”Ska Sverige inte kunna ha ett boende som i resten av Europa”, frågar sig Patrik Emanuelsson, vd på Heba och ledamot i Svenska Colivingförbundet. Det som kommentar till ett beslut i hyresnämnden.
Hur framtiden för så kallat colive-boende ska utvecklas i framtiden kommer till stor del att avgöras av Svea hovrätt när ledamöterna om en tid ska bedöma ett överklagat beslut från hyresnämnden i Stockholm.
Ärendet rör en 24-årig hyresgäst som bor i ett av bolaget Colives boenden i Haninge. Han har hyrt in sig i en sexrumslägenhet som Colive blockhyr av fastighetsägaren Wallenstam. Hyresgästen har med hjälp av bolaget Orimlig hyra krävt återbetalning för hyra under tiden mars 2022 till mars 2023. En hyra som var satt till cirka 5 500 kronor plus en serviceavgift på 1800 kronor i månaden.
[ Annons ]
Hyresnämnden har i sin bedömning fastställt hyran efter en skälighetsbedömning för ett rum i en sexrumslägenhet i området, och sedan betraktat Colives lägenhet likt ett inneboende. Då har uthyraren rätt att ta ut 10 till 15 procent extra för möblering och andra nyttigheter. Colive påpekar att de själva betalar runt 5 500 kronor för de ytor som hyresgästen har tillgång till – det till fastighetsägaren Wallenstam.
Men Hyresnämndens beräkning landar i att skälig hyra ska vara 3 400 kronor i månaden och att Colive då ska betala tillbaka 43 723 kronor till 24-åringen.
Heba är tillsammans med Wallenstam och Colivegrundarna Jonas Häggqvist och Katarina Liljestam Beyer ägare av Colive. Patrik Emanuelsson, vd på Heba, anser att utslaget i hyresnämnden är felaktigt och man har därför beslutat att överklaga till Svea hovrätt.
– Hyresnämnden har helt missat vad denna boendeform är för något. Colive är ett delningsboende som är konstruerat och designat som just ett delningsboende enligt alla konstens regler. Det är också möblerat och tillhandahålls med service. Om hovrätten går på samma linje innebär det att svenska staten sagt att vi inte kan ha en näringsgren som är vanlig i resten av Europa och världen, säger Patrik Emanuelsson
Det är bevisligen en juridisk gråzon som denna typ av delningsboende befinner sig i. I hyresnämndens ögon är rummet som 24-åringen hyr 7 kvadratmeter, men sedan tillkommer delade ytor i lägenheten som är 75 kvadratmeter (vilket delas med fem andra på samma våningsplan) och till det finns även ett så kallat ”hangoututrymme” (ett våningsplan) i huset med totalt 130 kvadratmeter som alla får använda.
I hyran till Colive ingår även möbler, bredband, hemförsäkring, städning och dessutom en boendevärd. Allt detta värderar hyresnämnden till ett värde av maximalt 300 kronor i månaden.
– Man tar inte hänsyn till servicenivåns omfattning i boendeformen, vilket är märkligt eftersom det finns praxis från hur serviceavgifter ska hanteras för andra typer av kategoriboenden som seniorbostäder och äldreboenden, säger Haymanot Wachtmeister, doktor i civilrätt och chefsjurist på Heba.
Hon anser att i mångt och mycket Colives boende påminner om hotellboende, typ long-stay.
– Men grundarna har velat ha det som ett tryggt boende med besittningsskydd och där du kan folkbokföra sig. Det samtidigt som hyresgäster kan flytta in i med bara en resväska.
Vad finns det då för möjlighet att hovrätten ändrar domen?
– Jag har forskat i ämnet, och vet att i nio fall av tio anser hovrätten att hyresnämnden är bättre än hovrätten på att bedöma hyresnivån på orten när hyran är fastställd efter en allmän skälighetsbedömning, som i det här fallet. Men i detta ärende anser jag att hyresnämnden har gjort sig skyldig till ett rättegångsfel. Man har prissatt en lägenhet enligt bruksvärdesmetoden utan att göra en besiktning på plats, säger Haymanot Wachtmeister.
Hon räknar därför med att hovrätten återvisar ärendet till hyresnämnden för en mer korrekt bedömning.
Läs även om Colive som alternativ.
