[ Annons ]

Foto: Linköpings universitet.
Publicerat 16 november, 2016

Datorer värmer studenter

Ett nytt tekniskt system för att återvinna lågvärdig värme från serverhallar har börjat användas på Linköpings universitet. Genom tekniken kan energin som tidigare inte har nyttjats värma universitetets lokaler i Hus B på Campus Valla.

I mitten av februari började ett nytt tekniskt system användas i universitetets lokaler. Akademiska hus, som äger och förvaltar fastigheterna, efterfrågade en lösning för att ta tillvara på värmen från de serverhallar som finns på universitetet. Tillsammans med Tekniska verken och Bravida togs en ny teknik fram som gör det möjligt att flytta värmen från servrarna genom fjärrkylenätet för att senare värma upp inomhusluften i Hus B på Campus Valla.

[ Annons ]

Det hela började med idéen om att ventilationsluften skulle kunna värmas upp med den lågvärdiga spillvärmen från serverhallarna.

Vi började titta på vilka möjligheter som fanns att nyttja värmen istället för att kyla ned den i kyltorn som vi gjort tidigare.

–Vi levererar fjärrkyla till serverhallar för att kyla ned datormaskinerna. När de kyls ned alstras det värme som transporteras bort via fjärrvärmenätet. Värmen är ungefär 15–16 grader. Därför började vi titta på vilka möjligheter som fanns att nyttja den värmen istället för att kyla bort den i kyltorn som vi gjort tidigare, berättar Emil Berggren som är utvecklingsingenjör på Tekniska verken.

I dialog med Akademiska hus och Bravida började man titta på vilken komponent som skulle kunna sättas in i ett ventilationsaggregat för att kunna nyttja värmen. Det var först ett år senare som Bravida fick nys om den sorts nålvärmeväxlar som senare skulle komma att används i systemet.

Emil Berggren menar att det tekniska system som används på Linköpings universitet är unikt eftersom tekniken som nyttjas är passivt.

– Det är unikt att man använder fjärrkylenätet på det här sättet och att man transporterar värmen över en relativt lång sträcka från att den alstras till att den nyttjas. Vi har dessutom använt en redan befintlig infrastruktur och inte behövt bygga upp något nytt.

Att tekniken som används är passiv innebär att det inte finns någon värmepump inkopplad. Normalt sett så används fjärrkylenätet bara för komfort- och processkyla. Men den nya tekniken på universitetet har gjort det möjligt att även nyttja systemet vintertid för att återvinna värmen från serverhallarna i samma system.

Lösningen fungerar genom att luften in till universitetets lokaler förvärms när utomhustemperaturen är cirka 6°C eller lägre. Återvinningen sker genom att man tar tillvara på returvärmen från fjärrkylsystemet och använder den till att värma upp universitetets lokaler via ventilationssystemet. Det gör att den lågvärdiga värmen kan återvinnas med en mycket liten elanvändning.

En annan positiv effekt är att fjärrkyla produceras när värmen återvinns. Sammantaget bidrar det till att energianvändningen och koldioxidutsläppen minskar med 144 ton koldioxid per år. På Akademiska hus räknar man med att systemet kan spara 300 MWh fjärrkyla och 200 MWh fjärrvärme per år.

glesys-vbdcny-tryck
I anläggningen i södra Stockholm återanvänds värmen från datahallen till Fortums fjärrvärmenät.

DELAR MED SIG AV SPILLVÄRME

I projektet Öppen fjärrvärme låter energibolaget Fortum sina kunder leverera till fjärrvärmenätet. Hostingleverantören Glesys är en av de senaste i raden att ansluta sin datahall i Västberga i södra Stockholm till nätet. Genom att överskottsvärmen som alstras från servrarna i datahallen används till fjärrvärme istället för att fläktas bort beräknas utsläppen av koldioxid minska med 350 ton per år.

Till en början kommer datahallen i Västberga att leverera en värmeeffekt på 500 kW. Därefter ökas leveransen stegvis upp till en nivå som motsvarar 900 kW vilket har en potential att kunna värma 700 lägenheter.

För Glesys har samarbetet varit en viktig del i företagets miljöprofilering.

– Utmaningarna med att återvinna värmen från datacentret är funderingar vi har burit med oss sedan starten. Vi har tidigare värmt upp de egna lokalerna med en bråkdel av spillvärmen. Att vi nu tillsammans med Fortum Värme har hittat en hållbar lösning som håller både tekniskt och ekonomiskt är fantastiskt, säger Glesys vd Glenn Johansson.

Värmeåtervinningen från datahallen i Västberga är en del i EU-projektet GrowSmarter som Stockholms stad deltar i. Projektet syftar till att främja satsningar för hållbara städer.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]