Jerk Elmén och Melinda Sjunnesson från organisationen Malmö mot Diskriminering vänder sig till bostadsminister Andreas Carlson med krav på att utreda hur fastighetsägare kan omfattas av diskrimineringslagens krav.
Ett tryggt och fungerande boende är en grundläggande förutsättning för att tillgodogöra sig ett värdigt liv. För att barn ska klara sin skolgång, för ett fungerande arbetsliv. Diskriminering på bostadsmarknaden drabbar därför människor hårt.
Vi vill se att regeringen tillsätter en utredning för att utreda hur fastighetsägare kan omfattas av diskrimineringslagens krav på förebyggande och främjande arbete, precis som arbetsgivare och utbildningsanordnare idag.
[ Annons ]
Malmö mot Diskriminering är en ideell organisation och antidiskrimineringsbyrå. I de individärenden som kommer in till oss ser vi uppenbara fall av diskriminering. Men ofta är händelserna subtila, svåra att bevisa och sker i en gråzon i vad som är lagligt och inte.
Konsekvenserna blir dock desamma: Individer och grupper möter godtyckliga hinder i att komma in på hyresmarknaden – eller för att behålla sin bostad. Händelserna och besluten är sällan av ont uppsåt hos hyresvärden, utan beror ofta på okunskap, exkluderande normer och omedvetna fördomar.
För en mer inkluderande bostadsmarknad krävs att hyresvärdarna arbetar förebyggande med sina rutiner och i att rusta sina medarbetare för ett jämlikt bemötande. Processmodellen finns redan: Arbetet med aktiva åtgärder, som alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska följa enligt diskrimineringslagen.
Malmö mot Diskriminering har under ett år samlat fastighetsägare och röstbärande organisationer för att utforska vad som krävs för att ett förebyggande arbete ska ge effekt för en mer inkluderande hyresmarknad. De medverkande är Rosengårds fastigheter, Ensamkommandes förbund, Lifra, Romskt informations- och kunskapscenter (en del av Malmö stad), Trianon, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Syd.
I form av en forskningscirkel har vi delat perspektiv, expertis och erfarenheter. Fastighetsägarna har genomfört piloter för hur de praktiskt skulle kunna arbeta förebyggande, och har samverkat med de röstbärande organisationerna. Forskningscirkelledare är Emil Pull vid Universitetet i Agder.
Forskningscirkelns resultat pekar på tre förutsättningar för ett förebyggande och främjande arbete för en mer inkluderande hyresmarknad: Arbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt och fastighetsägarna har ansvaret för detta. Arbetet behöver ske i samverkan mellan fastighetsägare och röstbärare (exempelvis lokala organisationer eller boendesamverkan). Arbetet behöver också förankras i och genomsyra hela den ansvarande organisationen, från högsta ledning till medarbetare som jobbar ute i verksamheten och möter hyresgäster.
Förslag på områden där fastighetsägaren kan arbeta kontinuerligt är:
- Hyreskriterier: både hur de utformas och kommuniceras.
- Att uppmärksamma jargong och unconscious bias hos de anställda.
- Rutiner för att synliggöra och hantera trakasserier mellan hyresgäster som kopplas till diskrimineringsgrunderna.
- Kontinuerlig fortbildning för medarbetare för att identifiera och hantera risker för diskriminering och andra hinder för lika rättigheter på hyresmarknaden.
Många fastighetsägare arbetar redan på olika sätt med punkterna ovan. För att arbetet ska ge effekt krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbete. God vilja och punktinsatser räcker inte hela vägen. Och det krävs lagstiftning för att nå de fastighetsägare som inte gör jobbet.
Förstärk diskrimineringslagen och låt aktiva åtgärder omfatta bostadsmarknaden. En människas hem är lika grundläggande del av livet som utbildning och arbetsliv. Idag omfattas arbetslivet och utbildningsanordnare av diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för lika rättigheter. I SOU:n ”Sänk tröskeln till en god bostad” konstaterar utredaren att det finns onödiga hinder för tillträde till bostadsmarknaden i form av uthyrningskriterier som riskerar att leda till diskriminering.
Utredaren skriver vidare att det krävs förutsättningar för hyresvärdar att kunna möta hushållen och förstå hur hindren kan påverka enskilda hushåll (SOU 2022:14 s. 162, 164). Vi menar att modellen för aktiva åtgärder ger förutsättningar för ett förebyggande arbete som är förankrat i den praktiska erfarenheten av diskriminering.
Därför vill vi se att regeringen tillsätter ännu en SOU, nu för att utreda möjligheterna och förutsättningarna för att lagkravet om aktiva åtgärder också ska omfatta bostadsmarknaden.
Jerk Elmén och Melinda Sjunnesson, processledare vid Malmö mot Diskriminering
