Helst vill vi bara spola och glömma. Det är sällan man verkligen tar reda på hur det ser ut där nere i rören. Stambyten föregås i regel av att det inträffat ett par läckage. Men åtgärder i rättan tid kan förlänga livslängden med åtskilliga år.
Först den dåliga nyheten. Det har inte blivit bättre. Avloppsrören har det tuffare än någonsin.
– Olja och fett orsakar störst problem. Och vi använder betydligt mer olja i vår matlagning numera, säger Kent Juhlin på Ragnsells, ett av de företag som erbjuder spolning av avloppsstammar.
Och inte nog med det. Många arkitekter ritar öppna planlösningar där vi ska kunna stå och laga mat mitt i rummet. Vad som inte syns är de långa rördragningarna i golven. De husen får lite frekventare besök av Kent Juhlin och hans personal.
– Hur ofta man behöver spola beror på hur långa stickledningarna är, men också på vilka vanor de som bor i fastigheten har. På vissa ställen spolar vi redan efter tre år, men annars brukar vart sjunde, åttonde år räcka.
Att spola rören förlänger egentligen inte livslängden. Korrosionen fortgår obönhörligt. Men det förebygger akututryckningar vid akuta stopp, vilket ofta innebär brysk behandling av rören med rensfjäder.
– Korrosionen påskyndas också där det fastnar avlagringar. Dels blir det en grogrund för bakterier, dels förs det in syre via avlagringar. Ett rent rör hinner torka upp, men med avlagringar hålls det fuktigt hela tiden, säger Joachim Blomqvist, korrosionsexpert på Swerea Kimab.
Enligt Joachim Blomqvist ska inte spolningen i sig riskera att förstöra röret.
– I ett gjutjärnsrör byggs det upp ett grafiteringsskikt som bildar ett skyddande lager – även om det inte hindrar att korrosionen fortskrider.

Visserligen kan korrosionen ha gått så långt att det enda som egentligen skyddar från läckage är avlagringar och grafitering.
– Men om det då börjar läcka när man spolar var det ändå dags att byta rören.
Genom att analysera rörprover kan man på Swerea Kimab ge en fingervisning om hur långt det är kvar tills det är dags för stambyte. Genom att utgå från hur tjockt röret var innan går det att räkna ut korrosionshastigheten och därmed hur lång livslängd röret har kvar.
De gjutjärnsrör som användes innan 1980-talet var betydligt kraftigare än dagens rör med en godstjocklek på 7,5 millimeter. Nyare gjutjärnsrör har en godstjocklek på 3,5 millimeter. Det nyare rören är visserligen skyddade mot invändig korrosion med epoxy. Men skadas detta lager så kan det med andra ord vara lika lite gods kvar som ett rör med betydligt fler år på nacken. Rekommendation är att göra tillståndsbedömningen i god tid så att åtgärder kan planeras.
_________________________________________________

Ljudvågor avslöjar dåliga rör
Ett helt nytt sätt att upptäcka brister i avloppssystem har installerats i en fastighet i Göteborg. Med ljudvågor ska stopp och hål upptäckas innan olyckan är framme. En signal i fastighetsskötarens mobil. Ett sms meddelar att det finns felaktigheter i avloppssystemet på fjärde våningen. Så är det tänkt att systemet från företaget Dyteqta ska fungera. Redan innan det blivit ett stinkande akut problem kan fastighetsskötaren rensa undan.
Än så länge har det bara gjorts en enda installation. I samband med att avloppsrören i en fastighet i Göteborg relinades installerades utrustningen från Dyteqta.
– Direkt efter att reliningen var klar kunde vi med vårt system se var det fanns problem som behövde åtgärdas i avloppsystemet, säger Sture Ericson som grundat Dyteqta och tillsammans med forskare har utarbetat tekniken.
Skräpet hade visserligen avslöjats vid kamerabesiktningen, men Sture Ericson menar att det är ett bevis för att tekniken fungerar som tänkt.
På vinden installeras en kontroll-enhet och ljudalstrare. Ljudvågorna är lågfrekventa och kan inte uppfattas av det mänskliga örat. När signalerna studsat tillbaka jämförs de med den kurva som tagits fram när avloppssystemet installerades, eller renoverades. Kontroll-enheten analyserar kurvorna och kan avgöra om det skett avvikelser. Systemet går att ställa in för test med olika tidsintervall. Systemet är så pass nytt att det är svårt att ge ett exakt pris.