Intresset för stadsutveckling är stort och alla letar efter det magiska receptet till en attraktiv stad. I Västerås testas en ny metod som mäter ?hur människor faktiskt utnyttjar staden.
För första gången har vi en stadsutvecklingsminister och ämnet är onekligen hett. Runt om i Sverige pågår satsningar i de flesta städer för att göra staden attraktiv och levande. Handelslokaler förflyttas, det ?pyntas, lampor kommer upp, gallerior byggs om, ?centrumföreningar bildas och event planeras. Att man ska jobba med stadsutveckling vet vi och hur, det har vi koll på – eller?
[ Annons ]
I Västerås testas nu en ny metod som de hoppas ska revolutionera hur man arbetar med stadsplanering och stadsutveckling.
– Det här är en stadsutvecklares våta dröm. Nu kan vi faktiskt veta exakt vart människor väljer att gå i staden, var de stannar och när och hur de förflyttar sig mellan olika platser, berättar en entusiastisk Maria Fors, vd på Västerås Citysamverkan.
Redan efter ett par månader har de kunnat se att vad de trodde var huvudstråket i staden i själva verket inte alls var det mest utnyttjade området.
När jag träffar Maria Fors har hon tillsammans med Staffan Liljestrand, vd på svenska Bumbee Labs som tagit fram metoden, varit på retailmässan Mapic i Cannes. Där presenterade de metoden, eller besöksräknarsystemet, som kallas för Indoor Outdoor Positioning System (IOPS) och resultaten som framkommit.
Det här är en stadsutvecklares våta dröm.
Maria Fors, vd på Västerås Citysamverkan
Men hur går det till ?då? Jo, genom mätdosor, noga utplacerade i stadskärnan, som förmedlar ett trådlöst nätverk. När mobiler via wifi besöker det trådlösa nätverket sänder de ut ett signalvärde som IOPS sedan omvandlar till en geografisk position, och på så sätt samlar systemet på sig data om hur invånarna rör sig runt i staden, vart de väljer att stanna och var de väljer att inte gå.
– 2008 började vi utveckla produkten, inledningsvis tillsammans med ICA Maxibutiker till deras arbete med positionering av varor och inomhusnavigering. Men runt 2010 kom vi tillsammans med Svenska stadskärnor på idén om att ?vidareutveckla så att den även kan fungera utomhus, i till exempel stadskärnor, berättar Staffan Liljestrand.
Rudolf Antoni, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna GFR, tror att IOPS kommer bidra till att förändra hur vi utvecklar städer.
– Förutom att bättre förstå hur besökarna rör sig i stadskärnan så kan vi genomföra experiment i staden och se hur människor reagerar. Till exempel om man börjar arbeta med belysning på en relativt outnyttjad gata, börjar då gatan användas.
Svenska stadskärnors forskarråd, som följt projektet, hoppas att mätmetoden ska få bredare användningsområden.
– Vi kommer att kunna titta på hur flödet av människor hänger ihop med brottsstatistiken, eller hur människor rör sig kan påverka klotter och vandalisering. Men kanske viktigast, vi kommer att kunna mäta effekterna av att till exempel dekorera gatuutrymmen med blommor eller belysning. Jag hoppas att datan som metoden genererar kan bidra som bevis för varför det är så otroligt viktigt att jobba med de här frågorna, säger Rudolf Antoni.
Men, menar Rudolf Antoni, data är inte ensamt lösningen. För att kunna svara på varför människor rör sig på ett visst sätt och vad de vill ha mer av krävs kompletterande arbete med stadsutveckling.
De mätningar som utförts tidigare gjordes manuellt men det var ett kostsamt och trubbigt verktyg. Personer placerades ut på olika platser i staden, vid ungefär samma tidpunkt varje år, och fick sedan stå och räkna människorna som passerade.
– Vi försökte välja ungefär jämförbara veckor men det blev ändå svårt att jämföra. Det är så många andra faktorer som spelar in, som till exempel vädret, när man väljer att åka in till staden. Och vi kunde inte heller se hur personerna valde att röra sig, bara att de befann sig just vid den platsen vid en viss tidpunkt, säger Hans Näslund, direktör på Tekniska kontoret i Västerås.
Hur såg det då ut i Västerås? Under bara en vecka samlades 265 miljoner positioner och ganska snart kunde de se att huvudgatan i city som de trodde var mest trafikerad i själva verket inte var det. Trafiken utgick från huvudgatans ankarbutik men rörde sig istället österut till och från kontorsområden i stadskärnans utkant.
– Nu kan vi visa svart på vitt hur just deras butiksflöde kan se ut. Ett läge som man kanske tror ligger i b- eller c-läge kanske faktiskt ligger i a-läge när vi ser hur människor rör sig i staden. Vi kan också hjälpa butiker som ligger där många faktiskt rör sig men som ändå inte går så bra, kanske behöver de satsa mer på marknadsföring för att dra in kunderna i butiken, säger Asko ?Heikkinen, styrelseledamot i Föreningen Fastighetsägarna i Västerås City.
Det är bättre för stadens attraktivitet som helhet att ha en riktigt bra gata, än sju dåliga.
Rudolf Antoni, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna GFR
Han tror också att informationen kommer vara värdefull vid nyetableringar, och till exempel om nya entréer till köpcentrum ska byggas. Rudolf Antoni tror också att den här typen av hårdfakta kan underlätta vid beslut att satsa på vissa områden och ?inte andra.
– Där man vill vara, där ska vi se till att det är så bra som möjligt. Det är bättre för stadens attraktivitet som helhet att ha en riktigt bra gata, än sju dåliga. För den enskilda fastighetsägaren kan det vara ett svårt ställningstagande eftersom det viktigaste är att de egna lokalerna är uthyrda. Men jag är övertygad om att den som lämnar ifrån sig något ökar stadens attraktivitet.
I Västerås pågår just nu bearbetning av data och resultat. Inga åtgärder är inplanerade ännu. Även om deltagarna i pilotprojektet i Västerås är eld och lågor över resultaten så har projektet varit omdiskuterat. Det faktum att staden ”övervakar” invånarnas rörelser i stadskärnan har lett till debattartiklar och oro inför kränkningar av människors integritet.
– Eftersom datan som registreras inte är kopplad till en levande person och är omöjlig att spåra ska det inte vara något problem med lagligheten. Så vi välkomnar en granskning av Datainspektionen, säger Maria Fors och fortsätter:
– Jag hoppas att vi kommer kunna fortsätta att använda oss av IOPS. Vårt mål är ju inte att övervaka människor utan som vi ser det får invånarna nu vara med och berätta på riktigt hur de använder sin stad. Bokstavligt talat visar de med fötterna var de tycker om att röra sig och vill vara i staden.
Eftersom tekniken inte tidigare tillämpats för analys av besöksströmmar i stadskärnor, sökte Västerås genom leverantören av systemet Bumbee Labs tidigt kontakt med Datainspektionen för en vägledande bedömning och beslut kring användningen. Nu har Datainspektionen beslutat om en tillsyn, med start under januari 2015. Myndigheten påpekar att tillsynen inte inleds på grund av klagomål.
– Vi har beslutat om tillsyn helt enkelt eftersom det är intressant att pröva användningen av den här typen av teknik och pröva den mot personuppgiftslagen, säger Martin Brinnen, jurist vid Datainspektionen.
Vårt mål är inte att övervaka människor.
Maria Fors, vd på Västerås Citysamverkan
Datainspektionens bedömning väntas vara klar i slutet av april. Därefter tar Västerås Citysamverkan beslut om en eventuell fortsatt användning av systemet efter testperioden.
_________________________________________________
Så funkar IOPS
Syftet med Indoor Outdoor Positioning System (IOPS) är att på ett avidentifierat sätt samla in empirisk mätdata över stora besöksströmmar i exempelvis stadskärnor, köpcentrum och butikskedjor. IOPS installeras som ett wifi nätverk, ett så kallat meshnätverk, på önskad yta. Ett antal så kallade noder placeras jämnt fördelat över ytan, i stadskärnan eller i köpcentret. Dessa noder lyssnar efter den radiosignal som smartphones sänder ut när de söker efter ett wifi nätverk. För detta krävs att smartphonen har wifi påslaget.
Besökaren kan stänga av wifi på sin smartphone om man inte vill bli registrerad. Det enda som smartphonen sänder ut är en så kallad MAC-adress, vilket är ett elektroniskt löpnummer på wifi komponenten i smartphonen.
IOPS mäter också med vilken radiostyrka i decibel i förhållande till våra noder som denna MAC-adress sänds ut. Med hjälp av detta decibelvärde kan tekniken placera radiosignalen på en ungefärlig geografisk karta av stadskärnan. Så fort en ny MAC-adress upptäckts av IOPS så görs den ursprungliga MAC-adressen om till en HASH-kod. Den ursprungliga MAC-adressen raderas i systemet och på så sätt kan aldrig den ursprungliga MAC-adressen återskapas.
Läs också Handel skapar trygghet och Nytt butikskoncept togs fram med dialog som grund.
