Delade ytor – delade meningar

Coworking, med flexibla och kortare kontrakt, är en växande trend på kontorsmarknaden. Enligt experterna är affärsmodellen här för att stanna. Men det råder delade meningar om hållbarheten.

Annons:

Annons:


Det är måndag morgon strax före klockan nio och en kö har bildats till hissarna på Malmskillnadsgatan 42 i Stockholm. Här har den amerikanska coworking-kedjan Wework slagit upp dörrarna till sin första satsning i Norden. Några månader har gått sedan öppningen i juni och vid en första anblick ser det ut som vilken arbetsplats som helst. Men det faktum att de flesta som arbetar i fastigheten inte alls har något att göra med varandra gör det nog till en lite annorlunda arbetsplats ändå.

Wework är, precis som Helio, United Spaces, Convendum eller Epicenter, ett kontorshotell där man som frilansare, startup eller anställd har möjlighet att hyra in sig på ett flexibelt kontor med kort avtalstid. I Sveriges storstäder har allt fler aktörer poppat upp de senaste åren och expansionen ser ut att öka. Idag består cirka tre procent av Stockholms totala kontorsyta av så kallade coworkingkontor, vilket kan jämföras med ungefär fem procent i London eller Amsterdam. Och frågar man experterna så är vi bara i början av en utveckling som är här för att stanna.

3% av Stockholms totala kontorsyta består av så kallade coworking-kontor, vilket kan jämföras med ungefär fem procent i London eller Amsterdam.

– Att gå mot mer flexibla kontrakt är en del i den nya paketeringen. Men det är viktigt att skilja på att erbjuda flexibel yta och service, och ett coworking-koncept som även innehåller ett affärserbjudande där paketeringen är helt klar. Som fastighetsägare måste man idag kunna erbjuda en större mix där det finns både flexibla kontorsplatser och hela kontor, säger Christoffer Börjesson, digital utvecklingschef på Fastighetsägarna Stockholm.

En vanlig arbetsdag på Wework kan se ut ungefär så här. Här sitter jag (som skrivit reportaget) vid en av de rörliga platserna, och till vänster ser vi Johan Isaksson som är i full gång med illustrationerna till texten.

Det amerikanska multinationella företaget Wework har varit rejält omskrivet i media under den senaste tiden. Att redogöra för alla turer skulle lämna lite plats åt vad det här reportaget egentligen ska handla om. Men här kommer en kort sammanfattning: I september stod Wework enligt rykten inför en börsintroduktion. Samtidigt menade kritiker att bolaget var övervärderat. Den karismatiske grundaren Adam Neumann avsattes som vd, börsintroduktionen lades på is och analytikerna spekulerade i konkurs.

Men trots medierapporteringen om Weworks kritiserade affärsmodell tycks uthyrningsgraden på kontoret i Urban Escape inte ha påverkats. I oktober är det nästan fullt uthyrt och jag har tur som lyckas knipa åt mig en av de sista platserna för att testa på hur det är att arbeta på ett av Stockholms många coworking-kontor.

Illustration: Johan Isaksson

Men låt oss backa bandet till tiden före etableringen. Utmed Malmskillnadsgatan tornar byggplanken upp sig på vardera sidor med budskap från fastighetsägare i området tryckta i vit text mot svart bakgrund.

”En bakgata mitt i city. Så kan vi inte ha det.”

AMF Fastigheter har gjort ett gediget arbete med att lyfta området som tidigare haft dåligt rykte. Och kanske är det också därför som nyheten om uthyrningen till Wework tas emot med öppna armar från Stockholms stadsborgarråd Anna Köning Jerlmyr. I september deltog hon i den officiella invigningen av Wework, som sammanföll med avslutningsfesten för Stockholm Tech Week. På Twitter deklarerade hon att etableringen är ”ytterligare ett bevis på Stockholms bubblande tech-scen där rätt sammanhang och platser skapar förutsättningar för nya samarbeten”.

För att ta reda på bakgrunden kontaktar jag Mats Hederos, vd för AMF Fastigheter. Han avböjer en intervju på grund av tidsskäl, men går med på att svara över mejl.

”Coworking-aktörer med ett starkt kurerat innehåll bidrar till att skapa platser där människor vill vara. De ökar flexibiliteten för hyresgästerna, attraherar spännande företag och människor och bidrar till en gemenskap som spiller över i kvarteret. Därför har aktörer som Epicenter, The Park och Wework varit viktiga för platserna vi utvecklar”

Jag läser hans mejl ackompanjerat av det väsande ljudet från baristans – ja, det finns en sådan – arbete för att serva Weworks kontorsmedlemmar på våning sex.

Det känns levande och dynamiskt, men inte så jätteannorlunda mot ett vanligt kontor.

Men utöver att bidra till en positiv platsutveckling undrar jag hur coworking-etableringen egentligen har påverkat kontorsmarknaden i våra storstäder? Är det ett koncept som är här för att stanna?

Jag använder två så kallade ”credits” som ingår i mitt medlemskap för att boka ett konferensrum på våning åtta och bjuder in Newsecs Nordenchef för rådgivningsverksamheten, Max Barclay, och hans kollega Alexandra Lövgren, ansvarig för strategisk analys på Newsecs svenska rådgivningsverksamhet till Wework-kontoret.

Det är första gången de är här, så vi börjar med en kort rundtur.

– Det känns levande och dynamiskt, men inte så jätteannorlunda mot ett vanligt kontor, säger Max Barclay och ser sig nyfiket omkring.

Samtidigt funderar han över it-säkerheten för de bolag som ska sitta här.

– Kanske skulle det inte vara möjligt för någon som hanterar känslig information att dela kontor med en rad andra företag. Eller så är jag helt enkelt för okunnig för att förstå mig på huruvida det skulle gå att lösa rent it-tekniskt, säger han med ett skratt.

Mjölkleverans till kontorets barista! Föreläsningar och nätverksevent arrangeras varje vecka.

Vi hämtar varsin baristatillredd kaffe och slår oss ner i ett kalt konferensrum med glasväggar och full insyn.

Är coworking–kontoren här för att stanna?

– Det tror jag personligen och det pekar våra analyser också på. Jag tror att det hänger ihop med en större förändring i samhället som snarare är kopplat till att vi ändrar våra beteenden i hur vi ser på vårt boende, våra arbetsplatser, handelsplatser och på helheten i den fysiska miljön vi rör oss i. Sedan tror jag att delningsekonomitanken, vilket det här är en del av, är här för att stanna av andra skäl, säger Max Barclay.

Hur då?

– Vi behöver vara mer försiktiga med de resurser som vi har och hur vi använder dem.

Visst kan det vara mer hållbart för vårt klimat att dela på arbetsytan. Men efter några veckor på Wework kan jag inte låta bli att reflektera över hur hållbart det egentligen är för individen att arbeta i den här typen av kontorslandskap som ofta innebär öppna kontorsytor höga samtalsnivåer, kaffemaskiner som låter, nätverksträffar och event. Jag bollar frågan med analytikerna.

– Det är intressant att du nämner det, säger Max Barclay. Jag har en bekant som satt på ett liknande coworking-kontor med ett arbete som också krävde att han hade tyst omkring sig. Det blev liksom för mycket och lite störande med AW varje fredag och inspirationsföreläsningar. Visst, man behöver inte delta på allt, men samtidigt blir man ju lite nyfiken.

Vad skulle hända med coworking-kontoren om vi om några år inser att det inte alls är hållbart att arbeta på det här sättet?

Jag vänder mig mot Alexandra Lövgren som funderar ett tag innan hon svarar.

– Om man blickar bakåt i tiden så har kontorsmarknaden varit väldigt föränderlig så på något sätt kommer den nog fortsätta att förändras i takt med att vår omvärld gör det. Men det handlar också om att företagen måste bli mer flexibla. Tittar man på lokalerna kommer de ändå behöva byggas om tio år. Jag tror inte att det finns något bolag som kommer finnas kvar då och se ut på exakt samma sätt som de gör idag.

Illustration: Johan Isaksson

I höstas köpte en av Sveriges största fastighetsägare Castellum upp coworking-bolaget United Spaces för att kunna erbjuda flexibla kontorslösningar till sina hyresgäster. Prislappen landade på 200 miljoner kronor.

Företagets vd har länge talat om vikten av hållbarhet i fastighetsbranschen och har ett uttalat mål om att Castellum ska vara det mest hållbara fastighetsbolaget i landet. Jag slår mig därför ner i ett av Weworks telefonbås och ringer upp Henrik Saxborn, vd för Castellum, för att ta reda på mer om bolagets strategiska beslut kring köpet – och planerna framåt.

Men först kan jag inte låta bli att fråga om de 200 miljonerna. Kommer de kunna räkna hem affären?

– Jag är genuint övertygad om att vi kommer kunna räkna hem den investeringen och att det kommer vara en del av en normal fastighetsverksamhet att ha flexiblare avtal och mer service, säger Henrik Saxborn och fortsätter:

– Vi lär oss varje dag och kommer kunna ha ett bredare erbjudande framöver. Kontoren på United Spaces kan också fungera som ett testlab där vi kan prova nya typer av lösningar som vi sedan kan applicera på vårt övriga bestånd.

Men hur är det då med hållbarheten kopplat till coworking?

Henrik Saxborn byter tonläge.

Det är i många fall bättre än ett vanligt kontor där du får en bestämd plats.

– Jag tror man ska vara väldigt vaksam på den frågan. Men genom att du hyr in dig i en miljö där du kan flytta runt och sitta där du trivs bäst är det i många fall bättre än ett vanligt kontor där du får en bestämd plats. Samtidigt ser vi att det vanliga inte är att man hyr in sig på den öppna yta. Istället är kontraktet vi har på United Spaces där man hyr ett eget rum det allra vanligaste. Och det tyder kanske på det du nämner, att man vill kunna arbeta mer ostört.

I telefonbåsen kan man ringa ostört. Färgglatt fruktvatten på kontoret.

Åter till Christoffer Börjesson, som jag också bjöd in till Wework för att prata om coworking. Han tror att hur vi föredrar att arbeta, också kan ha att göra med vilken generation man tillhör.

– Studier har visat att olika människotyper och generationer har olika preferenser. Fördelen med coworking är att det finns mer flexibilitet i var du kan sitta någonstans. Men det är också något av en generationsfråga – millenials, eller generation Y, vill ofta ha en öppenhet och mer av ett community, medan generation Z också vill träffa människor både fysiskt och digitalt, men de efterfrågar att få sitta enskilt när de ska vara produktiva.

MILLENIALS
Personer som är födda mellan 1980 och 2000. De är uppväxta med mobiltelefoni, persondatorer och internet.

GENERATION Z
Personer födda mellan 1995 och 2014. Äkta digitala infödingar som ständigt är uppkopplade. De har upplevt finanskrisen, kriget mot terrorismen, klimatkris och allmän politisk oro.

Efter en tid på Wework kan jag, trots att jag tillhör millenials-generationen, konstatera att det är svårt att skriva reportage i det något stökiga kontorslandskapet. Telefonsamtal och diskussioner pågår i den öppna delen som jag som hyr ett så kallat ”hot desk” har tillgång till i mitt medlemskap. Det är svårt att inte tjuvlyssna på bordsgrannarna som, som av en händelse, diskuterar den senaste tidens medierapportering om Weworks framtid. Jag spetsar öronen och lyssnar noga.

– Ska vi ta mötet här i nästa vecka? frågar en ung kille med brusreducerande hörlurar om halsen sin bordsgranne.

– Visst, men enligt vissa kommer ju Wework gå i konkurs redan i nästa vecka. Vi får väl se om vi sitter kvar här då, svarar kollegan bredvid.

Jag promenerar ett par kvarter bort till mitt vanliga kontor, sätter mig i den tysta delen och skriver klart reportaget som du precis läst.

Annons: