Valberedningen ses i många föreningar som något nödvändigt ont. I själva verket är det tvärtom. Bostadsrättsföreningen är en demokratisk organisation där alla medlemmar bereds inflytande genom att utse dem som vi tycker är lämpliga att företräda oss. För att underlätta denna valprocess är det praktiskt att det finns en arbetsgrupp som tar fram förslag på […]
Valberedningen ses i många föreningar som något nödvändigt ont. I själva verket är det tvärtom. Bostadsrättsföreningen är en demokratisk organisation där alla medlemmar bereds inflytande genom att utse dem som vi tycker är lämpliga att företräda oss. För att underlätta denna valprocess är det praktiskt att det finns en arbetsgrupp som tar fram förslag på lämpliga kandidater.
[ Annons ]
Jag har själv suttit som ledamot i många styrelser och sett många ”dåliga” valberedningars arbete. Men tack och lov finns det också valberedningar som förstått sitt uppdrag och lägger ned lite tid på uppdraget.
Därmed är mycket vunnet. Ett väl utfört uppdrag av valberedningen gör att manegen är krattad för ett bra styrelsearbete. Att vara med i valberedningen är ett fint och viktigt uppdrag.
Alltför många valberedningar börjar sitt arbete för sent, det finns till och med valberedningar som börjar så sent som veckan innan föreningsstämman.
Ett väl utfört arbete av valberedningen gör att manegen är krattad för ett bra styrelsearbete.”
Jag tycker att det är lämpligt att man på ett tidigt stadium träffar sittande styrelse. Detta för att förhöra sig om det är någon ledamot som inte vill ställa upp för omval, som ska flytta från föreningen etcetera. Eller om det finns behov av någon speciell kompetens till styrelsen som inte finns idag. En handlingsplan och en ”lathund” för det kommande arbetet är bra att ha.
Valberedningen ska inte bara ses som en ren servicefunktion som förser föreningen med nytt styrelsefolk. Man har också, en för föreningen viktig, kravställarfunktion. Valberedningen måste våga ta på sig att förklara för styrelseledamöterna att det kan bli förändringar trots att man vill sitta kvar som styrelseledamot. Valberedningen bör ställa ett antal kontrollfrågor till styrelsen:
•? Hur har närvaron varit bland ledamöterna vid de sammanträden som hållits under året? Den som aldrig eller sällan deltagit i sammanträden kanske inte tillför särskilt mycket.
•? Verkar stämningen okej, eller är det något som inte är som det borde vara? Vad kan det bero på?
•? Är köns-, ålders- och etnisk fördelning i styrelsen jämn eller önskvärd enligt föreningens målsättning?
•? Hur är spridningen av uppdrag i föreningen? Finns det representanter från samma familj bland dem som har uppdrag? Om så är fallet – är det positivt eller negativt?
Nästa steg är att hitta lämpliga ersättare till dem som inte ställer upp för omval. Här finns det flera sätt att gå vidare. Att man har ett bra kontaktnät i föreningen är givetvis det som underlättar mest. Då får man lätt reda på vad medlemmarna tycker om styrelsens arbete, men också vilken kompetens som finns i föreningen. Annars får man ägna lite tid åt dörrknackning.
Vill man inte knacka dörr, så kan man göra ett utskick till samtliga medlemmar, där man ber dem om tänkbara förslag.
Det sista sättet är att prata med dem som ni redan känner.
Men A och O för samtliga punkter ovan, är att man som valberedning är ärlig med vad uppdraget att sitta i styrelsen innebär. Det handlar inte om att sitta av styrelsemötet en gång i månaden, utan att man får räkna med att lägga mer tid än så på uppdraget.
Givetvis ska man också betona fördelarna, som möjligheten att bidra till sin och sina grannars trivsel, möjligheten att vara med och påverka och utveckla föreningen. Men min erfarenhet är att en felaktig bild av upp-draget bara leder till att det blir tungjobbat.
Jag tycker också att det är valberedningen som bör lägga fram förslag på arvode till styrelsen. Valberedningen har genom sitt arbete, fått en god inblick i vad styrelsearbetet innebär och hur mycket det kan vara värt.
Per Rydell, ombudsman Fastighetsägarna Mellansverige
