Allt fler fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar har valt att släcka ner sina kabelnät och i stället satsa på fiber. Men att ta det digitala klivet är inte alltid helt enkelt. Här ger Anders Edgren, från telekomkonsultföretaget Vicicom, goda råd på vägen.
Comhem, som är helt dominerande som kabel tv-leverantör, har länge tjänat bra på sina långa kontrakt om ensamrätt i kabelnäten hos bostadsrättsföreningar och i hyreshus. Men när nu kontrakt börjat löpa ut är det flera stora fastighetsbolag som väljer att helt släcka ner sina kabelnät och i stället satsa på fiber. Det finns flera drivkrafter. En är att ge hyresgästerna större valfrihet i valet av tv- och bredbandsleverantör. I takt med att utbudet av samhällstjänster, exempelvis vård via bredbandet ökar ställs också krav på säkerhet och kapacitet som många menar inte går att uppfylla i ett kabel-nät.
[ Annons ]
Rent tekniskt är det såklart fullt möjligt att låta det gamla kabel-nätet existera parallellt med det nya fibernätet.
Anders Edgren menar att det finns fördelar.
– Framförallt får man ett större utbud. Och Com Hem, som är det största varumärket på marknaden, är bra på tv. Den gamla tablå-tv:n är fortfarande överlägsen när det gäller livesändningar. I nuläget håller de streamade livesändningarna inte tillräckligt bra kvalitet för att bli riktigt bra på stor skärm. Men utvecklingen gå å andra sidan snabbt nu.
Anders Edgren menar att det inte finns något egenvärde i att ta bort signalen i det analoga nätet – förutom kostnaden.
Kabeloperatören har ett intresse av att finnas kvar med möjlighet att kunna fortsätta sälja sina tjänster. Enligt Anders Edgren finns det exempel på fastighetsägare som lyckats få kabeloperatören att finnas kvar nära nog kostnadsfritt (då levereras alltså enbart tjänster till de som väljer att betala för dem). Men de flesta får dock betala, även om priset kan förhandlas.
Men det handlar också om en alternativkostnad. Genom att helt släcka det analoga nätet ökar man attraktionskraften i fibernätet. Så har man exempelvis resonerat i Göteborg där de kommunala bostadsbolagen i Göteborg har satsat stora belopp på ett gemensamt öppet fibernät. De boende kan göra en rejäl besparing på att kunna välja fritt mellan konkurrerande bredbandsleverantörer. Den som tidigare köpte bredband för 400 kronor i det gamla behöver nu bara betala 150 kronor för motsvarande tjänst (100 Mbit/s) i det öppna nätet.
Men ändå har projektet försenats efter en kraftig proteststorm. Meningen var att nätet för kabel-tv skulle vara helt släckt den 24 februari, nu är det framflyttat.
– Man ska inte underskatta behovet av information och tydlighet vid ett teknikskifte som detta, säger Göran Leander, projektansvarig för Framtidens Bredband som är namnet på det gemensamma fibernätet.
Många hyresgäster upplevde att man drabbades av en kostnadshöjning. I kabel-nätet hade man 15–16 kanaler som ingick i hyran. Vill man ha motsvarande utbud i det öppna nätet blir det dyrare.
– Nu ska man veta att det inte alls är samma kvalitet i det analoga nätet. Men om man var nöjd med det så blir det en fördyring, så är det, säger Göran Leander.
I en överenskommelse med Hyresgästföreningen ingår nu nu tio kanaler gratis i det ordinarie utbudet. Men Göran Leander kan hålla med om att rättvisan i en sådan subventionering kan diskuteras.
Våra tv-vanor ändras i allt snabbare takt när tv-tjänsterna flyttar till nätet. Allt fler i Sverige använder internet för att titta på tv. Enligt medieanalysföretaget Mediavision hade 520?000 svenska hushåll någon form av abonnemang eller prenumeration på en streamingtjänst i slutet av förra året. Tillväxten förväntas fortsätta. Mediavision spår att 20 procent av hushållen i Sverige prenumererar på en streamingtjänst om ett år.
Med andra ord, att betala kollektivt för tablålagd-tv kommer att vara bortkastade pengar för en allt större grupp människor som hellre prioriterar bredbandsanslutning med hög prestanda
