7,2% så liten är cirkulariteten i världen. Det handlar om hur mycket av utvunna, så kallade jungfruliga, ämnen som återvinns. Och vi blir sämre: 2018 var siffran 9,1. Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 17 maj, 2023

Cirkeln måste slutas

Öka cirkulariteten. Det är nödvändigt för att rädda klimatet och minska överutnyttjandet av jordens resurser.

En cirkulär ekonomi är raka motsatsen till den linjära vi till största delen befinner oss i. Ofta utmålas problemet som att ändliga naturresurser ”tar slut”. Det stämmer för viss produktion. Men det grundläggande problemet är snarare hur materialet i den linjära ekonomin med tiden blandas och späs ut, och på så vis förlorar i värde. Vi kommer helt enkelt att bli fattigare medan vi fortsätter att gå runt i cirklar – eller snarare att vi inte gör just det.

Det går att betrakta cirkularitet i olika skalor. Med maximal utzoomning är det bara att konstatera ett bakslag. När organisationen The Circularity Gap Reporting Initiative presenterade sin årliga rapport en bit in i januari slogs det fast att den beräknade cirkulariteten i världen minskat.

[ Annons ]

Måttet utgår från hur mycket av utvunna, så kallade jungfruliga, ämnen som återvinns. Enligt årets rapport ligger siffran i dag på 7,2 procent, jämfört med 9,1 procent 2018 – vilket lämnar ett globalt så kallat ”circularity gap” på närmare 93 procent – det vill säga så mycket jungfruliga ämnen som inte återvinns i dag.

På en europeisk skala är resultatet blandat och inte helt fullständigt, eftersom inte alla länder granskas och rapporteras till The Circularity Gap Reporting Initiative. Men av den handfull som är med utmärker sig Nederländerna, som återvinner 24,5 procent. Sämst är Skottland som bara återvinner 1,3 procent.

Foto: Shutterstock

NÅGOT GAMMALT, NÅGOT NYTT

I Falköping valde fastighetsbolaget Collegium Park att renovera golvet på det gamla lasarettet, när en ny vårdcentral skulle flytta in. Resultatet blev ett färdigt golv på halva tiden av vad det tagit att lägga nytt golv i lokalen och ett snabbt tillträde. Genom att renovera golv kan man minska koldioxidavtrycket med 90 procent jämfört med ett nytt PVC-golv.

Tiden när Sverige var i framkant är förbi. Blott 3,4 procent är cirkulärt. Mer än 266 miljoner ton jungfruliga resurser används i ekonomin varje år, vilket uppgår till nästan 25 ton per person, och är den fjärde största i världen, per capita.

Elin Bergman är känd för att vara Sveriges ”circular economy queen”. Hon är operativ chef och talesperson för det svenska cirkulära ekonomi-nätverket Cradlenet och en av medgrundarna till Nordic Circular Hotspot, en samarbetsplattform som ska öka takten för cirkulär ekonomi i Norden.

– Byggindustrin är nog den mest materialintensiva branschen som finns. Särskilt betong, stål och tegel, som blir fyllnadsmaterial i stället för att återanvändas. Om man skulle gå från dagens globala återbruk, alltså 7 procent, och öka återbruket av materialet till 20 procent, skulle man spara 6 miljarder euro och 546 miljoner ton producerat material årligen – bara i EU. Kan du tänka dig vilka besparingar vi kan göra om vi gör det här rätt? säger Elin Bergman.

Nu börjar de få panik.

Men tack vare EU:s strängare miljöregler och direktiv har det trots allt blivit bättre, menar hon.

– EU är den starkaste miljöorganisationen i världen just nu, och påverkar allt. Där har vi EU Green Deals, där byggsektorn är ett av fokusområdena. När EU trycker på måste plötsligt jättekonservativa, superlångsamma sektorer som byggsektorn ändra sig, vilket de har varit extremt motvilliga till att göra. Men nu börjar de få panik, eftersom de måste redovisa sin cirkulära ekonomi lika noggrant som den finansiella. Då blir det ju verkligen fart och ordning på torpet, säger Elin Bergman.

Att zooma in på svensk fastighetssektor för att ange en siffra på cirkularitet visar sig inte vara helt enkelt. Delvis för att det lätt blir en bokföringsfråga. Alltså hur långt sträcker sig ansvaret egentligen? Och vem ska egentligen införa en viss avfallsmängd i sina räkenskaper?

Mycket är dock på gång. För drygt ett år sedan gav regeringen Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. En av de första uppgifterna är just att kartlägga och analysera hur flödena för byggmaterial och byggnadsdelar egentligen ser ut i dag.

Foto: Shutterstock

AI GER BILLIGARE ÅTERBRUK

I forskningsprojektet Digital Decision Support for Refurbishment, som drivs av Rise, används AI för att identifiera möbler som kan renoveras och återbrukas. Något som traditionellt kräver kostsamma expertbedömningar.

– De digitala verktyg vi vill utveckla ska möjliggöra snabba och korrekta beslut vilket är en förutsättning för att cirkulära affärsmodeller ska slå igenom, säger projektledaren Robert Boyer från enheten Sustainable Business på RISE.

Men för att ändå ge några siffror: enligt Naturvårdsverkets statistik står byggsektorn för 40 procent av allt genererat avfall i Sverige – under 2020 var det 14,6 miljoner ton avfall, varav upp till 15 procent var överskottsmaterial som aldrig användes i byggprojekten. Om det totalt i Sverige alltså bara är 3,4 procent av resurserna som återvinns och återanvänds, så är det än sämre i byggbranschen. Naturvårdsverkets beräkningar visar att konventionell materialåtervinning (återvinning till samma material) av metaller, plast och glas, stod för endast 2 procent.

Men att få allt i ett cirkulärt flöde är inte helt enkelt. En stor del av produkterna är tillverkade i en tid då det varken fanns regelverk eller förväntningar på återanvändning. En fullt ut hållbar cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetssektor måste börja med en rejäl avgiftning.

När det gäller den rena bokföringsdelen har man på flera håll kommit till nya insikter bara de senaste åren. Länge handlade miljöansvaret främst om att energieffektivisera nuvarande och framtida bestånd. Men de senare åren har insikten vuxit att man även måste ta ansvar för indirekta utsläpp från inköp som inte rör el, värme eller kyla – det som i hållbarhetssammanhang benämns scope 3.

Sen kommer vardagen och konventionellt tänkande i vägen.

För att underlätta beräkningarna lanserade Fastighetsägarna nyligen en branschgemensam vägledning för scope 3-utsläpp. För ett bolag med stor nyproduktion är den stora utmaningen att bygga ett hus utan utsläpp. Och då stavas lösningen cirkularitet. I fastighetsbranschens olika klimatforum diskuteras klimatutsläppen från byggnader ur ett livscykelperspektiv allt mer, där återbruk ses som en del av lösningen. På agendan står planprocesser som främjar cirkulärt byggande, och att ta ett gemensamt grepp kring marknadsplats och lager för återbruk. Men mer än så blir det sällan.

– Många aktörer pratar om att vi borde samverka mer inom återbruk och lägga ut mer material till försäljning på marknadsplatsen, men sen kommer vardagen och konventionellt tänkande i vägen, tror Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell.

Hon efterlyser därför tydligare politiska incitament, till exempel gränsvärden i klimatdeklarationer som gör att återbruk premieras.

– Än så länge saknas dessa skarpa incitament och det är mer mjuka incitament, som exempelvis marknadsföring, grön finansiering och certifieringar, som gör att vi arbetar med återbruk. Och i vårt fall även en fast övertygelse om att vi behöver ställa om mot ett mer resurseffektivt byggande, säger Anna Denell.

Foto: Shutterstock

PANTAT TEGEL GER NYTTA

Bruksspecialisten Tegel har infört ett pantsystem för rivningstegel. Varje tegelsten som kan återbrukas är värd tre kronor. Det återbrukade teglet har samma garantier som nytillverkat, och kan även få en kommande CE-märkning. En nackdel är att det krävs transport till företagets produktionsanläggning, i stället för rensning direkt vid arbetsplatsen. Men det menar man från företagets sida övervägs av den stora klimatnyttan att inte behöva använda nytillverkade fasadmaterial.

Att fastighets- och byggbolag har egna index försvårar samordningen. Vasakronan har själva ett cirkularitetsindex som bygger på GRI:s anvisningar för materialförbrukning.

– Vi tar totalt använt material och anger hur mycket av det som är återbrukat, återvunnet eller förnybart. En del andra index är mer komplexa, möjligen bättre, men därmed också svårare. Vi ser gärna att fler börjar använda samma index som vi så att vi kan börja jämföra oss med varandra. Problemet är att väldigt få bygg- och fastighetsbolag över huvud taget redovisar sin materialförbrukning, säger Anna Denell.

På Vasakronan fattade man beslut 2019 att ta ansvar för scope 3, med ambitionen att bli klimatneutrala i hela värdekedjan till 2030.

– När vi runt 2014 insåg att materialanvändningen var en viktig fråga, så såg vi att vi måste börja följa upp det på samma sätt som vi följer upp på energianvändning. Det var faktiskt ingen som ens kunde svara på hur mycket material det går åt när man bygger ett hus. Vi frågade professorer på KTH, Chalmers, och på Lunds och Luleås tekniska högskola, men ingen visste. Så när vi startade ett stort nybyggnadsprojekt i Uppsala bestämde vi oss för att reda ut det själva, säger Anna Denell.

Vi blev förvånade över hur pass höga de här siffrorna var.

Entreprenörerna fick i uppgift att logga allt material, och Vasakronan kunde fastställa att när huset var färdigt hade det krävts drygt ett ton material per kvadratmeter. 98 procent kom från en icke förnybar resurs.

– Vi blev förvånade över hur pass höga de här siffrorna var, säger Anna Denell.

Samtidigt konstaterade man hur det i ett projekt slängdes akustikskivor, glaspartier och innerdörrar, av exakt samma fabrikat och kvalitet som köpts in till ett annat ombyggnadsprojekt.

– Det låter väldigt dumt, men så såg, och ser, det nog ut hos många. Vi kände ”herregud, här borde vi verkligen tänka annorlunda och jobba för att det inte ska upprepa sig”.

Foto: Shutterstock

TEGEL BLIR GULD PÅ BANKEN

Peab har i stadsutvecklingsprojektet Varvsstaden i centrala Malmö skapat Materialbanken. Här lagras material från byggnader som demonteras på området i väntan på att användas som byggnadsmaterial i nya projekt. I den historiska byggnaden Gjuteriet har man låtit hantverkarna ta sig an utmaningen att arbeta med återbruk i olika former. Man har till exempel använt cirka 65 000 återbrukade tegelstenar i byggnadens nya fasader. Fläktrummet på taket och vissa delar av innertaket, har klätts med plåt från de gamla varvshallarna. Cirka 130 armaturer från hallarna har restaurerats och blivit allmänbelysning.

Först tänkte vi göra som ett slags internt Blocket, berättar Anna Denell.

Men ganska snart insågs problem som att lagerhålla material man själv inte behövde, och tvärtom. Vasakronan gick därför ihop med IVL Svenska Miljöinstitutet, Folksam och några andra aktörer och sökte pengar från Vinnova för att utveckla idéer för återbruk av byggmaterial.

Det var grunden till CCBuild, som startade 2019, och sedan i år är ett dotterbolag till IVL. Idag är det en stor organisation med drygt 120 aktörer. Dels fungerar man som en arena för erfarenhetsutbyte kring att gå från det linjära till det cirkulära. Dels utvecklar CCBuild praktiska verktyg som den app som kan användas för att inventera och värdera befintliga materialresurser, till exempel i samband med en planerad ombyggnad eller rivning, eller som stöd för en organisations cirkulära materialhantering.

– Där kan man få fram ett resultat och analysera det, för att se hur mycket man återbrukar, och hur mycket man sparar på klimatet. Du kan även se om man kan flytta på material i sina interna projekt, eller lägga ut det på en extern marknad, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL.

I mars fanns det över en halv miljon olika produktenheter tillgängliga, till exempel fasad, tak, tegel, byggblock och mineralull.

Marknaden är fortfarande väldigt omogen.

Johanna Andersson ser dock en stor utmaning med att växla upp till industriell skala.

– Marknaden är fortfarande väldigt omogen, säger hon.

Hon hoppas på flera politiska initiativ framöver, och att pågående initiativ, så som exempelvis Delegationen för cirkulär ekonomi och Boverkets uppdrag att utreda cirkulär ekonomi i byggsektorn, ska leverera mer konkreta resultat och insatser som stöttar omställningen.

Foto: Shutterstock

ETT STEG LÄNGRE MED SPILLVIRKET

Bygg- och fastighetsutvecklarna Skeppsviken i Göteborg använde spillvirke och reglar som normalt sett hade skickats till återvinningscentralen, till en klättervägg, bara ett par hundra meter från sin byggarbetsplats i Floda.

– Återbruk är fortfarande inte helt etablerat och det tar nog ett tag för branschen att skaffa sig verktygen och forumen för att arbeta med det i en större skala, men det finns alldeles utmärkta områden att börja med. Att vi utöver detta kan förädla gammalt spillvirke och reglar från bygget bara ett par hundra meter härifrån är ju toppen. Genom att tänka ett steg längre och förvara spillvirke torrt kan man hålla det i brukbart skick, säger Niclas Gren, platschef på Skeppsviken

Om vi återanvänder inledningens tal om att cirkularitet kan ses i olika skalor, så är återvinning av stomme och fasad den största skalan. I projektet Återhus, där NCC, Fabege och Vasakronan ingår i fyra pilotprojekt, ser man över hur större byggnadsdelar ska kunna återbrukas. NCC är involverad i två av projekten, med inriktning på återbrukade hdf-bjälklag i betong (håldäck – ett vanligt bjälklag i stora byggprojekt).

– Utmaningen är om det är långa ledtider mellan demontering till bygget av det nya huset. Att spara några stolar på en hög tar inte så mycket plats, men 8 000 kvadratmeter bjälklag är otroligt mycket yta att ha det på. Det är nästa grej vi funderar på; logistik och mellanlagring.

För att lyckas med återbruk behöver man fastställa ambitioner och mål i ett tidigt skede, och ha med cirkularitet redan i planprocessen, säger Anna-Clara Ackebo, hållbarhetsspecialist på NCC.

Att spara några stolar på en hög tar inte så mycket plats, men 8 000 kvadratmeter bjälklag är otroligt mycket yta att ha det på.

Därför vill NCC att beställarna tar med klimat- och återbrukskrav i upphandlingen. Det hjälper också till att påskynda omställningstakten, ger incitament till att utveckla marknadsplatser för återbruk och ökar kompetensen i branschen.

– Genom samsyn i hela värdekedjan och att allt fler beställare efterfrågar återbruk som en viktig beståndsdel när det ska byggas nytt eller renoveras, skapas marknadsförutsättningar för fortsatt utveckling och kunskapsspridning. Det kommer på sikt att bidra till en övergång mot ett mer cirkulärt byggande och minskad klimatpåverkan, säger Anna-Clara Ackebo.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]