I nya rapporten Cityindex Insikt kartläggs vad som utmärker de mest framgångsrika stadskärnorna. Att satsa på sin särprägel visar sig vara det bästa receptet.
Cityindex Insikt, som är ett samarbete mellan Fastighetsägarna och HUI Research, bygger på en kombination av databearbetning och intervjuer, och är indelade i kategorierna studentstäder, besöksnäringsstäder, pendlingsstäder och landsbygdsstäder (för definition, se längst ner i artikeln).
Rapporten visar att de mest framgångsrika stadskärnorna, oavsett kategori, är de som lyckas dra nytta av sina unika förutsättningar. Dessa stadskärnor vet också vad som attraherar människorna som vistas där och kan omsätta det till att skapa flöden och större tillväxt.
[ Annons ]
Genom att belysa de gemensamma nämnarna för de mest framgångsrika stadskärnorna inom de olika kategorierna hoppas man kunna ge nya perspektiv och inspirera till konkreta åtgärder för andra jämförbara städer, säger Christina Friberg, expert stadsutveckling på Fastighetsägarna MittNord.
Hon var moderator på torsdagens webbinarium där även Erik Jonsson, analytiker på HUI Research och Thomas Sandell, chefsarkitekt, AFRY medverkade. Dessutom fanns några av de som intervjuats i rapporten med på länk: David Carlsson, vd/koncernchef, Balticgruppen, Sofie Oldfield, centrumutvecklare, Handelsplats Höganäs och Lars Westin, professor i regionalekonomi, Umeå universitet.
– En fråga som panelen lyfte som extra viktiga inför fortsatt utveckling, var att våga vara unik och att arbeta med platsens identitet för att öka platsens attraktivitet. Här har landsbygdsstäder framför allt mycket att lära av besöksnäringsstäder. Platssamverkan angavs som en nyckel till framgång med detta, men även att erbjuda bra bostäder och en attraktiv stad som helhet där kulturen spelar en viktig roll. För studentstäder förstärktes rapportens insikter om att integrera studenterna i stadskärnan för att stärka tillväxten. I pendlingsstädernas tillväxt finns en stor potential att bredda kärnutbudet i stadskärnan med verksamheter som engagerar medborgarna och bygger platsens identitet, säger Christina Friberg.
Några av slutsatserna i korthet:
De mest framgångsrika studentstäderna binder samman campus och stadskärnan. I exempelvis Umeå utvecklade man Konstnärligt campus, som ligger på gränsen till stadskärnan intill Umeälven. Genom att förtäta området mellan campus och stadskärnan kan man på så vis skapa en korridor av verksamheter som ger flöden i båda riktningar. Det bidrar till att minska det mentala avståndet mellan campusområdet och stadskärnan, vilket skapar en ”win-win”-situation för verksamheter, både på campus och i stadskärnan.
Framgångsrika besöksnäringsstäder värnar om sin lokalbefolkning, och ser till att det finns skolor, jobb och bostäder som får folk att vilja bo där permanent. Samtidigt behöver man under korta perioder ta emot en stor mängd människor. Helt enkelt kunna erbjuda en bred mix av verksamheter som är anpassade både för vardagsbestyr och semesterfirare. Några framgångsrika exempel är Varberg som blivit hela Sveriges surfmecka, Höganäs med sin anrika keramiktradition och Visby med ringmur och olika temaveckor på sommaren.
De mest framgångsrika pendlingsstäderna utmärks av en rad kärnverksamheter som de boende vill ha nära hemmet, samt trygg uppväxtmiljö och bra skolor. Där lyfter man fram Åkersberga utanför Stockholm. Förorten har nära till centrala Stockholms rika utbud, och har därför satsat på ett starkt kärnutbud för att möta de vardagliga behoven.
Landsbygdsstäderna har utmaningar på grund av ett vikande befolkningsunderlag, men de mest framgångsrika är de som lyckas behålla en stark kärnservice bestående av handel och offentlig service. Det kan vara avgörande för att få unga och barnfamiljer att stanna. Ett exempel är Mora, där bibliotek och kulturhus ligger mitt i centrum, och erbjuder konserter och konstutställningar. I stadskärnan finns också matbutik, apotek, postombud med mera. När det mesta finns samlat på ett och samma ställe underlättar det vardagen och gör stadskärnan till en attraktiv plats.
Ladda ner rapporten här.
Så här definieras de olika stadskärnorna i rapporten:
Studentstad: En stadskärna som ligger i en kommun som är hem till ett svenskt universitets eller högskolas huvudcampus, där minst 8,5 procent av kommunens befolkning i åldrarna 15-74 studerar på eftergymnasial nivå.
Besöksnäringsstad: En stadskärna som ökar sina befolkningsflöden med mer än 25 procent under juli månad jämfört med resten av årets månader.
Pendlingsstad: En stadskärna som ligger i en kommun där mer än 40 procent av befolkningen pendlar till en närliggande stad.
Landsbygdsstad: En stadskärna som ligger i en kommun med färre än 15 000 invånare och med en utpendling på mindre än 30 procent.
Källa: Cityindex 2023
