[ Annons ]

Alexandra Hagen. Foto: White Arkitekter.
Publicerat 26 februari, 2021

Debatt: ”Vårdlokalernas utformning har glömts bort”

I den kommande förändringen av vården med ett ökat fokus på primärvård har regeringen missat att lokalerna behöver anpassas. En fråga som kan spela stor roll i hanteringen av coronapandemin, anser White arkitekters vd Alexandra Hagen.

Coronapandemin medför långsiktiga förändringar för primärvården och ställer stora krav på lokalerna. Trots att utformningen av vårdlokaler har stor betydelse för smittskyddsarbetet och vårdarbetet ses de sällan som en förutsättning i satsningen på en god och nära vård.

Riksdagen fattade i slutet av 2020 beslut om regeringens proposition för nära och tillgänglig vård som bland annat innebär en utbyggnad av och ett ökat ansvar för primärvården. För att den ska bli verklighet bedömer regeringen att olika förutsättningar behöver vara uppfyllda inom primärvården. Men i propositionen glöms en central förutsättning bort– vårdlokalerna. Utan väl utformade vårdlokaler riskerar smittskyddsarbetet och vårdarbetet att försämras. Det går tvärt emot regeringens mål att ge vårdsystemet bättre förutsättningar vid kriser.

[ Annons ]

Primärvården är avgörande för att minska smittspridning och diagnostisera patienter på ett säkert sätt. Coronapandemin har tvingat vårdcentraler att ställa om och har krävt stora anpassningar av både verksamhet och lokaler. Temporära mottagningstält har uppförts och flera vårdcentraler har flyttat årets influensavaccination till större lokaler för att hålla avstånd.

Vårdlokalernas utformning och interiör är centrala för vårdarbetets kvalité, det konstateras i ett kunskapsunderlag för planering av vårdcentraler och mottagningar från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Arkitekturen kan både stärka patientintegriteten och minska antalet vårdrelaterade misstag. Dessutom spelar vårdlokalens utformning en avgörande roll för att minska smittspridning. I en rapport från Svensk Förening för Vårdhygien framgår att klok vårdarkitektur bidrar till ett säkrare arbetssätt samt minskar stress och trötthet bland vårdpersonal.

För att vårdlokaler ska ha god hygienisk standard ska vårdhygienisk kompetens inkluderas tidigt i byggprocessen. Trots det visar granskningar av PWC att det saknas rutiner för hur vårdhygienisk kompetens ska involveras och att lokalmässiga förutsättningar hindrar vårdhygienarbetet. Bland annat gör ofördelaktiga materialval att vissa ytor kan vara svåra att hålla rena. Många vårdcentraler är därför i behov av renovering, samtidigt som investeringar riskerar att bli kostsamma när brister upptäcks i efterhand.

Utöver att erbjuda vårdpersonal en bättre arbetsmiljö kan god vårdarkitektur, i kombination med närhet och tillgänglighet till grönska, minska både stress- och smärtnivån hos patienter. Kopplingar till naturen och dagsljusinsläpp spelar en viktig roll för patienters välbefinnande och tillfrisknande.

En personcentrerad vård kräver vårdmiljöer utformade efter individens behov. Den framtida satsningen på primärvården lär betyda ett ökat behov av ändamålsenliga lokaler. Oavsett om vi bygger nytt eller bygger om bör lokalerna underlätta ett säkert arbetssätt, främja patienters hälsa samt frigöra resurser till vårdens kärnverksamhet. För att omställningen till en god och nära vård ska bli verklighet måste lokalerna ses som en central förutsättning. Det har regeringen inte beaktat i propositionen, vilket kräver att både regioner och kommuner nu gör det.

Alexandra Hagen, vd White Arkitekter

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]