Snart kan det vara slut på stolpar i marken. En utredning ska föreslå en övergång till koordinatbestämda fastighetsgränser.
Det har från flera håll, bland annat från Riksrevisionen, påpekats det omständliga att banka ner fastighetsgränser med metallrör och stolpar i marken. Därför har nu regeringen tillsatt en särskild utredare som ska se över förutsättningarna för ett system där fastighetsgränser i första hand bestäms med koordinater.
– Koordinatbestämda gränsmarkeringar kan ha många fördelar och skulle bland annat kunna leda till att omfattningen av det tekniska arbetet med inmätning och det fysiska arbetet med markering av gränser blir mindre, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
[ Annons ]
Han konstaterar att det inte minst under vinterhalvåret ofta är omöjligt slå ned de fasta gränsrören i marken.
– Koordinatbestämda gränsmarkeringar kan innebära en minskad arbetsinsats för bland annat markeringsarbeten vilket i sin tur leder till lägre förrättningskostnader, snabbare leveranstider samt förbättrade arbetsmiljöförhållanden för personalen, säger Andreas Carlson.
De idag fysiska gränsmarkörerna kan också över tid ha försvunnit, flyttats eller på annat sätt blivit osäkra för lägesbedömningen, vilket kan leda till oklarheter kring gränssträckningen, vilket i sin tur kan medföra till exempel tvister och försenade byggprojekt. Gränser som bestäms i digitala koordinater förväntas bli mer beständiga och exakta.
Utredningen ska titta på olika alternativ för ett successivt införande av koordinatbestämda fastighetsgränser och ta ställning till vilket av dessa alternativ som bör införas. Till särskild utredare utses Bengt Kjellson, före detta generaldirektör för Lantmäteriet.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025.
