Coworkingtrenden går på högvarv. Men hur stor roll spelar själva kontorsdesignen för att locka hemarbetarna till de nya koncepten?
Efter att ha stängts in under pandemin börjar hemmakontoret kännas instängt. Fast vem vill åter till gamla kontorslösningar? Vi vill vi ut och träffa andra som ger inspiration och nya infallsvinklar.
– Det här är vår nätverkslounge: ta en kaffe eller en öl eller ett glas cava, säger inredningsarkitekten Mats Hansson som är en av initiativtagarna till Brygghuset, tillsammans med kollegorna på arkitektbyrån DAP.
[ Annons ]
Det gamla Hamburgerbryggeriet på Norrtullsgatan nära Odenplan är ett av många coworkingkontor i Stockholm. Här är det lätt att fastna i entrén på väg hem. ”Ett levande eventhus”, kallas detta koncept som intill kontorsdelen också har bar och livescen.
Likt Brygghuset har även Börshuset ett namn som skvallrar om att det inte sällan är ytor som haft ett helt annat användningsområde som konverterats till co-workingkontor. Börshuset, som är en del av Slakthusområdet i Stockholm, uppfördes 1912 och inrymde utöver börssal för kreaturshandel även bank, post-, telegraf-, och telefonstation. Börssalen, där det var kreaturshandel, har nu byggts om till en arbetarmatsal.
I Börshuset har man försökt behålla en lätt industriell karaktär där installationer gjorts synliga eller återställts i originalskick. Under lager av plastmattor har man fyndat ett gammalt stengolv.
Coworking-uppstickarnas grepp är att låta historien bygga identitet, och låna en generalitet och samtidigt tydlig rumskaraktär. Men tillbaks till Brygghusets anrika arkitektur som ger en historisk och starkt materiell inramning av vår tids mestadels digitala arbete.
– Utmaningen efter pandemin var att få tillbaks personalen till kontoren. Det man saknade var just de sociala ytorna, säger Mats Hansson när vi går upp till de två våningsplanen coworking-miljöer där han visar det egna arkitektkontorets täta, öppna kontorsmiljö, utspridda enskilda kontorsplatser, avskilda rum och små bås för privata konversationer.
Under pandemin blev hemmakontoret en tvungen nödvändighet. Fast hur enkelt är det egentligen att arbeta bland partners, husdjur och överaktiva gråtande barn? Så var hittar man nu det perfekta skrivbordet, en snygg loungefåtölj och en sant ergonomisk arbetsstol?
Enligt Mats Hansson behövs inte mycket mer än en laptop, nätverksuppkoppling och telefon för att få till ett helt mobilt kontor. Det traditionella kontoret är upplöst och söker nya former. Med coworking kan de som vill jobba mitt i staden träffa nya och gamla kollegor och visa upp sina senaste accessoarer.
– Coworking uppgår väl till runt fyra procent av Sveriges kontorsyta, gissar Peter Ullstad, grundare till arkitektbyrån Co-design som stått bakom AMF:s Epicenter. Det är ett otroligt marknadskänsligt segment, ungefär som ett parti precis på spärren.
Men hur bygger man en community? Där räcker det inte med olika inredningsgrepp. Peter Ullstad menar att branschen i Sverige till stor del drivs av fastighetsföretag vars kompetens inte ligger inom coworking, de förmår inte fånga en tydlig målgrupp. Det gör dem extremt känsliga för konjunktursvackor, det går ju nästan lika bra att jobba från ett café när pengarna tryter.
– Det är en överetablerad och tuff sektor, det är köparens marknad, menar Hampus Lindblad som står bakom det mesta av inredningen på Blivande ute i Frihamnen. Vi har coworking här, men också maker space, kollektivverkstad, du kan ha din egen arbetsplats eller eget rum. Många har landat här för att de blivit utknuffade när de arbetat med prototyper där de behöver limma eller annat som kan lukta, inne i centrum ska det vara digitalt, möjligen kan du printa ut en A3:a.
En spretig samling formgivare, konstnärer, copywriters, filmare och andra från världens alla hörn äter gemensam torsdagslunch, en av community-aktiviteterna i den röda gamla träbyggnaden strax intill Banankompaniet och Finlandsbåtarna.
– Vi har försökt få till en balans mellan ytor där du kan jobba ostört och fokuserat i lugn miljö, och ytor som vårt blå rum där du har en nätverksbyggande social miljö. Du kan lyssna på musik, börja prata med andra utan att vara rädd att störa. Det här skapar en kultur som alla accepterar.
Det är lite som hur en stads publika och privata rum kan övergå i varandra, det är i mellanrummen det händer. Blivande har redan åtta år på nacken men har fått efterföljare likt Knackeriet och tidigare Slottet. Hampus Lindblad, som är något av en autodidakt utan någon formell inredningsarkitektutbildning, visar upp den egensinnigt inredda festlokalen på bottenplanet med mörkt gröna väggar och underliga ting. Utanför på Frihamnstorget staplas containrar upp för olika typer av behov.
– Vi kan ha kontor, vi kan ha workshops och vi har möjlighet att ändra verksamheten nästan helt fritt här ute. Vi har vad jag tror är Sveriges första flexibla bygglov tack vare en nytolkning av Plan- och bygglagen.
