Givetvis är det husen som står i fokus när fastighetsägaren ska spara på energi och miljö. Men det kan löna sig att också ta en titt på hur man tar sig till och från husen.
Transporter kopplade till fastighetsförvaltning är en bortglömd och stor energislukare. Det kan finnas en rejäl besparingspotential i snålare bilar, och inte minst i bättre planering av transporterna. Dessutom är det en trovärdighetsfråga, menar Mattias Goldmann, talesperson på föreningen Gröna bilister. Ett fastighetsbolag med hög miljöprofil kan inte köra omkring i gamla fossildrivna bilar.
[ Annons ]
– Dels för att det är bilar som har hög synlighet. Så där borde jag också göra, tänker många andra. Dels är det bilar som kör mycket i innerstan. Fastighetsskötarna kör ju ofta ända in på gården mitt bland barn och så vidare. Då är det fantastiskt med bilar helt utan avgasrör.
Vasakronan har sedan i höstas fem elbilar i drift. Dessa ska utvärderas, och sedan kan det bli aktuellt att byta ut hela bilparken. Monica Ekberg Lindgren, drifttekniker på Vasakronan, menar att elbilen är perfekt som driftbil.
– De körs relativt korta sträckor och det går att ladda mellan uppdragen. Det krävs lite annat tänk när man kör. Man får lära sig att hushålla lite med laddningen, med det är väl just vad vi skulle behöva göra överallt.
I fastighetsbranschen har man oerhört mycket att tjäna på effektivare planering.”
Niklas Ward, Schenker consulting
Eftersom Vasakronan var med i Vattenfalls och Stockholms stads samarbete ”Elbilsupphandlingen” kunde man få 50 procents delfinansiering av det eldrivna fordonets merkostnad. Annars saknas det ekonomisk stimulans på transportbilssidan. Därför har utbudet också varit begränsat.
Christer Berg, arbetsledare för serviceteknikerna på Fastighetsägarna Service Stockholm, efterlyser bättre möjligheter att göra ett gott miljöval.
– För oss funkar inte elbilar, eftersom vi kör för långa sträckor. Gasbilar är intressant, men då krävs det en bättre infrastruktur med tankställen.
Elbilen är dyr i inköp men billigare i drift. Därför kommer vi att få se nya upplägg där kostnaden för bilen blir densamma som för en vanlig bensin- eller dieselbil och sen får man hyra batterierna.
– Fast egentligen borde vi tänka om när det gäller priset. Merkostnaden motsvarar en helsida i lokaltidningen, vill man signalera hållbarhet och ansvar så har man större glädje av en bil som varje dag rullar runt som en reklampelare, säger Mattias Goldmann.
Niklas Ward, vd på Schenker consulting, vänder sig mot att det varit alltför stort fokus enbart på drivmedel.
– Jag tror ju att det ligger större potential i att man får till fyllnadsgraden, alltså att man inte kör med halvtomma bilar. I fastighetsbranschen har man oerhört mycket att tjäna på effektivare planering. När man sitter i bilen i kö jobbar man ju inte.
Vårt fokus var hela tiden att det handlade om att optimera, inte att övervaka människor.”
Ingemar Resare, Sveriges Åkeriföretag
Han har inga färdiga lösningar, men menar att det ofta handlar om att bryta med invanda mönster. Ett exempel:
– Det vanliga är att en reparatör först tittar på vad felet kan vara och sedan åker och hämtar de saker som behövs. Men det kan visa sig vara effektivare om man splittar de två flödena, så att man istället alltid ser till att det finns varor dit installatören kommer.
En hel del görs redan, även om man inte tänker i termer av ruttplanering och flödesoptimering. Som ett exempel har serviceteknikerna på Fastighetsägarna Stockholm gått ner i bilstorlek för att spara drivmedel och miljö.
– Det innebär att man måste planera lite bättre. Ofta åker man omkring med för mycket grejer om man har stor bil, säger Christer Berg.
Här är logistikoptimeringen inbyggd i serviceteknikernas huvuden.
– Exempelvis vet man av erfarenhet att det bästa är att ta jobben inne i stan när de boende kör iväg till jobbet i sina bilar, och man håller koll på städdagar så att man inte spiller tid på att leta parkering.
Men Anna Syberfeldt, lektor i automatiseringsteknik på högskolan i Skövde, är helt övertygad om att fastighetsbranschen skulle kunna komma betydligt längre i sin effektivisering om man tog hjälp av de avancerade logistikverktyg som numera finns på marknaden
– Jag är säker på att man inte gör detta optimalt idag, för det går inte som människa. Verkligheten är så komplex med så många parametrar att ta hänsyn till. Man måste ha intelligenta system som gör detta.
I samarbete med AÖS (Avfallshantering östra Skaraborg) har hon utvecklat ett verktyg för att administrera och effektivisera insamlingsprocessen av avfall. Systemet gör realtidsberäkningar utifrån en mängd parametrar som väder, väglag, tät trafik, vägtullar och så vidare.
– Med hjälp av systemet kan man reducera den tid man lägger på insamlingen med upp till 25 till 50 procent. Man kan alltså utföra samma arbete på mycket kortare tid, säger Anna Syberfeldt.
För att kommunicera den effektivaste rutten är fordonen utrustade med en GPS, där man kan se var bilarna befinner sig i varje sekund, uppkopplad på det mobila nätverket. Här kan man stöta på patrull. Det finns fastighetsbolag som är i startgroparna, men i nuläget är det för känsligt att uttala sig. Ingemar Resare, regionchef på Sveriges Åkeriföretag, känner igen diskussionen.
– I början fanns det farhågor om att det skulle innebära ett intrång i den personliga integriteten och det skulle tas upp i förhandlingar. Men ganska snart gick det över i en förståelse att det inte gällde att övervaka människor utan gods. Vårt fokus var hela tiden att det handlade om att optimera, inte att övervaka människor. Nu är den diskussionen helt död, det är så självklart idag.
Anna Syberfeldt är noga med att det i hennes exempel inte handlade om att chaufförerna skulle lyfta dubbelt så många säckar.
– Nej, istället har chaufförernas roll ändrats. Det handlar inte längre om att bara åka ut och hämta soporna. Nu gör de kvalitetskontroll, alltså av vad som ligger i soporna. En ökad servicegrad helt enkelt.
En framgångsfaktor var att man från arbetsgivarsidan lyfte fram det som ett verktyg som hjälper chaufförerna att arbeta mer effektivt.
– För att lyckas så måste man ha med användarna när man utvecklar systemen. Exempelvis måste användaren vara med och utforma vilken information man vill ha exempelvis i ett gränssnitt i en smartphone, säger Anna Syberfeldt.
_________________________________________________
”Den är faktiskt lite snabbare och piggare än en bensinbil”
Vasakronan satsar på eldrift. Fem elbilar har köpts in till 
bolagets drifttekniker. Alla av modellen Renault Kangoo Express ZE. Bilarna laddas i företagets egna fastigheter – med Bra Miljöval-märkt el. Bilarna står i varmgarage under natten och körs korta sträckor. Därför är räckviddsproblem inget hinder.
Monica Ekberg Lindgren, drifttekniker, kör tre till sju mil per dag med elbil.
nackdelar:
– Enda nackdelen är att den är helt tyst. När man kör ut ur garaget får man ha radion på så att det hörs att man kommer.
så laddar jag:
– Efter en arbetsdag parkerar jag bilen. Pluggar in sladden som är ansluten till tre-fas uttag. Sex till åtta timmar tar det att ladda om batteriet är helt urladdat, men det är det sällan.
…och kan nödladda:
–?Jag har fått nödladda en gång när jag blev tvungen att åka fram och tillbaka ett par extra gånger. Jag hade nog tagit mig hem men blev lite nervös, och så var jag ändå i ett hus som jag skulle jobba i.
_________________________________________________
”Vi skulle kunna köra tre dagar utan att behöva ladda den”
Nimbell Trigo är ett elektriskt arbetsfordon som tagits fram inom Chalmers entreprenörsskola i samarbete med bilbranschen. Fordonet har uppvärmd kupé och är avsett för transporter inom till exempel lagerarbete eller fastighetsförvaltning.
Hos Dalkia Sverige AB som deltagit i en teststudie, har Trigon – eller Stellan som medarbetarna döpt fordonet till – blivit ett välkommet tillskott till fordonsflottan som tidigare utgjordes av cyklar, bilar och elmopeder.
–?Killarna gillar fordonet bättre än våra elmopeder, särskilt nu under vintern. Det är färre delar som kan krångla jämfört med en bil, och vi skulle kunna köra tre dagar utan att behöva ladda den, säger Jan Karlsson, site manager på Dalkia.
Han och hans kollegor utför fastighetsunderhåll på Volvos fastigheter i Torslanda vilket innebär korta, men många och tunga transporter varje dag. Efter att ha testkört prototypen ett bra tag nu är omdömet gott.
–?Ekonomiskt går det på ett ut inom en femårsperiod, jämfört med att köpa ny servicebil inklusive omkostnader, men vi ser det främst ur miljösynpunkt – om man inte behöver använda diesel eller bensin ser jag ingen anledning till att fortsätta göra det.
