Företagsskattekommitténs förslag om ändrade skatteregler kommer om det genomförs slå hårt mot bostadsbolag. På svaga marknader kommer kommunala bostadsföretag att behöva betala mer i skatt än vad som är möjligt att kompensera med höjda hyror. Det skriver Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo och Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier i en debattartikel i Dagens samhälle.
Publicerat 26 november, 2014

Debatt: "Skattesmäll hotar kommunala bostadsbolag"

Företagsskattekommitténs förslag om ändrade skatteregler kommer om det genomförs slå hårt mot bostadsbolag. På svaga marknader kommer kommunala bostadsföretag att behöva betala mer i skatt än vad som är möjligt att kompensera med höjda hyror. Det skriver Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo och Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier i en debattartikel i Dagens samhälle.

Om Företagsskattekommitténs förslag om ändrad bolagsbeskattning går igenom kommer förutsättningarna för framtida investeringar i bostadsbyggande och infrastruktur att allvarligt försämras. Det menar Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo och Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier i en debattartikel i Dagens samhälle.

[ Annons ]

Av de yttranden som har kommit från myndigheter, organisationer och företag framgår det att motståndet är stort. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som är en av de remissinstanser som avstyrker förslaget, påpekar att förslaget kommer att drabba kommunala bostadsföretag särskilt hårt. Totalt skulle de företagen behöva betala en miljard mer i skatt än vad de gör i dag. På svaga marknader kommer bostadsföretagen enligt SKL att behöva betala mer i skatt än vad som är möjligt att kompensera med höjda hyror, står det att läsa i debattartikeln.

Vidare står det att förslaget inte tar hänsyn till att olika branscher har olika kapitalbehov i sin verksamhet. Fastighetsföretag är ett exempel på företag som arbetar med lånat kapital för att kunna utveckla sina fastigheter och för att kunna bygga nya – belåningsgraden är närmare 80 procent i nyproduktionen av bostäder och lokaler. Om räntekostnaderna bara kommer kunna dras av med hälften blir effekten att hyrorna kommer att behöva höjas med cirka 10 procent.

Konsekvensen blir att investeringar i nyproduktion begränsas och att angelägna renoveringar måste skjutas på framtiden. Det får en direkt påverkan på förutsättningarna för både investeringar som skapar tillväxt och investeringar för ett hållbart samhälle, skriver Reinhold Lennebo och Ola Månsson.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]