På ett webbinarium i veckan gavs information om vad fastighetsägare behöver tänka på för att inte få legionellabakterier i sina vattenledningar.
Webbinariet ”Så undviker du legionella i din fastighet” anordnades av Agneta Henriksson, kundansvarig för Fastighetsägarnas egenkontrollsystem på Fastighetsägarna GFR.
– Som vi förstår det är legionella ett väldigt efterfrågat ämne, och många vill ha hjälp att reda ut vad man behöver tänka på, vad man har missat och så vidare, sade Agneta Henriksson.
Hon hade tagit in hjälp av Jonatan von Seth, sakkunnig inom legionella och energiexpert på energikonsultbolaget Aktea, som började med att berätta om att legionella har ökat markant sedan 2010.
– Trenden är att antalet smittade går uppåt, liksom antalet dödsfall. 2022 fick Sverige ett nytt rekord där det var 207 fall av legionella. Faktum är att Sverige ligger i topp i Europa just nu. Och den här trenden måste vändas, sade Jonathan von Seth.
Legionellabakterier finns naturligt i små mängder i vattendrag, sjöar och mark, och i vattenledningar som inte är rätt uppvärmda. De förökar sig vid temperaturer mellan ca 20 °C och 45 °C, framför allt mellan 35 °C och 40 °C, vilket innebär att fastighetsägare måste se över sina ledningar och kontrollera att vattnet är varmare än så.
– Det effektivaste för att minska smittan är korrekt isolering. Nästan 9 av 10 fall beror på brist på isolering, berättade Jonatan von Seth.
Byggreglerna kräver också att installationer för tappvatten ska utformas för att minimera risken för tillväxt. Eftersom tillväxten sker främst då vattnet håller vissa temperaturer, handlar kraven på installationerna om att de ska förhindra att vattnet håller sådana temperaturer.
Därför ska man se över tappvatteninstallationerna i bostadshusen där legionellabakterier kan växa till sig. Till exempel i varmvattenberedare där inte hela vattenvolymen kan värmas upp till temperaturer över 50 °C, till exempel beredare där värmestavar eller sköldar inte värmer bottenvattnet. Likaså i ledningsdelar där vattnet blir stillastående, till exempel kopplingsledningar som används sällan, avsättningar för tillkommande ledningar eller avstängda ledningar.
Ett annat exempel är att handdukstorkar, golvvärme och andra värmare inte bör kopplas in på cirkulationsledningar för tappvarmvatten. Detta för att vattnet ofta är stillastående och risken för påväxt av legionellabakterier är stor eftersom temperaturen är lägre.
Agneta Henriksson rekommenderar alla fastighetsägare att upprätta en egenkontrollplan för legionella. Dessutom bör man utföra en riskanalys av en ny anläggning, som går igenom både kall- och varmvattensystemet. Båda momenten kan man göra själv, men känner man att man inte har kompetensen så är det bra att ta in en expert.
Det framkom också att man kan göra en dubbel vinst genom att ha koll på uppvärmningen av VVCn (VarmVattenCirkulation). Värmeförlusterna kan nämligen vara lika stora som hela värmebehovet för varmvatten. Särskilt i kontor och lokaler där vattnet inte används regelbundet.
Ofta görs en samisolering med kallvatten, värmesystem och VVCn och om man bara gjuter in rören utan att isolera dem sker höga energiförluster; man får ungefär en förlust på 74 watt per meter jämfört med åtta watt per meter om man isolerar.
Ventiler som saknar isolering drar ännu mer, ungefär lika mycket som en meter oisolerat rör. Man kan spara cirka 200 kilowattimmar på att isolera såna här ventiler, enligt Jonatan von Seth.
– Så ska ni göra någon form av renovering, fråga era utförare: ”ska ni sätta in rör så ska de vara extra isolerade”. Annars får ni energiförluster, och då får ni temperaturfall som ökar risken för legionella.