Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 23 februari, 2021

Det består – det återgår

Vilka förändringar under pandemin återgår till det gamla när den äntligen är över och vilka blir det nya normala? Mattias Goldmann ger tre nycklar för en bättre prognos – och en falsk.

Så grumlig den är nu, kristallkulan för fastighetsmarknadens framtid! Så mycket beror på faktorer i andra delar av samhället; hur snabbt vi blir vaccinerade och hur effektivt skyddet är, hur stark den ekonomiska återhämtningen blir och vad som prioriteras från statsmakternas sida. Men en viktig del handlar om hur vi kommer att bete oss i framtiden, som individer och som samhälle. Här går det att urskilja vad nytt som troligen består och vad som återgår till det gamla. I stigande ordning ser jag tre faktorer som avgörande:

3: Egen vinning. Många är fast rotade i vanemönster som etablerades långt före pandemin, och det krävdes en tragisk pandemi för att vi skulle ändra beteende. Hur sannolikt det är att de nya vanorna sätter sig, beror rimligen mycket på om vi ser positivt på förändringarna. Ur fastighetsperspektiv är det spännande och viktigt att följa hur uppskattat det omfattande distansarbetet varit.

[ Annons ]

Undersökningar pekar på att vi vill tillbaka till kontoren, seminarierna och fikapauserna – men också att vi uppskattar hur det blir lättare att få ihop livspusslet när vi inte arbetspendlar varje dag. Om många föredrar att jobba på distans någon dag i veckan, och kan visa att arbetsgivaren inte förlorar på det, har vi hittat en nyckel till en förändring av stor betydelse för morgondagens fastighetsmarknad.

2: Samhällsnytta. Riksdag, regering och deras motsvarigheter i många andra länder slår fast att återstarten efter pandemin är ett tillfälle att skapa ett bättre samhälle, ”Build Back Better” med både president Joe Bidens och premiärminister Boris Johnsons ord. Särskilt fokus är på klimat och hållbarhet, kopplat till att Parisavtalet nu kräver ”enhanced action” från alla länder som står bakom avtalet, och att FN:s globala mål Sustainable Development Goals ska vara uppnådda år 2030.

Samma år ska Sverige nå en fossiloberoende fordonsflotta. Några av den senaste tidens förändringar gynnar denna omställning till ökad hållbarhet; minskat resande gör det lättare att nå klimatmålen och minskade utsläpp gör det lättare att klara de hälsorelaterade målen. Räkna med att förändringar som bidrar till att uppfylla svåruppnådda samhälleliga mål kommer att understödjas och därmed bli bestående.

1: Inlåsningseffekter. Har man väl gjort en satsning för framtiden, blir den oftast bestående. Under pandemin har många skaffat ett större boende, kanske flyttat från en lägenhet i stadskärnan till en villa med trädgård längre från city. Sommarstugor är hett eftertraktade, med kraftigt stigande priser.  Alltfler skaffar hund, med så hög efterfrågan att kennlarna inte kan svara upp mot den. Den kanske viktigaste nyckeln för att förstå vad som blir bestående är alltså att identifiera om det förändrade beteendet för med sig en ”inlåsningseffekt” eller inte.

Inte självklar: Tidsfaktorn tror jag inte lika mycket på. Att förändringar blir mer bestående ju längre de varar är förstås sant – i alla fall om vi inte ens minns hur det var innan. Men när det handlar om något eller några år, kan vi istället se ett uppdämt behov; jag räknar med att de som har stuga i Spanien eller på Österlen kommer att åka dit i högre utsträckning än förut och ser betydligt mer fram emot fester och middagar nu än förut. I så fall kan en nedlagd Restaurang eller ett igenbommat gym snart öppnas igen. Det kan bli med nya ägare och annan inriktning; kanske ledsamt för stamgästen, men inte lika noga för fastighetssektorn.

Nu har ni mina nycklar för att framgångsrikt förutspå förändringarna. Men ännu viktigare är att ”efter pandemin” snart inträffar. Håll ut, håll i, håll avstånd, så är vi där tillsammans förr än vi vågar hoppas.

Mattias Goldmann

Gör: Hållbarhetschef på Sweco

Mer om: Utsågs under sin tid som vd för tankesmedjan Fores till ”Mäktigast i Hållbarhetssverige” av tidningen Aktuell Hållbarhet. I boken Klimatsynda! (2020) presenterar han ”en optimistiskt syndig tankemodell” för hur vi ska rädda både klimatet och oss själva.

Twitter: @mattiasgoldmann

Läs fler krönikor av Mattias Goldmann »

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]