Läxan är inte gjord. Kunskap finns, men trots det dyker det ständigt upp nya fall där innemiljön gör människor sjuka. Och nu kommer nya direktiv om energieffektiviseringar. Kommer vi att upprepa misstagen från 1970-talet då tätare isolering, minskad ventilation och nya material förvandlade våra hem till hälsorisker?
–?Länge trodde jag att jag jobbade på min egen avveckling.
[ Annons ]
Rolf Andersson har arbetet som expert på innemiljö på Sweco sedan 1979, de första objekten var ”luktande förskolor”. Tvärtemot vad han en gång trodde så fylls hans kalender ständigt med nya fall. Visst finns det mycket som har blivit bättre under de dryga 30 åren. Men mycket är sig likt. Människor fortsätter att bli sjuka av sina egna hem – ofta av samma orsaker som för 30 år sedan. Det är golvmattor limmade på fuktiga betonggolv, fukt och mögel på grund av dålig ventilation och så vidare.
I Norden tillbringar vi runt 90 procent av vår tid inomhus. Flera undersökningar visar att produktiviteten minskar om inomhusklimatet inte är bra. Kommer de hus som byggs idag att erbjuda en miljö där vi mår bra och arbetar effektivt?
– Jag är orolig. Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna, tycker att det är bekymrande när han inte hör ett enda ord om innemiljö i den ständiga floden av propåer om energieffektivisering. Kunskapen att bygga hälsomässigt hållbart finns inte alltid hos de som bygger idag, hur ska det då bli när man ska bygga mer tekniskt komplexa hus? resonerar han.
– Det byggs hela tiden in fel i husen. Men det märks inte. Med dagens undertrycksventilation kommer inte den varma fuktiga luften ut i väggarna så att den kan orsaka kondensproblem. Men i passivhus kan vi få de problemen på halsen, säger Yogesh Kumar.
Man ska inte måla fan på väggen och det var definitivt inte bättre förr. Det räcker att konsultera Ludvig ”Lubbe” Nordström: ”En lukt av sillake och instängd luft, sammansatt av odörer från röta i trävirke, mögelsvamp, nattkärl, gamla svettinpyrda kläder, sura skodon…” (Lort-Sverige 1938).
Och visst finns det numera mycket kunskap om vad som orsakar hälsoproblem i våra moderna hus. Problemet är att kunskapen inte alltid tillämpas. Exempelvis meddelade TT i slutet av augusti i år: ”Mögel på nytt äldreboende”. Orsak: fukt i betonggolv och väggar som inte har torkat ordentligt.
Samtidigt blir det hela tiden en alltmer komplex miljö att hantera.
– Byggbranschen har länge varit en gigantisk ”trial and error”. Idag testar man visserligen material, men det är sällan man testar kombinationer av olika material. Problemet är att ämne A plus ämne B inte alltid blir C, utan hela alfabetet, säger Rolf Andersson.
Det är i många fall oerhört komplext att komma tillrätta med problem i innemiljön. Bostadsområdet Dalen i Stockholm i slutet av sjuttiotalet, är ett klassiskt exempel. Där orsakade det kaseinhaltiga flytspacklet i kombination med fukt emissioner av bland annat ammoniak. Först tog man bort flytspacklet och la in nya mattor. Problemen kvarstod eftersom de irriterande ämnena gått ner i betongen. Man bilade betong tills det inte längre gick att mäta någon förekomst. Det är nu den förunderliga människokroppen kan spela ett spratt. Även då de irriterande ämnena är på en knappt mätbar nivå kan de upplevda problemen kvarstå.
– Det blir någon slags syndrom där immunförsvaret ställt in sig på att leta efter det man tror orsakar problem, säger Rolf Andersson.
För ansvariga uppstår ett gränsdragningsproblem. Är det värt att lägga ner stora summor på en åtgärd bara för att en person upplever problem?
Vetenskapen har inte lyckats reda ut alla teoretiska samband mellan innemiljö och hälsa, men en hel del vet vi.
–?Det är fortfarande problem med golvmaterial och färger som vi får reda ut, säger Rolf Andersson. Och under alla mina år så är det fortfarande ett ämne som nästan alltid är inblandat – vatten. Är det torrt är detsällan några bekymmer.
Det är fortfarande problem med golvmaterial och färger som vi får reda ut
Rolf Andersson
Nu står vi inför omfattande renoveringar inte minst i miljonprogramsområdena. Nya EU-direktiv, som kommer att föras in i svenska föreskrifter, ställer ännu högre krav på energieffektivisering i fastigheter. Och i nya BBR (Boverkets byggnadsregler) kommer det att krävas att befintliga lokaler som byggs om klarar lika högt ställda energikrav som vid nybyggnation.
I spåren av 1970-talets oljekris var ivern att få husen mer energisnåla också stor. Husen isolerades samtidigt som man glömde bort ventilationen. Vi kan konstatera en drastisk ökning av allergiker och astmatiker. Även om dålig inomhusmiljö inte är hela förklaringen så innebär det att vi måste bli ännu mer uppmärksamma på hur vi bygger.
– Det kommer ständigt nya direktiv om energibesparingar, men inte ett ord om innemiljö. Energieffektivisering får inte ske på bekostnad av innemiljö, säger Yogesh Kumar.
För att få effektiva energilösningar, som också för ut fukt och dålig lukt, i hus med tätare klimatskal är från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) det enda rimliga alternativet. Det ställer helt andra krav på täthet. Där det råder undertryck, som i hus med frånluftsventilation, kan inte den fuktiga inneluften vandra ut i väggarna.
Arkitekten Britt-Marie Jansson har satt sig in i ett flertal internationella rapporter kring passiv-hustekniken. Hon delar oron att byggbranschen inte ska klara de högt ställda kraven.
– Jag känner mig trygg med tekniken i sig, den är väl utprovad. Men utomlands har man en helt annan tradition av att arkitekten följer upp projekten och kontrollerar så att lösningarna verkligen blir som det var tänkt, det saknar vi i Sverige. Därför kommer det att krävas mycket av beställarna.
