Robert Boije är nationalekonom som innan han blev chefsekonom på SBAB bland annat varit på Saco och Finansinspektionen. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 17 december, 2020

”Det är 20 procent dyrare att bo i en ny hyresrätt”

Ur ett nationalekonomiskt perspektiv bör det råda likvärdighet så att samma förutsättningar råder. Robert Boije, chefekonom på SBAB konstaterar att så är inte fallet för bostäder. Nya hyresrätter har hög beskattning och dyra villor har för låg beskattning.

20 procent högre månadskostnad för en hyresrätt jämfört med att köpa och bo i ett småhus. Hur kom du fram till det?

– Hyresintäkterna dubbelbeskattas med både bolagsskatt och utdelningsskatt. Räknar man med att fastighetsägaren ska ha en avkastning med fyra procent blir det 2 500 kronor dyrare för hyresrätten per månad trots att småhuset omfattas av högre kommunal fastighetsavgift.

[ Annons ]

Men ska det inte vara dyrare att bo i en hyresrätt, du får service och tar ingen risk?

– Sett till att hyresrätten är ett fullserviceboende får man förstås rimligtvis betala för det. Bosätter man sig i en hyresrätt betalar man via hyran den avkastning som ägaren kräver. Köper du ett småhus med eget kapital tjänar du på det. Jag vill inte säga vad som är rätt eller fel, det är en politisk fråga. Ur ett samhällsekonomiskt effektivitetsperspektiv kan man dock ifrågasätta att vi har ett skattesystem som snedvrider marknaden.

Hur kan man komma till rätta med dessa skevheter?

– I teorin är det lätt men inte i praktiken. Frågan har sysselsatt utredare och politiker i en herrans massa år. Dessutom finns det uppenbart andra faktorer än beskattningen som också måste upp på det politiska bordet, till exempel kommunernas markanvisningar. När fastighetsskatten togs bort 2008 trodde vi att det skulle byggas fler småhus men istället minskade andelen nyproducerade småhus.

Fastighetsskatten är på tapeten igen, hur ser du på det?

– Skulle den gamla fastighetsskatten återinföras leder det till kraftiga bostadsprisfall som knappast skulle vara gynnsamt för svensk ekonomi. Dessutom var ju den gamla skatten förknippad med stora politiska problem.

Kan det lösas?

– Ett mer försiktigt alternativ är att man istället inför olika intervall i den kommunala avgift som redan finns där de dyraste bostäderna kan få säg 15 000 kronor i avgift och sedan en nertrappning så att till och med några får lägre kostnad än idag. Men då bör detta även gälla för bostadsrätter. Det borde vara en ändring som politiken oavsett partifärg kan acceptera.

De som har råd köper en egen bostad med god värdeutveckling, hur kan hyresrätten konkurrera med det?

– Värdestegringen har onekligen lett till att många bott billigt eller till och med gått med plus. Men så länge du inte belånat och konsumerat värde-stegringen har du inte haft någon nytta av den, det blir ett arv till de efterlevande. Nu är det ingen garanti att priserna fortsätter upp. Går räntan upp lär vi inte få se de värdestegringar som varit de senaste 30 åren. Dessutom gynnas många av de som bor i äldre hyresrätter av konstlat låga hyror.

Hur ser du på hyresregleringen?

– Vi har tre boendeformer, två som är prissatta på en marknad och en som inte är det – hyresrätten. Att det skapar problem lär man sig redan på A-kursen i nationalekonomi och är något som Assar Lindbeck återkommande påtalat ända sedan 1960-talet. Pengar går företrädesvis till marknader som inte har prisregleringar.

Går det att förändra?

– Nu lär dagens hyresreglering vara kvar under överskådlig framtid med fortsatta mångåriga köer som följd. För de med störst behov, ingen eller liten kötid, och som inte har möjlighet att köpa sig en bostad tror jag vi måste fundera på nya lösningar. Till exempel att fördela en viss andel av hyresrätterna efter behov istället för kötid och införa någon form av affordable housing liknande den finska modellen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]