En oväntad och snabb försämring av förutsättningarna för hyresfastigheter. Och det fortsätter att peka nedåt. Det är den samlade bilden från 28 bostadsbolag i en ny rapport från Fastighetsägarna.
I rapporten ”Motvind på bostadsmarknaden” har Fastighetsägarna frågat 28 större bostadsbolag i Stockholms län om hur de påverkas av det senaste årets ökade kostnader, förutsättningarna för att bygga nya hyresrätter och hur de ser på hyresförhandlingarnas funktion.
Det är en mörk bild som framkommer. Bostadsbyggandet har kollapsat i år och det lär inte vända 2024. De tillfrågade bolagen uppger att kostnadsmassan skjutit i höjden med cirka 42 procent, främst på grund av kraftigt stigande finansieringskostnader. Och man spår en minskning med i snitt 71 procent i den egna nyproduktionen av bostäder under det kommande året.
[ Annons ]
– Rapporten tydliggör att nyproduktionen av bostäder befinner sig i fritt fall utan en tydlig återhämtning i sikte. Bilden som framträder är väldigt oroande och kräver snabba insatser från politikerna. Vi står inför en akut bostadskris som måste åtgärdas för att säkra Stockholms och landets välfärd och tillväxt, säger Nathalie Brard, chef fastighetsmarknad på Fastighetsägarna Stockholm.
Riksbanken ser ut att ha nått vägs ände med sina räntehöjningar. Men någon snar sänkning utlovas inte. För kapitaltunga branscher, som fastighetssektorn, sätter det klara gränser för verksamhetens utveckling. När det gäller bostadsproduktionen förstärks problemen av kraftigt ökade byggkostnader.
– Det finns inget som talar för en snabb vändning till det positiva därefter. Det kommer ta lång tid för hushållen att få tillbaka sin investeringsförmåga i det ägda boendet. I en sådan situation skulle hyresrätten kunna gynnas, men då måste intäkterna, det vi säga hyrorna, täcka kostnaderna. Det finns en befogad oro för att det kan bli svårt, säger Tomas Ernhagen, chefekonom Fastighetsägarna.
Men de tillfrågade hyresvärdarna ser också problem med det nuvarande hyresförhandlingssystemet som inte anses innehålla tillräckliga möjligheter att kompensera för kostnadsökningar genom hyresjusteringar. Det menar man har gett en oväntad och snabb försämring av förutsättningarna för att äga och förvalta hyresfastigheter.
– Problemen med hyresförhandlingssystemet syns tydligt i kostnads- och hyresutvecklingen. Sedan 2016 då SCB började mäta förvaltningskostnaderna har dessa kostnader ökat med 52 procent. Hyrorna har samtidigt ökat med knappt 14 procent. Det håller inte i längden. Parterna måste ta sitt ansvar för hyresrättens framtid. Kostnaderna kan på sikt inte öka mer än intäkterna, säger Nathalie Brard.
