En ny färg med silver ska skydda fasaden mot påväxt och smuts. Färgen ska även vara ett vapen mot den så kallade sjukhussjukan. Men experter varnar för att tillsatsen av silver är ett miljöhot. Färgtillverkaren Liwa har reagerat. Läs deras öppna brev och följ debatten.
Det är det nystartade svenska innovationsbolaget Prebona som i samarbete med färgtillverkaren Liwa har utvecklat färgen som skyddar ytor mot alger, mossa, lavar och smuts. Skyddet bygger på nanopartiklar av silver.
[ Annons ]
– Prebonas metod är förebyggande och skyddar mot angrepp och påväxt – den bekämpar alltså ingenting, och det är därför användningsområdena är så breda och många, säger Henrik Hedlund, vd för Prebona AB.
Färgen kan användas såväl utomhus som inomhus. Ett viktigt användningsområde skulle kunna vara i sjukhusmiljö. Färgen har ännu inte lanserats på marknaden.
– Vi för en fortlöpande dialog med myndigheter och organisationer om vår produkt. Vi vill hävda att det är en resurssnål och hållbar produkt, säger Henrik Hedlund.
Färgen innehåller nanopartiklar av kiselsyra ytmodifierade med bland annat silver. Den senaste tiden har larmet gått om att silver och andra giftiga antibakteriella ämnen läcker ut i naturen från svenska hushåll. Silverjoner är mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter.
Helena Casabona, chef för biocidprodukter vid Kemikalieinspektionen anser att det är en missuppfattning att en kemikalie är säker, bara för att den är ett naturligt ämne.
– Vi håller på med en mycket omfattande utvärdering av silverämnen som ingår i biocidprodukter. Vi är inte säkra på att silver är ofarligt för människor eller miljön, säger Helena Casabona.
Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten, är ännu skarpare i sin kritik:
– Det här är en helt galen produkt, vars användning vi inom VA-branschen är starkt emot. Den här produkten vill vi absolut inte ha i Sverige. Alla ytskikt slits och släpper sina pigment som sedan sprids till avloppsreningsverket.
Henrik Hedlund menar att tillsatsen silver är förhållandevis mycket låg. Och att färgen sitter kvar längre samtidigt som den skyddar ytan.
– Man måste se till den samlade miljöeffekten. Man använder bekämpningsmedel i dag. Med denna färg minskar behovet, säger Henrik Hedlund.
__________________________________________________
Kommentar från Fastighetstidningen:
Att silver och andra giftiga antibakteriella ämnen läcker ut i naturen har uppmärksammats stort den senaste tiden. När det lanseras en färg med denna tillsats är det därför relevant att fråga ett ental experter om deras åsikter. Vad vi kan utläsa av Ted Ljungqvists kommentar så är det deras åsikter som är fel, inte de fakta som framförs av Fastighetstidningen. Att avgöra vem som har mest rätt – en färgtillverkare eller kemikalie- och vattenexperter – är naturligtvis inte tidningens sak att avgöra.
__________________________________________________
Öppet brev angående artikel Fastighetstidningen nr 2 Mars 2012
Bäste läsare
Dagens mediarapportering har dom senaste åren fått en allt mer populistiskt inriktning då ond bråd död har en förmåga att attrahera fler prenumeranter än fakta. Artikeln ”Färg med silver kan vara ett miljöhot” är ett tydligt exempel på detta. Hela artikeln byggs på spekulationer, okunskap och missuppfattningar. Enkla fel som kunde rättats ut innan tidningen gick i tryck om man hade fört en dialog med Liwa Färg AB, tillverkaren av Liwa Protect. Detta brev skriver jag för att belysa lanseringen av Liwa Protect med obestridliga fakta. På inget sätt vill vi på Liwa Färg AB undvika den här typen av debatter, vi ser den snarare som oerhört viktigt då den berör oss alla och vår miljö.
Låt oss börja med att redogöra för miljöbelastningarna som färgindustrin står för idag gällande biocider. För att hitta tillförlitlig statistik så måste vi tyvärr gå tillbaka till 2004. Enligt den branschstatistik som finns tillgänglig på vår branschförenings hemsida (www.sveff.se) så uppgick den totala volymen färg som såldes i Sverige under hela 2004 till otroliga 115.000.000 liter (115 miljoner liter). Kemikalieinspektionen rapporterade, i en rapport som finns att finna på deras hemsida, att färgbranschen under samma år förbrukade hela 628.000 kg (628 ton) konserveringsmedel som är klassade som biocider. Då har jag fortfarande inte räknat med alla biocider som finns i handel och säljs som Fasadtvätt, Alg & Mögeltvätt, Boracol, Benac etc som med stor sannolikhet ökar denna förbrukning betydligt. Man skall också veta att huvuddelen av dom traditionella konserveringsmedel som färgbranschen idag använder är lösliga i vatten och lakar ur fasadfärgerna för att återvända till jorden, precis som de olika fasadtvättsystemen som gör detta än mer omgående. Under normala väderförhållanden i Sverige tar det ca 3-5 år innan färgskiktet är urlakat på detta skydd. Det silver vi använder lakar inte ur färgmatrisen. Det är, på ett patentskyddat sätt, kemiskt förankrat i kiselsyrasolen som vidare är inbundet i en robust färgfilm.
Låt oss fortsätta beräkningarna på Liwa Protect. Om all färg som förbrukades under 2004 skulle vara av typen Liwa Protect, och att ytmodifierad kiselsyrasol skulle vara klassat som biocid, vilket det inte är, skulle den totala förbrukningen av ”konserveringsmedel” under 2004 vara ca 8.500 kg (8,5 ton). Detta är en förminskning av ”biocid”-förbrukning för hela färgbranschen med otroliga 98,6%. Som Henrik Hedlund citeras i artikeln så ”måste man se till den samlade miljöeffekten”. Vi bör också här nämna att årsproduktionen av silver uppgår till otroliga 21.000.000 kg (21.000 ton).
Sen har vi det här med urlakningen som Anders Finnson målar upp ett skräckscenario omkring. Att vi skall förgifta avlopp och natur med silver så att vattenlevande organismer dör. Detta är naturligtvis inte heller med sanningen förankrat. Vi kan börja med att deklarera att Liwa Färg har haft vad som kallas en ”sluten fabrik” sedan början på 90-talet. Det innebär att vi inte släpper ut något i våra avlopp som inte skall hamna där. Vi återanvänder allt tvättvatten på ett rationellt och kvalitetssäkrat sätt för att ingenting skall hamna i naturen eller i avloppen. Att ytskikt slits med tiden är naturligtvis ett korrekt påstående och gäller naturligtvis även målarfärg. Att beräkna hur mycket på en målad yta som slits med tiden är en uppgift som kräver sin professur men för att göra det lekmannamässigt enkelt så räknar vi att vi står vid en sjö och häller ut Liwa Protect istället. Som kan utläsas ur SDB (Säkerhetsdatabladet) på den brukslösning vi använder i Liwa Protect så är det lägsta gränsvärdet 0,07mg/lit för en specifik bakterie (M. Aeruginosa), som kan förekomma i algblomning. Denna vill vi inte utsätta för fara. Om vi skulle hälla ut ca 1.000 kg (1 ton) av vår brukslösning rakt ner i sjön så behöver sjön vara på totalt ca 14.500 m3 (kubikmeter) för att den farliga halten inte skulle överskridas. Om vi däremot skulle göra detsamma med den färdigblandade Liwa Protect, hälla ut 1.000 liter (1 m3), så behöver sjön enbart vara ca 1.100 m3 (kubikmeter). För att få en uppfattning om sjöns storlek så blir den 11 meter lång, 10 meter bred och 10 meter djup. Dom flesta av oss betraktar detta som en stor vattenpöl som saknar marint liv. Och i denna vattenpöl skall vi dumpa 1.000 liter målarfärg (50.000-70.000 m2 målad yta) för att uppnå halter som är skadliga.För att ytterligare sluta cirkeln gällande utsläpp i naturen så går vi vidare mot förbrukade förpackningar, tvättvatten från penslar och rullar etc. Det finns ett regelverk här som Liwa Färg följer och ekonomiskt bidrar till. Förpackningsindustrin (REPA) har som uppgift att ställa ut miljöstationer i hela landet där ”farligt avfall” skall tas om hand. Farligt avfall är reglerat i Avfallsförordningen (2001:1063). Målarfärg är i de flesta former att betraktas som farligt avfall. Det innebär att färgförpackningar med våt färg skall lämnas in till dessa stationer för destruering. Även tvättvatten från tvättade penslar och rullar är att betraktas som våt färg. Man skall tvätta dessa i en sluten behållare, förslagsvis den tomma färgburken, och sedan lämna detta på en miljöstation.
Låt oss gå vidare med vilka effekter produkterna skulle ha för invändigt bruk. Som artikeln mycket riktigt påstår så ger den ytmodifierade kiselsyrasolen ett beständigt skalskydd mot bakterier som bl.a. är farliga för den mänskliga organismen. Framförallt antibiotikaresistenta bakterier som har blivit ett så stort och allvarligt problem att våra regeringar kämpar på EU nivå för att komma till rätta med detta. Man hinner numera inte med att uppfinna ny antibiotika i samma takt som bakterierna utvecklar en resistens. Silver är däremot mycket effektiv mot den här typen av bakterier och används redan idag i sjukvården i speciella förband på bl.a. brandskadeavdelningar för att förhindra bakterier i öppna sår och påskynda läkningsprocessen. Hur är det då med bakteriers förmåga att utveckla resistens mot silver vilket skulle kunna bli en farlig utveckling. 2007 publicerades ett delresultat från ”Statens Serum Institut” i Danmark för en forskningsrapport, en forskning som pågått sen 60-talet, där man hade testat över 400 antibiotikaresistenta bakterier mot silver för att se riskerna för utveckling av silverresistens. Rapporten löd i korta ordalag: Inga bakterier har lyckats utveckla resistens mot silver.
Jag hoppas att jag med denna skrivelse lyckats rätta ut en stor portion felaktigheter och påstående som inte varit sakligt grundade utan bygger på enskilda personers tycke och tro istället för fakta. Vill man vara miljövänlig så bör man använda Liwa Protect då produkterna minskar miljöbelastningen avsevärt mot traditionell färg. Hållbarheten på färgmatrisen är också unikt mycket bättre än våra traditionella målarfärger, vilket ger en ren och fräsch yta under betydligt längre tid.
Erfarenhet – Tradition – Nytänkande Liwa Färg AB – Since 1931
FOTNOT: För att en vattensamling i Sverige skall benämnas som sjö i Sverige krävs en yta på 1 ha (100x100m). För att sjöns marina liv skulle vara hotat av 1.000 liter Liwa Protect skall det genomsnittliga djupet på sjön vara max 11cm.
Med Vänlig Hälsning
Ted Ljungqvist Försäljningschef Sverige Liwa Färg AB
