Det finns ett ökat intresse för cirkularitet och återbruk i fastighetsbranschen. Men bebyggelseantikvarien Torbjörn Lindstedt menar att det också krävs ekonomiska styrmedel. En bra modell finns i Storbritannien.
ArkDes, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Fastighetsägarna Sverige bjuder in kreativa team att utforska hur fastigheter kan bevaras, revitaliseras och omvandlas. Ett mycket välkommet initiativ, som gärna får kompletteras med ekonomiska och styrande incitament liknande förslagen i den brittiska kampanjen RetroFirst.
Bygg- och fastighetsbranschen är en av Sveriges största klimatbovar och står inför en nödvändig omställning till en cirkulär ekonomi. För att lyckas krävs en paradigmskifte: från en kultur av rivning och nybyggnation till en där bevarande och transformation alltid prioriteras, och rivning endast är en sista utväg. Köpenhamn har tagit ett utmanande steg genom att föreslå ett rivningsstopp för att accelerera omställningen.
Hösten 2024 försvann den specialritade och specialbyggda inredningen från Valhallabadets romerska bad och ersattes med standardiserade bås – en tydlig förvanskning enligt varsamhetskraven i Plan- och bygglagen (PBL). Den ursprungliga inredningen var en central del av byggnadens arkitektoniska uttryck från 1950-talet och pekades ut som mycket värdefull i en ny antikvarisk rapport.
Detta exempel understryker vikten av att PBL:s varsamhetskrav inte bara finns på papper, utan också efterlevs i praktiken. Det krävs en tydligare implementering och uppföljning av lagstiftningen för att skydda vårt byggda kulturarv.

Under de senaste 30 åren har intresset för byggnadsvård och varsam renovering vuxit lavinartat bland privatpersoner. Många har investerat tid och resurser i att bevara sina hem med hänsyn till historiska och arkitektoniska värden. Frågan är hur det engagemanget kan kanaliseras så att även fastighetsbolag och offentliga verksamheter följer efter.
I Storbritannien lanserade Architects’ Journal 2019 initiativet RetroFirst, med syfte att prioritera renovering och återbruk framför rivning och nybyggnation. Modellen bygger på tre huvudstrategier:
• Skattesänkning – minska byggmomsen på renovering, reparation och underhåll från 20 procent till 5 procent eller lägre för att göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att bevara och transformera befintliga byggnader.
• Nya policyer – främja återanvändning av befintliga byggnader och byggmaterial genom att införa riktlinjer och klausuler i planeringsnormer.
• Hållbar upphandling – införa krav på att offentliga projekt ska prioritera renovering framför nybyggnation för att stimulera den cirkulära ekonomin och minska byggsektorns klimatavtryck.
Det är dags att driva RetroFirst i Sverige!
För att skapa starkare incitament för renovering och återbruk krävs ekonomiska styrmedel. Redan i början av 2000-talet föreslog dåvarande statsminister Göran Persson en sänkning av byggmomsen för att stimulera bostadsbyggandet. Nu behövs en liknande strategi för att främja transformation och cirkulär ekonomi inom byggsektorn.
Genom att säkerställa att varsamhetskraven efterlevs enligt PBL kan Sverige inte bara nå målen i Agenda 2030, utan också utveckla en mer pragmatisk klimatpolitik med direkt påverkan på företags och privatpersoners vardag. Det är dags för politiska beslutsfattare, både lokalt och nationellt, att ta ansvar och sätta bevarandet av vårt kulturarv och hållbarhetsmålen i centrum. Låt oss agera nu.
Torbjörn Lindstedt, bebyggelseantikvarie och platsutvecklare, och sakkunnig inom kulturvärden, behörighet K