Senast 2035 ska hela verksamheten var klimatpositiv enligt Kungsledens klimatstrategi. – Det är såklart en stor utmaning. Eftersom Kungsleden inte har så stor nyproduktion så handlar det framförallt om utsläpp från inköpta material i samband med ombyggnationer och hyresgästanpassningar, säger Kungsledens hållbarhetschef Erik Florman.
Publicerat 22 december, 2020

Det går att vara positiv

Jodå, det är realistiskt att som fastighetsbolaget Kungsleden utlova att vara klimatpositiva senast år 2035. Det menar i alla fall Chalmersprofessorn Tomas Kåberger.

Nyligen meddelade fastighetsbolaget Kungsleden att hela verksamheten ska vara klimatpositiv senast 2035. Då måste man fixa negativa utsläpp, alltså att på olika vis suga upp, samla in koldioxid som redan finns i atmosfären. På Kungsleden talar man om att ”bli klimatpositiva i hela värdekedjan”. Man tar alltså på sig ansvar för utsläpp bolaget själva inte rår över, det som i hållbarhetssammanhang brukar refereras som scope 3.

Är det ett realistiskt mål? Vi ställde frågan till Chalmersprofessorn Tomas Kåberger.

[ Annons ]

– Jodå, det går att göra. Men att lagra koldioxid i jordskorpan kostar! Om man är beredd att gå så långt och samtidigt tar tillvara alla billigare möjligheter att minska de egna utsläppen – då kommer man att göra en stor insats, säger Tomas Kåberger.

Men för att uppnå negativa utsläpp är man alltså beroende av andra aktörer.

– Det börjar komma en hel del spännande innovation från exempelvis Stockholm Exergi, som har ett pilotprojekt som genererar negativa utsläpp. Vår ambition är att stödja innovation och implementering av ny teknik, säger Kungsledens hållbarhetschef Erik Florman.

Stockholm Exergi utvecklar BECCS, (Bio-Energy with Carbon Capture and Storage). Träd och annan biomassa tar upp koldioxid. Eldas de i ett vanligt värmeverk försvinner koldioxiden ut i atmosfären. Men om man avskiljer koldioxiden blir resultatet ett minusutsläpp. Illustration: Johan Isaksson

Det handlar alltså om CCS (Carbon Capture and Storage), teknik där koldioxid avskiljs och lagras.

– Det har ju gjorts på olika håll, så man vet att det går. Men vad man också vet är att det är långt ifrån gratis. Själva koldioxidinfångningen är inte så farligt dyr, men att komprimera, transportera och pumpa ner koldioxiden i jordskorpan är mer besvärligt och dyrt. Det kommer att krävas politiska restriktioner för det ska bli lönsamt. Därför är det väsentligt att också fokusera på lönsamma och billigare sätt att minska de fossila utsläppen så att CCS-tekniken blir onödig, säger Tomas Kåberger.

Så för att sammanfatta: att bli klimatpositiv till 2035 kommer till slut kosta pengar – men många åtgärder på vägen är lönsamma.

– Genom att ligga i framkant och skickligt använda ny teknik så kommer man alltid att ha ett försprång gentemot de som måste knuffas in i de fossilfria systemen, säger Tomas Kåberger.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]