en helhet. Och de som borde kunna göra det som fastig-hetsägare eller kommuner de kan inte heller göra det,för de har inte överblicken eller kompetens att förstå vad det kan bidra till.

Han berättar om en taxichaufför som upprört kritiserat Uber.

– Han menade på att ”vad är det som är så speciellt med dem, alla taxibolag har ju appar så det är väl ingen skillnad”. Men om man ser så på digitaliseringen har man missat poängen, för det Uber gör är att de tar bort mellanhanden mellan resenär och åkare, det vill säga själva taxi-bolaget. Det är det som är den stora förändringen – inte själva applikationen i sig.

Beata Wickbom, kommunikationsstrateg som arbetar med att hjälpa företag att tillvarata digitala möjligheter, håller helt med. Men att oja sig över vilka tjänster man borde uppfunnit eller lösningar som man hade kunnat tjäna pengar på tror hon är fruktlöst, istället borde företagen satsa på att agera, börja med något litet och ta hjälp av andra.

Det handlar om att höja värdet för slutanvändaren, gör man inte det så är det någon annan som kommer in och tar ens business.
Beata Wickbom, kommunikationsstrateg

– För att bli av med ångesten måste man börja göra något. Det handlar om att höja värdet för slutanvändaren, gör man inte det så är det någon annan som kommer in och tar ens business. Men istället för att komma på den optimala lösningen eller den optimala digitala strategin bör man fundera över hur man kan kroka tag i de smarta tjänster som finns.

Hon menar att fastighetsbranschen i digitaliseringen har det väl förspänt eftersom branschens resurser står där de står och den tjänst som fastighetsbolag levererar, som kontor eller boende, inte kommer att förändras. Men hur man förmedlar tjänsten och vilka andra tjänster som erbjuds blir allt viktigare. Så det är bara att börja mäta och addera tjänster som cykeluthyrning, uthyrning av lediga konferensrum och skrivbord samt fokusera på kundens behov. Både Beata Wickbom och Linus Bille tycker att företag ska våga ta hjälp.

Digitaliseringen är en uppfinning på samma sätt som språket, det löper igenom allt.

– Våga anställa unga, innovativa och välutbildade människor och ta hjälp av konsulter som har det här som expertis. Nu pratar jag visserligen i eget intresse, men jag tror genuint att man måste göra det. Digitaliseringen är en uppfinning på samma sätt som språket, det löper igenom allt. Då behöver man också expertis som kan se helheten och de stora strömningarna och översätta det som gjorts i andra branscher till nya lösingar.

Enligt undersökningar från IDG börjar 92 procent av alla business to business-affärer online, därför måste man ha en bra digital kommunikation. 86 procent av alla kunder kollar upp leverantören online före beställning. Och kanske viktigast av allt – 74 procent av alla kunder förväntar sig en kund-anpassad lösning. I fastighetsägares fall handlar det här inte bara om att anpassa för företaget som hyr kontoret utan den anställda som arbetar i lokalerna. Den holländske fastighetsutvecklaren ovg har kallat sig för fastighetsbranschens Uber och deras kontor the Edge i Amsterdam är kanske ett av de kontor som tagit kundanpassning genom användning av big data längst.

– Vi vill förändra spelreglerna för branschen. En byggnad kommer fortfarande att användas som en plats där människor kan mötas och arbeta tillsammans. Men data spelar en mycket viktig roll. Den kan användas för kostnadseffektivitet, men det kommer också att möjliggöra förebyggande underhåll av byggnader och användas för att lära av beteendet hos människor i byggnaden, säger Coen van Oostrom, vd på OVG.

OVG berättar också att de aldrig kunnat skapa kontoret utan samarbetet med Deloitte, som också är den största hyresgästen. Och precis som vi berört tidigare är samverkan, hur klyschigt det än låter, en nyckel i digitaliseringen. Något som Johanna Ferlin ser fram emot att utveckla på Tengbom.

– För Tengboms del så tror jag på att skapa partnerskap med företag som levererar de tjänster som vi inte gör för att skapa ett så attraktivt erbjudande som möjligt för våra användare. Trenden med smarta hem och när utvecklingen av sakernas internet slår igenom, gör att vi kommer behöva experimentera för att överleva.

Men allt är inte bara guld och gröna skogar. Att digitaliseringen skapar nya möjligheter till medborgardialog framhålls av många som positivt. Men Markus Bylund menar att man inte får glömma att nya digitala lösningar också kan ställa människor i skymundan.

– Tittar man på bostadsbyggande och stadsplanering så är ju social marginalisering och exkludering enormt stora risker med digitalisering. Man är så ivrig att skapa nya smarta system för medborgardialog till exempel att man inte tänker på att det har en filtrerande effekt. Det blir en enorm segregation mellan de som kan använda de digitala systemen på ett bra sätt och de som inte kan det.

Här skulle han vilja se en digital insatsstyrka på statlig nivå som kritisk granskar de förslag som kommer vad gäller digitalisering och utveckling.

Men vad kan då affärslivet vänta sig av digitaliseringen de kommande 25 åren? Linus Bille tror att efter den första utvecklingsvågen, som varit fokuserad på effektivitet, så kommer kommande period handla mycket om alla företags övergång från industri- och produktionsbolag till tjänstebolag.

– Vi kan ta att äga en bil eller åka taxi som exempel. Det dyra med taxi som gör att folk väljer bilen är chauffören. Men redan nu finns självkörande bilar även om det till stor del är olagligt att köra med autopilot. Inom 20 år så kommer det finnas förarlösa bilar som du kan beställa. Då ställs ägande av bil mot utnyttjande av tjänsten transport. Då kan ett bolag som Volvo Cars visserligen fortsätta att vara ett produktutvecklande företag som säljer bilar till någon annan som erbjuder tjänsten transport. Men då förlorar de en viktig del av värdekedjan, nämligen den kundlojalitet de kan dra stor nytta av idag.

Vad som komma skall återstår att se, men att bostads- och it-minister Kaplan i slutet på november gick ut och sa att digitaliseringen kommer att få en viktig roll att spela för lösningen av bland annat bostadsbristen är ett tecken på hur stark den är som förändringsfaktor i samhället.