Utifrån de erfarenheter som gjorts i pilotprojektet CIRA menar aktörerna att det nu är dags att ompröva invanda mönster och ekonomiska modeller, samt implementera cirkulära och inkluderande renoveringsmetoder storskaligt.
7 av 10 svenskar bor i en kommun med bostadsbrist och läget väntas förvärras inom de närmsta åren. Höga byggkostnader anses vara det största hindret för nya bostäder, varför nybyggnationen tros sjunka framåt enligt kommunernas bedömningar. För att uppnå våra klimatmål och skapa hållbara boendemiljöer måste cirkulär och inkluderande renovering ersätta dagens renoveringsmetoder.
För att lyckas med denna omställning måste vi utmana de invanda mönstren och ekonomiska modellerna inom byggsektorn. Många fastighetsägare är vana vid att byta ut hela system eller byggnadselement snarare än att noggrant utvärdera vad som faktiskt behöver göras, och både fastighetsägare och förvaltare behöver utbildas i cirkulär ekonomi och vikten av att bevara och utveckla det som redan finns.
[ Annons ]
Det handlar om att se den långsiktiga vinsten i hållbara val snarare än kortsiktiga ekonomiska vinster.
Återbrukets CO2-besparingspotential uppskattas till 3300 ton CO2-e per år, enbart räknat till återbruk av interiöra byggprodukter2. Genom att värdesätta och utveckla våra befintliga miljöer kan vi både hålla nere kostnader och skydda våra gemensamma resurser.
För att åstadkomma detta krävs samarbete och kunskapsutbyte mellan alla involverade parter. Fastighetsägare, förvaltare, arkitekter, kommuner, stat, byggbolag och boende måste tillsammans hitta lösningar som gynnar alla. Här träder projektet CIRA – cirkulär och inkluderande upprustning av allmännyttan, in som en lösning.
Vi kan inte längre riva och slänga.
Pilotprojektet CIRA, som bland annat involverat IVL Svenska miljöinstitutet, Ettelva Arkitekter, Trollhättans Stad, Trollhättans allmännyttiga bostadsbolag Eidar och finansierats av forskningsstiftelsen FORMAS, visar hur hållbar och inkluderande renovering kan göras storskaligt. CIRA-processen fokuserar på renoveringens tidiga skeden; förstudie, upphandling och förprojektering.
Vi har insett att det är där förutsättningarna för en cirkulär renovering skapas. En central del av CIRA-processen innebär också att involvera de boende. Genom att involvera dem i de tidiga faserna av renoveringen kan vi skapa lösningar som verkligen möter deras behov. När de boende får inflytande och känner ägandeskap, trivs de bättre och stannar kvar längre, vilket förlänger fastighetens livslängd och ökar dess värde.
För att kunna genomföra en ROT-renovering så krävs det hyreshöjningar och det är en ständig förhandling mellan hyresgästförening och fastighetsägare vad som motiverar dessa, och varje förening måste definiera vad som är standardhöjande. Om man har i beaktning vad som kan återbrukas på plats och samtidigt höja standarden så är det vägen framåt för både en lägre hyra och en mer cirkulär ekonomi, menar vi.
Dialog och mer riksomfattande formuleringar behövs också framåt kring vad som anses vara standardhöjande åtgärder som kan motivera hyreshöjningar.
För att ha chans att möta våra klimatmål och samtidigt stävja bostadskrisen behöver vi utmana invanda mönster och dela kunskap. Genom att sträva efter cirkulära och inkluderande renoveringar kan vi göra verklig skillnad och skapa bättre och mer hållbara livsmiljöer för alla. Vi kan inte längre riva och slänga. Vi måste bevara och utveckla det som redan finns.
Anna-Maria Blixt, Expert cirkulär ekonomi, Stadsbyggnadsgruppen, IVL Svenska Miljöinstitutet
Henrietta Borseman, Arkitekt- och hållbarhetsexpert, ETTELVA Arkitekter
Johan Bengtsson, Stadsbyggnadschef, Trollhättans Kommun
