Digitaliseringen pågår för fullt. Men den utlovade revolutionen dröjer*. Vi frågade tre experter vad som krävs för den stora smällen inom proptech.
*) Ett exempel på detta kan hittas i SBUF:s (Svenska Byggbranschens utvecklingsfond) senaste digitaliseringsrapport. Där konstateras att andelen projekt under 2022 som inbegrep sensorer och IoT tredubblats jämfört med föregående år.
Men det konstateras samtidigt att fokus fortfarande mestadels ligger på att hitta praktiskt stöd i den dagliga verksamheten. De lite större förändringarna, som att skapa övergripande förändringar i processer och affärsmodeller, dröjer.
[ Annons ]
”AI SÄTTER FART PÅ KONTRAKTSSKRIVANDET”
Fler kontrakt mellan fastighetsägare och techbolag kommer att skrivas på. Det menar Proptech Swedens vd Roger Tofft, och han tror att det är den snabba utvecklingen inom AI som gör startsträckan för fastighetsägare som vill nyttja den nya tekniken betydligt kortare.
Från techbranschen har man ansett att kompetens saknas i fastighetsbranschen. Fastighetsbranschen har tyckt att techbranschens affärsmodeller inte passar dem. Proptechboomen har aldrig riktigt briserat. Men Roger Tofft ser hur dialogen börjar bli mer konstruktiv tack vare AI-hypen.
– Man märker ju av intresset för AI bara på Linkedin, 75 procent har någon form av AI-koppling. Vi märker även av ett ökat intresse för tech bland fastighetsfolket. Jag tror att det här kan vara startskottet för vart vi är på väg, säger han.
Nyckeln är tidssparande åtgärder, enligt Roger Tofft. Ju mer fastighetsägare inser att AI kan hjälpa dem att spara tid, desto mer benägna kommer de att vara att investera i proptech.
– Jag tror alla sett uppsidan med AI. Förutom att den kan hjälpa till och förenkla arbetet. Ta bara exemplet med taxonomin och grön finansiering, när du ska skriva en hållbarhetsrapport. Det kan du få hjälp med av ett proptechbolag och lite AI. Det sparar otroliga mängder tid.
Den smarta staden är död.
I en uppkopplad och AI-styrd fastighet genereras stora mängder data, som blir väldigt viktiga i det framtida smarta samhället. Därför blir fastighetsägare en väldigt viktig spelare i uppbyggnaden av den smarta staden. Eller kvarteret, som Roger Tofft hellre pratar om.
– Den smarta staden är död. Vi klarar inte av att hantera de volymerna data. Jag pratar hellre om block. Att man bygger smarta block som man sedan kopplar ihop till en stad. Och då blir det viktigt för fastighetsägare att samverka i mycket större utsträckning och dela data mellan varandra.
För fastighetsägare gäller det att hoppa på tåget, helst i går, enligt Roger Tofft. Det handlar om att vara proaktiv eller reaktiv, menar han. Och han är hoppfull inför framtiden, och samarbetet mellan tech och fastighet.
– Ju mer folkligt AI blir, desto lättare blir det för folk att se möjligheter. Om du jobbar på ett fastighetsbolag, och sitter och leker med en AI-tjänst, så kommer du få idéer som går att applicera på bolagets verksamhet. Och ju mer fastighetsfolket lär sig och intresserar sig för teknik, desto enklare kommer det gå för techbolagen att diskutera de här frågorna.
Mattias Boström
”VI SAKNAR EN MASSA HÄNDER”
Det finns en enorm potential i digital innovation för fastighetssektorn. Men då krävs det skyndsamma lösningar på dagens stora kompetensbrist, menar Elin Lydahl, förbundsdirektör på Innovationsföretagen.
Om någon mot förmodan lever kvar i villfarelsen att bilden av innovation är professor Baltazar som vankar fram och åter i sin ensamma genialitet tills lösningen plötsligt uppstår ur tomma intet, bör genast uppdatera sig.
– Innovation kan se ut på olika sätt. Men det vanligaste är att det handlar om en stegvis utveckling där det hela tiden förs in ny kompetens, vilket skapar friktioner och utmanar det som är nu, säger Elin Lydahl, förbundsdirektör på Innovationsföretagen.
För att detta strukturerade lagarbete ska ske behövs det en hel del folk.
– Enbart Innovationsföretagens medlemmar uppger att det saknas 3?500 händer i dag.
(Eller individer om man tänker att varje person mest jobbar med sin dominanta hand). SCB angav år 2019 att det saknades 20 000 ingenjörer i Sverige.
– Men jag tror att det var en alldeles för låg siffra redan då. Och sedan dess har vi kommit i gång med gigantiska satsningar på batterifabriker och grönt stål, påpekar Elin Lydahl.
Vi ska utbilda barn och ungdomar för tekniker och jobb som ännu inte finns.
Varje år utexamineras i runda slängar 8?000 ingenjörer. Det räcker inte. Elin Lydahl menar att man skyndsamt måste utreda varför en så stor andel, nära hälften, av dem som börjar en utbildning inte går hela vägen till examination.
– Men överlag behöver vi bli bättre på att fostra för framtida innovation. Vi ska utbilda barn och ungdomar för tekniker och jobb som ännu inte finns. Därför måste vi bygga kompetensen att bygga sin egen kompetens.
Men även om vi skulle lyckas med det så kommer inte kompetensen att räcka till, enligt Elin Lydahl. Bolagen tar i dag in cirka 8?500 högkvalificerade personer via arbetskraftsinvandring per år. Men det är i?dag oerhört omständliga processer.
– Regeringen jobbar visserligen med detta. Men problemet är att många kompetenta i dag väljer att ta anställning i andra länder när det blir för krångligt och tar tid.
Innovation och hållbarhet måste bli en del av affären.
Inte minst är det en samhällsbyggnadsfråga då det, om man väl lyckats få sitt uppehållstillstånd, ofta är osäkert om det går att få tag i bostad, förskoleplats och så vidare.
– Vi måste bygga upp Sverige som en karriärsdestination!
Men hur mycket innovation behöver egentligen fastighetsbranschen? Husen står där de står och fungerar i de flesta fall alldeles utmärkt.
– Det kanske de gör. Men vi märker att förändrade förutsättningar, inte minst när det gäller klimatet, gör att gårdagens lösningar inte längre är acceptabla. Då måste både byggprocesser och förvaltning ställas om efter nya förutsättningar. Inte minst kommer all ny lagstiftning från EU driva på ett behov av förändring.
Om inte kompetensbehovet ganska snart löses ser Elin Lydahl en stor risk att fastighetsägare inte kommer att kunna tillgodogöra sig de möjligheter som finns.
– Fastighetsägare måste förstå att innovation och hållbarhet måste bli en del av affären. Annars kommer man inte att vara konkurrenskraftig. Inte minst kan vi med BIM-modellerna få in innovativa lösningar tidigt i byggprocessen och utnyttja smarta lösningar.
Men om vi inte ska fortsätta tappa i ranking när det gäller innovationskraft menar alltså Elin Lydahl att de där händerna behöver hittas ganska så omedelbart.
Erik Hörnkvist
”AI KAN LÖSA EN DEL AV INTEGRITETSPROBLEMEN”
Röster har höjts om att den digitala integriteten kan vara ett hinder för digitalisering av fastigheter, eftersom sensorer i byggnader samlar in stora mängder data.
Då gäller det att man vet hur man hanterar informationen, och här tror Anders Norrback Bornholm, IT-arkitekt på Iteam och civilingenjör i datalogi, att AI kan vara till stor hjälp.
– Det finns enorma mängder data i fastighetsbranschen som behöver tas om hand, men det behöver inte vara människor som hanterar informationen. AI har potential att lösa en hel del av integritetsproblemen, säger han.
Ett av problemen med digitalisering av fastigheter är risken för att människor loggas på personnivå. Rent teoretiskt kan det vara möjligt att följa vad en enskild person gör i en byggnad, vilka rum hen besöker och vid vilka tidpunkter.
De lagar vi stiftar i dag måste även kunna skydda mot teknik som vi ännu inte känner till.
– Jag tror att lösningen ligger i att människor inte har tillgång till data på individnivå. I stället kan man använda AI för att aggregera data, som då inte blir identifierbar på personnivå men ändå ger viktig information. Det är ju mönstren man är ute efter, säger Anders Norrback Bornholm.
Om man bara låter AI göra saker som kan göras på andra sätt, så missar man den verkliga kraften med AI.
Men AI är av naturen svårkontrollerad. Det går exempelvis inte att följa hur en AI-modell har tagit fram ett resultat, bara att den har gjort det. Därför behövs ett antal checkpunkter där man kan verifiera resultaten.
– Man behöver hitta någon form av transparens i resultaten som gör att de går att verifiera. Och om du får ut en statistik från din AI-modell så kan du köra den manuellt för att se om du får samma svar, säger Anders Norrback Bornholm.
Det är dock inte AI:s största potential. Digitala tvillingar blir alltmer vanliga i fastighetsbranschen. Enkelt förklarat är det en digital motsvarighet till en fysisk fastighet, där man via data som samlas in kan simulera, beräkna och optimera driften av en fastighet. Kopplar man på AI blir det ett kraftfullt verktyg.
– AI skulle kunna skapa digitala tvillingar av saker som inte finns. Hur skulle det bli om vi utökar vårt fastighetsbestånd eller våra tjänster på det här sättet? Att använda AI till prognoser i stället för att bara analysera det befintliga. Om man bara låter AI göra saker som kan göras på andra sätt, så missar man den verkliga kraften med AI, säger han.
Mängden data som finns att tillgå när sensorer och AI samverkar är redan stor, men kommer bli ännu större. Det skapar stora affärsmöjligheter för fastighetsägare, som kan välja att dela med sig av data eller sälja den vidare. Men mängden data som tas fram måste lagras någonstans, och här kan det uppstå problem. Många tjänster har sina servrar i USA, vilket inte är tillåtet, enligt GDPR. Därför pågår det en stark utveckling av modeller som kan köras lokalt.
– Vi kommer få se fler rena modeller med sensordata från fastigheter, som är förtränade på den typen av data. Anpassade modeller som man kan bygga egna tillämpningar på. Det är nog inget som fastighetsbolag kommer att syssla med, men en del proptechbolag kommer nog att göra det, säger Anders Norrback Bornholm.
Mattias Boström
