Dagens regler är inte anpassade till bostadsrättsföreningars förhållanden skriver Ulrika Blomqvist, Anders Lago, Leif Linde, Niklas Knight och Dan Brännström i en debattartikel i DI idag. Istället har de tagit fram ett förslag till nytt regelverk för redovisning.
Förra året ändrades reglerna för redovisning, något som påverkade många bostadsrättsföreningar. Bokföringsnämnden förbjöd progressiva avskrivningar av byggnader. Men nu får de nya reglerna kritik från branschen.
”Redovisningen är helt enkelt inte anpassad till bostadsrättsföreningarnas förhållanden. En förening med sund ekonomi kan till exempel redovisa stora bokföringsmässiga underskott. Det ger inte en bara en missvisande bild av föreningens ekonomi, det gör det även svårt att förklara för medlemmarna varför redovisningen ser ut som den gör. För köpare av bostadsrätter blir årsredovisningen inte heller det beslutsunderlag den borde vara.” Det skriver Ulrika Blomqvist, vd, Bostadsrätterna, Anders Lago, förbundsordförande, HSB, Leif Linde, vd, Riksbyggen, Niklas Knight, vd, Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC och Dan Brännström, generalsekreterare, FAR att reglerna bättre måste anpassas till bostadsrättsföreningars förhållanden i den debattartikel i Dagens Industri. De har tagit fram ett förslag till nytt regelverk och överlämnat det till justitiedepartementet.
”Både avskrivningar och fondavsättningar ersätts med ett obligatoriskt ”sparande”. Detta sparande redovisas som kostnad i resultaträkningen och storleken beror på planerade framtida ersättningsinvesteringar. Ett sådant sparande har likheter både med avskrivningar och med fondavsättningar. En fördel är att synsättet är framåtriktat. Det blir också lätt att förstå varför sparandet är på en viss nivå. En annan fördel är att två parallella system ersätts med ett och att hela effekten redovisas i resultaträkningen.” Det är ett av förslagen i det nya regelverket som de menar kommer underlätta förståelsen för bostadsrättsföreningars ekonomi både för medlemmar i föreningar och potentiella köpare av bostadsrätter.
På Fastighetsägarna Sverige håller de om analysen och behovet av en översyn av regelverket.
– En översyn bör dock inte begränsa sig enbart till det ekonomiska regelverket. Bostadsrättslagen behöver moderniseras och anpassa till utvecklingen på bostadsrättsmarknaden. Här behöver regeringen ta ett helhetsgrepp istället för att bryta ut enskilda delar, säger Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna Sverige.
I en rapport i våras konstaterade Fastighetsägarna att lagen, som antogs 1991, bör ses över även vad gäller till exempel konsumentskydd vid köp av nybyggda bostadsrätter. Utöver starkare konsumentskydd vill de också se ändringar av de regler som rör bostadsrättshavarens rätt till förändring av sin bostadsrätt.
– Ofta har bostadsrättshavare liten kunskap om vilka förändringar som kräver styrelsens tillstånd. Vi vill att det i bostadsrättslagen ytterligare klargörs vilka förändringar som kräver det och att bostadsrättshavaren ges möjlighet att överklaga styrelsens beslut. Olovliga förändringar bör dessutom kunna utgöra grund för förverkande, säger Line Zandén.