I Kvarteret Karmen, Örebrobostäder, fördelas egenproducerad el mellan de sammankopplade fastigheterna. Fastighetsnätet är också uppkopplat mot Svenska kraftnäts reglermarknad. Går frekvensen upp i det stora elnätet så laddas batterierna och vice versa. På så vis erbjuder bolaget också energitjänster till det offentliga elnätet.
Publicerat 5 oktober, 2020

De investerade för effektens skull

En liten bostadsrättsförening i Fruängen och det stora kommunala bolaget i Örebro är båda exempel på hur man med smart styrning kan kombinera solceller och batterier. Detta samtidigt som man hjälper till att lösa problem i det svenska elnätet.

Efterfrågan i det svenska elnätet har förändrats de senaste åren. Billig sol- och vind-el ersätter olja när transportsektorn elektrifieras. De största lasterna utgjordes tidigare av industrin. Nu har stora serverhallar, elbilsladdning och andra kunder ökat effektbehoven i städerna där näten i många fall inte räcker till. Men det är också där, på lokal nivå inne i själva fastigheterna, det med en snabb utveckling av batteritekniken är möjligt att lösa en del av problemen.

[ Annons ]

Ulf Kristersson och Nyamko Sabunis förslag att möta Sveriges ökande behov av el med lagändringar, som skulle göra mindre reaktorer på fler ställen möjliga, gav ny energi åt en infekterad kärnkraftsdebatt. Chalmersprofessorn Tomas Kåberger tillhör dem som menar att debatten skulle må bra av att se lite bortom enbart de gamla lösningarna. Han pekar på hur man genom att avlasta nätet med lokal produktion och konsumtion av el behöver flytta mindre energi i det stora elnätet.

– Lönsamheten med lagring finns oavsett hur elen produceras. Samtidigt som det bidrar till att hantera effektbegränsningar i det lokala och regionala elnätet finns det också flera värden för fastighetsägaren.  Framförallt genom att kunna hantera effekt så att man inte behöver köpa el när den är som dyrast. Man kan också minska sårbarheten i fastigheten genom att kunna hantera konsekvenserna av ett strömavbrott, säger Tomas Kåberger.

För att hitta ett exempel i liten skala kan man bege sig till bostadsrättsföreningen Fruängsporten i en av Stockholms södra förorter. Här var det i första hand ett stort miljöengagemang som ledde fram till investeringen i solceller. Men i kombination med det så kallade Energyhub-systemet från Ferroamp blev det hela en betydligt bättre affär än om föreningen hade sålt sin överskottsproduktion på elnätet. Mats Karlström, ansvarig för affärsutveckling på Ferroamp, förklarar:

– Den månatliga effekttariffen, bostadsrättsföreningens kostnad för användningen av elnätet, styrs av högsta konsumtionstimme under föregående månad. Nu beräknar vi vilken maxeffekt man bör ligga på varje månad. Så fort nätuttaget hamnar över den, styr systemet om så att el matas ut från batterierna, säger Mats Karlström.

På så vis kan alltså föreningen använda överskottsenergin till att sänka effekttopparna som uppstår främst kvällstid. Dubbel utdelning alltså, eftersom gratisenergin även bidrar till att sänka taxan på köpt el.

– Vi kunde därmed övergå till ett enda elnätsabonnemang för fastigheten, individuell mätning av varje lägenhet och själva styra hur vi optimerar, producerar, utnyttjar och säljer elen. Det är en fantastisk ekonomisk fördel för föreningen men också för medlemmarna och miljön, säger Dick Bender, som är ordförande i brf Fruängsporten.

Om föreningen i framtiden investerar i elbilsladdare kan systemet användas för att ladda bilarna när elpriset är som lägst.

Hos Bostadsrättsföreningen Fruängsporten kan nätuttaget hållas vid en viss gräns tack vare att systemet vid högt uttag styr så att överskottet från solcellerna som lagrats i batterierna nyttjas.

Ferroamp är också inblandade i en liknande, men betydligt storskaligare, lösning i Örebro. Här lagrar Örebrobostäder den egna produktionen av el i solpaneler i stora batterier som sedan fördelas och balanseras mellan de olika husen. Därigenom skapar man ett eget elnät och flyttar strömmen mellan sina fastigheter efter behov.

Men det riktigt intressanta är hur Örebrobostäder tjänar en slant på att bidra till att lösa Svenska Kraftnäts problem med frekvensreglering på grund av hög och ojämn förbrukning i elnätet.

Traditionellt har detta varit vattenkraftens uppgift, eftersom det är relativt enkelt att öka eller minska flödet till turbinerna. Kärnkraft, eller andra kraftslag som driver turbiner, fungerar sämre då det optimala är att köra för fullt eller inte alls. Men vattenkraften produceras uppe i norr så det behövs lokal komplettering. Batterierna har också fördelen att kunna reagera betydligt snabbare på frekvensförändringar.

I det här fallet fungerar bolaget Power2you som en så kallad aggregator. Det innebär att Öbos lokala fastighetsnät är en av flera aktörer som erbjuder sina tjänster på Svenska kraftnäts reglermarknad. När systemet känner av att frekvensen går upp betyder det att det för mycket energi i elnätet – då laddar batterierna. Når frekvensen under ett visst gränsvärde bidrar istället batterierna med en del av det tillskott som behövs för stunden.

Tomas Kåberger tror inte att stödsystemen behöver förändras för att uppmuntra fler att kombinera solceller med effektkontroll på liknande sätt.

– Den direkta lönsamheten kommer att få större betydelse.

Däremot pekar Tomas Kåberger på ett antal faktorer som behöver förändras. Viktigast menar han är att styra mot timdebitering

– Så att man betalar för elen när man verkligen använder den. Att kunna styra lasterna blir då en besparingspotential, har man dessutom ett batteri så kan man spara åtskilligt med pengar utan att faktiskt förändra sin totala elkonsumtion, menar Tomas Kåberger.

Några lagändringar anser Tomas Kåberger inte är nödvändiga.

– Däremot behöver det klargöras vad elnätsbolagen får göra inom nuvarande marknadsreglering. Fastighetsägaren får såklart styra sin konsumtion som denne vill. Men det är inte helt klart om nätägaren får betala för att denne erbjuder effektflexibilitet.

Här tycker han att fler nätbolag borde vara lite djärvare och våga erbjuda tjänster som så uppenbart gör samhällsekonomiskt nytta.

– Det är synd att inte utnyttja den potential som finns istället för att bygga en kraftledning som kanske bara behövs en timme vart femte år, säger Tomas Kåberger.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]