[ Annons ]

Falkenbergs stadskärna har ökat sin omsättning mest mellan 2015 och 2016 enligt rapporten Cityklimatet. Här syns några av Falkenbergs eldsjälar mitt i centrum vid Nygatan. Från vänster: Fredrik Svensson, ägare till ur- och optikaffär och medlem i Falkenbergs innerstadsförening, Sara Wennerström, caféägare, Göran Bengtsson, vd Sparbanken, Henrik Olsson, utvecklingsledare Falkenbergs kommun, Henrik Martinsson, fastighetsägare och Johan Risholm, stadsarkitekt Falkenbergs kommun. Foto: Jonas Arneson.
Publicerat 16 maj, 2016

De ska sätta Falkenberg i centrum

I många mindre städer har fastighetsägare och handlare länge känt sig övergivna när externhandeln trängt ut deras verksamheter. Men allt fler kommuner har kommit till insikt om att en levande stadskärna är avgörande för stadens attraktionskraft och nu pågår en stadskärnornas revansch – som i Falkenberg.

Knappt tre mil till Gekås i Ullared, ett stort utbud av butiker i närliggande Varberg och Halmstad, många pendlare som gör sina inköp i Göteborg. En etablering av ett externt köpcentrum med 23 000 kvadratmeter handelsytor vid infarten till Falkenberg hade kanske blivit början på slutet för handeln i Falkenbergs stadskärna.

[ Annons ]

Nu blev det inte så. Hösten 2015 lades planen ner, på grund av en ohållbar trafiksituation lät kommunstyrelsen meddela.

Det var många köpmän och fastighetsägare som drog en lättnandes suck efter beskedet. Nu förs en dialog med flera större kedjor om etableringar i centrum, H&M lär vara på väg.

– För mig var det signalen att kommunen verkligen menar allvar med att vi ska satsa på stadskärnan, säger Sara Wennerström där hon står utanför en lokal som renoveras för att bli ett trendigt café med totalt 80 platser på sommaren.

Hon driver ett bageri och café i Slöinge söder om Falkenberg. Det går bra, omsättningen är sju miljoner per år. Något behov av att expandera har hon egentligen inte. Drivkraften, säger hon, är att få vara med och skapa ett levande centrum där handel, kultur och folkliv samsas sida vid sida.

Först sa alla, håll dig borta från Falkenberg det är så dött där.

– Först sa alla, håll dig borta från Falkenberg det är så dött där. Nu är det många som kommer fram och säger att det är kul att någon tror på deras stad och vågar satsa här. Förväntningarna är höga, så man blir lite nervös, säger Sara.

Ett nytt café på 60 kvadratmeter låter som en marginalitet, men när Fastighetstidningen talar med stadens eldsjälar inser man att etableringen har ett stort symbolvärde. Ett tecken på att det finns en levande framtid även för en liten stad med 22 000 invånare.

Och kanske är just Falkenberg sinnebilden för att stadskärnorna i de små och mellanstora städerna är redo för en revansch. Stadskärnorna som i princip var uträknade under en tid då expanderande köplador poppade upp längs med alla stora stråk. Handelsplatser som är billiga att sätta upp och för det mesta välkomna av kommunernas politiker – nya arbetstillfällen och tillväxt säger man ju inte nej till.

Nu är det definitivt inte så att den utvecklingen har avstannat eller kanske ens bromsat in. Enligt en kartläggning av HUI Research i samarbete med Datscha och NCSC (Nordic Council of Shopping Centers) så finns det planer för hela 2,4 miljoner kvadratmeter ny handelsyta i köpcentrum och handelsområden. Av dessa planeras 1,4 miljoner kvadratmeter färdigställas fram till 2020 – det motsvarar 14 Mall of Scandinavia. Antagligen blir runt hälften av etableringarna av.

Men parallellt ökar också insikten om att en stads attraktionskraft inte bara handlar om sysselsättning och bostäder. En trist och tom stadskärna gör att inte minst yngre invånare snabbt söker sig bort. Någon generell bild av hur stadskärnorna mår i hela Sverige finns nu inte. Sven-Olof Daunfeldt, professor i nationalekonomi, och Oana Mihaescu, filosofie doktor i ekonomisk utveckling och planering, båda verksamma på HUI research, säger att det är en brist – man söker nu medel för en kommande studie i ämnet.

– Vad man ändå kan konstatera är att medvetenheten om vikten av en levande stadskärna är större i dag än för några år sedan, fast tyvärr är fokus allt för mycket på handeln. ”Bara vi får hit H&M så löser sig allt”, är devisen man ofta hör, säger Sven-Olof Daunfeldt.

Oana Mihaescu lyfter fram behovet av att skapa en mix och göra staden till ett resmål.

– Det gäller att hitta det som inte köpcentrum har. Små unika butiker, mer kulturevenemang. Man måste tänka lite utanför boxen, hitta idéer som lockar.

Och så tillägger hon:

– Handlare och fastighetsägare i staden ska inte se de externa platserna som konkurrenter. Titta på Jönköping, efter att A6 öppnade blev det jätteproblem för stadskärnan. Men när man började att samarbeta och gjorde om stadskärnan så att de kompletterar varandra blev det en win-win-situation för alla.

I Falkenberg förstod politiker och förvaltning att det skulle krävas både mer tid och kompetens än vad man satt inne med för att utveckla handeln i staden. Det var så Henrik Olsson kom in i bilden. Med erfarenhet som centrumutvecklare i Kungsbacka, en stad jämstor med Falkenberg, var han den perfekta personen att dra igång en process, denna gång med titeln utvecklingsledare stadskärnan. Nu har det gått två år och entusiasmen hos denna man tycks inte ha avtagit, men han är också medveten om att förändringar av städer inte är en quick-fix.

Det tar 10–20 år för en stad att bli ointressant, det tar 10–20 år att vända utvecklingen tillbaka.

HANDEL MED HANDEL

2015 var ett rekordår för transaktioner av handelsfastigheter – 20 procent av totala volymen. Det är framförallt i externa handelsplatser som de flesta transaktioner görs. För 2015 stod de för 77 procent av alla transaktioner inom handelsfastigheter.
Andelen transaktioner i handelsfastigheter av totala volymen:

 

Handel

Det tar 10–20 år för en stad att bli ointressant, det tar 10–20 år att vända utvecklingen tillbaka. Problemet med långa processer är att de är svåra att observera, en vacker dag så är antingen staden död eller så är den högst vital, säger Henrik Olsson.

Det som Henrik har lagt ner mest möda på är att vara ett nav för alla aktörerna, den rollen som finns på större köpcentrum där fastighetsägarna kan sätta upp riktlinjer för vilka butiker man vill ha, öppettider och marknadsföring. Det är den gemensamma strategin och långsiktiga affärsplanen som gjort köpcentrum attraktiva för kunderna. Nu har stadskärnor kanske inte helt kopierat konceptet men i allt fler kommuner samverkas det för att stadskärnorna ska bli mer konkurrenskraftiga på marknaden där e-handeln, vid sidan av externhandeln, tar allt större andel av konsumenternas pengar.

– Jag har inget mandat att styra och ställa som jag vill, påpekar Henrik Olsson. Vi på kommunen äger ju varken handelsfastigheter eller butiker. Mitt arbete handlar mest om att visa vilka fördelar som utvecklingen ger till alla. Jag ser mig mycket som medlare mellan olika intressenter. Och om att hitta eldsjälarna som kan paras ihop rätt med andra eldsjälar.

I nätverket finns förstås stadens innerstadsförening och fastighetsägarna, som Henrik Martinsson. Han äger en handelsfastighet i centrum med bland annat Intersport och Nordea som hyresgäster.

– Det är stor skillnad på kommunens engagemang nu mot förr, då det mest handlade om att skicka in pengar till köpmannaföreningen till lucia eller något annat jippo. Nu pågår istället ett arbete där alla jobbar för att se helheten och där perspektivet är vilken stad vi vill ha om tio eller tjugo år.

För hans egen del är den långsiktiga strategin helt avgörande för om han vågar tro på en framtid för fastigheten eller om det är bäst att sälja så fort en köpare dyker upp.

– Handlarna säger upp lokalen och flyttar om det finns bättre förutsättningar någon annanstans och vi sitter kvar här med Svarte Petter. Jag funderade faktiskt för några år sedan på att sälja och satsa mer i Varberg där det då var en tydligare satsning på stadskärnan. Nu är jag mer trygg, säger Henrik Martinsson.

I maj öppnar Sara Wennerström tillsammans med två andra delägare caféet på Borgmästargården, en plats med traditioner. Vad önskar hon då ska hända i omgivningarna?

– Att det öppnar fler caféer runt omkring, kanske ett Espresso House.

Men vill du verkligen ha fler konkurrenter?

– Ja, varför inte. Som ensam aktör blir det svårt att förändra falkenbergarnas bild av staden och skapa en kafékultur. Alla måste se bortom sin egen horisont och förstå att detta är något vi behöver göra tillsammans.

ext red_web
En av de största försäljningarna under 2015 var Skärholmens centrum som brittiska Grosvenor Fund Management förvärvade. Foto: Grosvenor.

[ ANALYS ]

Handelsfastigheter var heta 2015 – men nu har det mattats

Intresset för att köpa och sälja handelsfastigheter var stort under 2015. Nästan 20 procent av alla transaktioner går att finna i denna sektor. Året innan var siffran 10 procent. Trenden är att det är externhandel som köps och säljs och den stora marknaden ligger utanför de tre storstäderna.

– Vi såg ett uppsving efter några tröga år och mycket beror säkert på att några aktörer som Agora och Svenska Handelsfastigheter kom in på marknaden och köpte på sig objekt, säger Arvid Lindqvist, chefsekonom på Catella.

Han konstaterar att det såldes en del i sekundära lägen och att yielderna steg.

– Sedan hösten 2015 tycks det som att den marknaden avstannat rätt mycket. Kanske är det så att riskviljan inte finns i lika hög grad.

 

Läs mer: Bolaget som letar efter ”trötta” gallerior

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]