De energisnåla lamporna kapar definitivt elnotan. Men de ställer också till med en hel del problem. Ljusexperterna reder ut begreppen och delar med sig av sina tips till fastighetsägare.
I takt med utfasningen av den gamla skolans glödlampa exploderade marknaden för energieffektiv belysning. I och med övergången skulle vi inte bara skona miljön utan också spara in rejält med tid och pengar på energisnåla lampor med ofattbart lång livslängd. Men de energieffektiva alternativen fungerar inte likadant som sina föregångare, vilket medför problem som alla kanske inte tar med i beräkningen inför stora investeringar i belysningsanläggningar.
Tekniken är ännu ganska ny och nu börjar det komma forskning om stora problem med energieffektiva ljuskällor, framför allt LED-belysning.
De största funktionsproblemen som det just nu forskas om i Sverige handlar om flimmer och risk för bländning. Ur ett ekonomiskt perspektiv uppstår också problem i form av osäkra kostnadskalkyler, bland annat på grund av oklara riktlinjer för hur livslängden ska beräknas.
Lars Vegehall, lärare i belysningsteknik vid Tekniska högskolan i Jönköping, erfar att många användare dessutom drar sig för att investera i lösningar för automatisk styrning av belysning.
– Möjligheten att kunna styra belysningen har ökat avsevärt, vilket i sig kan innebära ännu större besparingar. Men många tänker att man ändå har sparat så mycket energi genom att byta till led och avstår från att investera i automatisk styrning. Man låter lampor stå på ännu längre än man gjorde tidigare. I slutänden får vi en ökad energianvändning helt i onödan.
I vår anordnar Högskolan i Jönköping en ny omgång av en kurs som belyser just de här frågeställningarna. Kursen riktar sig till yrkesverksamma inom belysningsfältet och Johan Röklander, även han lärare i kursen, slår fast att behovet av grundläggande kunskap är stort.
– Vi pratar mindre teknik än andra frågor. Istället utgår vi ifrån hur man använder ljuset rätt. Väljer man en klotlampa på en parkeringsplats utomhus spelar det mindre roll vilken slags ljuskälla man sätter i lampan. 85 procent av energin går ändå till spillo eftersom ljuset går rakt upp mot himlen. Riktig energieffektiv belysning är att stråla på de ytor vi vill kunna se, allt annat är slöseri.
Vad får fastighetsägare ut av att utbilda sig på belysningsfronten?
– Skickar du den som har ansvar för belysningsdriften så kommer du att få ut mer och bättre ljus för de pengar du har idag. I längden sparar du pengar, får bättre belysningsanläggningar och kan till och med skriva bättre avtal.
Johan Röklanders tips till fastighetsägare:
- Etablerad leverantör
I den här branschen finns många lycksökare som saknar koll på faktorer som till exempel ljuskvalitet och livslängd. Se därför till att du har en leverantör som du litar på, och som finns kvar i framtiden för att kunna få tillgång till hjälp och reservdelar. - Räkna efter – före
Det är viktigt att göra en livscykelkostnadsanalys för att reda ut vad investeringen innebär. En investering som känns för dyr idag kan spara in 100 000 kronor på en 20-årsperiod. Ofta har LED-ljuskällan lång livslängd och kostar en hel del, vilket innebär att ett beslut får stor betydelse för driftkostnaderna. Det finns bra guider på Energimyndighetens hemsida för kostnadsanalyser – använd dem. - Satsa på styrning
Efter genomförd livscykelskostnadsanalys kanske du upptäcker att det lönar sig att investera i lösningar som automatiskt kan reglera när och hur du ska använda belysningen. - Se över armaturen
Risken för bländning kan innebära att gammal armatur inte alls kommer att fortsätta fungera lika bra efter byte. Välj armaturer byggda för LED och gör gärna en okulär besiktning innan du gör slutligt val av armatur.
Några av riskerna med LED-lampor:
Ljusets färg
Mindre välkända fabrikat framställer LED-lampor på det allra enklaste sättet, vilket gör att andelen blått ljus kan bli för stor. Ett skikt av fosfor kring dioderna omvandlar ljuset till ett vitare ljus, men forskningen har visat att värme och ålder påverkar fosforskiktet så att ljuset försämras över tid.
Färgat ljus i utomhusmiljöer
De nya ljuskällorna har öppnat för möjligheten att laborera med färgat ljus i utomhusmiljöer. I forskningen framgår lite delade meningar kring detta bland experterna, men några av de risker som framkommit är ljusförorening i täta stadsmiljöer, för starkt ljus in i bostäder och att belysning på gatunivå glöms bort när pengarna istället satsas på att belysa toppar av fasader på hus och monument.
Flimmer
En del LED-lampor har visat sig flimra. Det bedrivs forskning vid Lunds universitet om hur detta påverkar oss. Att LED-lampor kunde orsaka flimmer har varit okänt för brukarna och blev ett större problem än man trott från början. Det var framför allt för LED-lampor med ljusreglering som problemet upptäcktes. Dock visade det sig även förekomma på icke reglerade ljuskällor från mindre nogräknade tillverkare. Flimret kan förhindras om tillverkarna väljer rätt teknisk lösning.
Livslängd
Det råder delade meningar om hur begreppet livslängd ska definieras för energieffektiva lampor, både i lagstiftning och från tillverkarnas sida. LED-lampor kan gå sönder precis när som helst på grund av vad man än så länge inte kan beteckna som annat än slumpartade fel – ett faktum som inte alltid tas med i beräkningarna i de livslängdstester som görs. Ljusfärgens förändring över tid ingår inte heller i den ordinarie livslängdsberäkningen. Detta kan dock bli obligatoriskt att redovisa tack vare en ny lag. Även temperaturen kring ljuskällan påverkar livslängden. LED-lamporna fungerar bättre i kyla än i värme.
Bländning
En LED-diods luminans, alltså koncentrerade ljusintensitet, är så hög att ljuset blir mycket intensivt om du inte kan avskärma själva ljuskällan ordentligt. De metoder som fi nns för att beräkna bländning utgår ifrån att användarna har sin blick riktad rakt fram. I miljöer där människor behöver lyfta blicken kan dåligt utformade LED-lampor upplevas som mycket besvärande.