”Det kan bli svårt att realisera planerna även för hyresrätter”

Byggandet av hyresrätter kan mycket väl dras med i fallet på bostadsrättsidan. Det säger prognoschef Johan Deremar med anledning av den konjunkturprognos Sveriges Byggindustrier presenterar under onsdagen.

Annons:

Annons:

Annons:


Bostadsinvesteringarna ökade med nära 70 procent under perioden 2013-2017. Men den positiva utvecklingen bröts tvärt. Investeringarna minskade med en procent under 2018. Och om Sveriges Byggindustriers konjunkturprognos slår rätt så förstärks den negativa utvecklingen ytterligare under 2019–2020.

Några siffror ur rapporten som publicerades under onsdagen.

• Antalet påbörjade bostäder i flerbostads- och småhus förväntas falla från 53 000 förra året (2018) till 44 000 i år och 39 500 nästa år.

• 2020 blir första året sedan 2014 som antalet påbörjade bostäder i flerbostads- och småhus understiger 40 000. Under samma period har befolkningen ökat med nästan 500 000 personer.

Det är tydligt hur bygglovsutvecklingen för bostadsrätter kraftigt tappat fart efter att det första amorteringskravet infördes den 1 juni 2016.

Är det så att resurser helt enkelt flyttat över från produktion av bostadsrätter till hyresrättssidan?

– Nej, det finns visserligen anekdotiska exempel där man gjort om bostadsrätter till hyresrätter. Men jag skulle inte säga att det är nedgången på bostadsrättsidan som hjälpt upp byggandet av hyresrätter, säger Johan Deremar, prognoschef på Sveriges Byggindustrier.

Snarare tror Johan Deremar att det den kraftiga nedgången för bostadsrätter också kommer att påverka utvecklingen för hyresrätter.

– Det blir fler och fler kommuner som inser att det kan bli svårt att realisera planerna för hyresrätter, om man inte samtidigt kan sälja mark till bostadsrättsutveckling. Till viss del har exploateringsavtal för hyresrätter finansierats genom försäljning av ägda bostäder, säger Johan Deremar.

I konjunkturprognosen pekar man på att höstens topp av beviljade bygglov för hyresrätter delvis kan vara konstlad.

– Vår tolkning är att det till stor del beror på att man snabbat på processen för att får ett beviljat bygglov innan investeringsstödet skulle dras bort vid årsskiftet. Tittar man på kurvorna är det lite likt ”Odell-plattorna” 2006, säger Johan Deremar.

Han syftar alltså på situationen, då den ny-tillträdda alliansregeringen aviserade att bostadssubventionerna skulle avslutas vid årsskiftet 2006/07 varvid det påbörjades en mängd projekt där ett flertal aldrig avslutades.

Men investeringsstödet håller uppenbarligen uppe produktion i alla fall. Är det då inte bra då?

– Visst kan det på marginalen leda till några fler byggen, men vi behöver långsiktiga spelregler. Stödpengar tar slut och då håller många igen produktionen i väntan på besked om eventuellt nytt stöd. Det skapar en ryckighet som vi absolut inte vill ha. Och framförallt sänker det inga kostnader, utan kan snarare bidra till en fördyring då entreprenörer räknar på hur da ska kunna få så mycket bidrag som möjligt, säger Johan Deremar.

Han menar att regeringen borde ha låtit det gå längre tid för att utvärdera effekterna av det första amorteringskravet.

– Bostadsmarknaden tar i regel lite längre tid än ett år innan man märker av förändring. Det skärpta amorteringskravet har förändrat marknaden på ett strukturellt sätt. Nu måste man rulla tillbaka den senaste införda kreditrestriktionen. Framförallt måste bankerna ges möjlighet att göra mer normala kvar-att-leva-på-kalkyler, menar Johan Deremar.

På sikt menar Johan Deremar att det också måste till en friare hyressättning där lägesfaktorn får väga tyngre för att ge förutsättningar för mer rörlighet på bostadsmarknaden.

Annons: