På torsdag presenteras en rapport om brottsförebyggande åtgärder i utsatta områden. Vi har pratat med en av rapportförfattarna, Maria Wallin, som i flera år arbetat med gängproblematik inom både kommun och polis.
Bakom rapporten ”Så skapar vi socialt välmående bostadsområden – Slutrapport för branschinitiativ avseende trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder” står Fastighetsägarna och Fastighetsakademin som anlitat Stiftelsen Tryggare Sverige för undersökningen. Arbetet har utmynnat i en slutrapport som ger en lägesbild av trygghetsproblematiken i utsatta områden och vilka åtgärder som måste till för att förändra detta.
En av rapportförfattarna är Maria Wallin som i flera år arbetat med gängproblematik inom både kommunen och polisen. Hon var också den visselblåsare som i slutet av sommaren varnade för att anställda har ”tystats ner” av sina chefer för att man inte velat ta i gängproblematiken.
Kriminella gäng utnyttjar barn för att övervaka och upprätthålla sin makt i bostadsområden. Därför ordinerar Maria Wallin en besk medicin att bryta rekryteringen. Inte minst anser hon att fastighetsbolag i många fall kan behöva tänka om hur de arbetar. I sitt resonemang utgår hon från den studie av hur rekrytering av barn och unga sker som är en del den färska rapporten.
– Det har tidigare inte funnits någon dokumenterad kunskap av det faktiskt sker. Här i Göteborg har vi dock länge sett att det finns en tydlig strategi för tvångsrekrytering. Det är verkligen inte så att alla går med av egen fri vilja, säger Maria Wallin.
Enligt henne har de kriminella gängen ett tillvägagångssätt som sträcker sig över en skala från utstuderat våld till olika former av belöning.
– Man måste förstå att även om det är den grova organiserade brottsligheten som står för våldet i områdena, så är det även de som till stor del står för tryggheten. En del ungdomar väljer att gå med för att få skydd.
Maria Wallin har sett hur metoderna för tvångsrekrytering varierar. Ofta finns det ett uttalat hot om våld.
– Då är det i regel inte bara riktat mot ungdomen, utan man hotar mamma, ett syskon och så vidare.
Därför menar Maria Wallin att det kan bli nödvändigt att flytta personer som varit utsatta för tvångsrekrytering och nu söker hjälp. Eftersom gängen ger sig på hela familjen går det inte att enbart jobba med individen på plats. Maria Wallin konstaterar att de kriminella nätverken förgreningar på många håll vuxit så långt, och så starka, att det ofta inte längre räcker att bara flytta från själva bostadsområdet för att fredas.
– Vi har också sett exempel på hur de kriminella tar med sig barn så att de tvingas bevittna mycket grov tortyr. Väldigt unga människor kan bli tillsagda att befinna sig vid en viss plats vid en viss tidpunkt där man sen blir vittne till hur någon skjuts.
Gängen finns där barnen finns, konstaterar Maria Wallin.
– Man hittar gängen på lekplatser, på fotbollsplaner… överallt där barn rör sig för att kartlägga vilka som är mottagliga. Värst är att man ofta hittar kriminella i ungdomsverksamheter, suckar Maria Wallin.
Här menar hon att det finns en naiv tro på att om de kriminella bara får ett jobb så slutar de med brott. Tyvärr då också med en förkärlek att anställa dem inom ungdomsverksamhet, konstaterar Maria Wallin.
– Det är naturligtvis är helt absurt. Man ska inte heller anställa dem inom bostadsbolagen. Det finns inga belägg att de slutar vara kriminella bara för att de får ett jobb. Under de 15 år som jag jobbat med detta har jag upprepade gånger varit med om att vi fått vända oss till verksamheter och förklara man inte kan anställa en viss person, men det sker fortfarande. Man har en naiv tro på att allt de behöver är lite omtanke och kärlek. Tyvärr är det inte så.
Maria Wallin konstaterar krasst att det i många fall är svårt att göra så mycket åt de redan gängkriminella.
– Deras personliga problematik bara ökar så länge de befinner sig inom det område som kontrolleras av gänget. De behöver professionell hjälp under flera år för att komma ur detta.
Men var ska det ske? Inom kriminalvården?
– Ja, men kriminalvården behöver då utvecklas. Det behövs psykiatrisk vård och ofta också beroendevård. Men inte som vi tror att man går in i kriminalitet för att upprätthålla ett drogberoende. Ofta är det snarare så att den kriminella miljön leder till att man använder vissa typer av narkotika, säger Maria Wallin.
Utifrån detta blir Maria Wallins recept på vad ett fastighetsbolag bör göra delvis annorlunda än vad som idag sker på vissa håll.
– För det första så är det allra viktigaste just nu att stoppa rekryteringen. Och det måste vändas till att bli föräldrarnas ansvar. Det kan inte vara ett fastighetsbolags roll att lösa det. Det man kan jobba med är att bidra till en positiv vuxennärvaro där de boende kan utmana de kriminella strukturerna. För i vissa områden bör man inte skicka ut sina barn att leka ensamma på gårdarna där de kriminella äger agendan, säger Maria Wallin.
Men det går ju inte att bara sitta och trycka i lägenheten. Att då vända sig direkt till barn och ungdomar med olika typer av verksamheter är väl bra?
– Ja delvis. Man kan se det på lite olika sätt. I Sverige är vi duktiga på att ta på oss ansvaret och skapa sysselsättning för barn och unga. Men här handlar det ju om ett föräldraansvar. Jag menar därför att man måste satsa på familjebaserade aktiviteter. Vi måste stärka de vuxna så att de i sin tur kan stärka sina barn, säger Maria Wallin.
Även fastighetsbolag utanför dagens utsatta områden har en viktig uppgift enligt Maria Wallin.
– Där problematiken idag ännu inte finns måste det finnas en handlingsstrategi att ta till när dessa strukturer börjar närma sig. För de kriminelle nätverken är extremt expansiva för tillfället. Det kommer att ta minst 10 till 15 år att vända utvecklingen i vissa områden. Under den tiden måste vi se till att det inte uppstår nya utsatta områden, säger Maria Wallin.
I politiken är det stort fokus på strängare straff. Hur ser du på det?
– Mitt svar är att vi måste jobba med alltihop. Men vi måste ha tydliga avgränsningar för vem som gör vad.
Du har studerat rekrytering, hjälper strängare straff för att motverka det?
– Nej, inte i bemärkelsen att strängare straff påverkar om människor blir kriminella eller inte. Men de kriminella har så extremt stor makt på boendemiljön. Strängare straff har då fördelen att hålla de kriminella borta längre, säger Maria säger Maria Wallin.
Rent krasst menar Maria Wallin att mycket lite egentligen går att göra så länge de kriminella tillåts dominera ett område. Ett längre fängelsestraff skapar med andra ord den tidsfrist som behövs för att fastighetsägare och andra offentliga aktörer ska kunna få utrymme att påverka områdets utveckling. – Ytterligare en sak som kommer att vara viktig är att fastighetsägare kan använda hyreskontraktet som ett sätt att bli av med de kriminella. Hur det än är, om de varit borta och avtjänat ett fängelsestraff så ska de inte tillbaka till samma bostadsområde. De ska bort!
På uppdrag av Fastighetsägarna och Fastighetsakademin har stiftelsen Tryggare Sverige skrivit en kombinerad rapport och handledning om hur fastighetsägare kan arbeta med trygghetsproblematik i utsatta områden. Via Tryggare Sveriges Youtubekanal går det att följa presentationen, där Maria Wallin deltar, torsdagen den 8/12 klockan 8:30.